Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

un-gemilt

(adj.)
Grammar
un-gemilt, adj.

Undigested

Entry preview:

Undigested Heald georne ðæt se mete sí gemylt..., for ðan ðe se ungemylta mete him wyrcð mycel yfel, Lchdm. ii. 284, 4

Linked entry: ge-miltan

wíf-gemǽdla

(n.)
Grammar
wíf-gemǽdla, an; m.
Entry preview:

A woman's fury Wiþ wífgemǽdlan; geberge on neaht radices moran, ðý dæge ne mæg ðe se gemǽdla sceþþan, Lchdm. ii. 342, 10

word-beótung

(n.)
Grammar
word-beótung, e; f.

Promisinga promise

Entry preview:

Promising, a promise Ðec biddan hét se ðisne beam ágróf, ðæt ðú gemunde on gewitlocan wordbeótunga, Exon. Th. 473, 14; Bo. 14

Linked entry: beótung

ymb-wærlan

(v.)
Grammar
ymb-wærlan, p. de
Entry preview:

To turn round Ymbwærlde tó ðæm wífe conversus ad mulierem Lk. Skt. Lind. 7, 44, 9. Ymbwærlde (-wælde, Lind.), Rush. 9, 55

wynlíce

(adv.)
Grammar
wynlíce, adv.

Pleasantlydelightfully

Entry preview:

Pleasantly, delightfully Ðæt ic wynlíce on psalterio ðé singan móte, Ps. Th. 107, 2: 149, 4: Exon. Th. 82, 30; Cri. 1346

ǽrend-fæst

(adj.)
Grammar
ǽrend-fæst, adj.
Entry preview:

Bound on an errand Férde sum ǽrendfæst ridda . . . and lǽdde hit forð mid him ðǽr hé fundode tó, Hml. S. 26, 221

Linked entry: -fæst

ǽscan

(v.)
Entry preview:

to demand And ðæt ceápgild áríse á ofer .xxx. pæng̃ oð healf pund syþþan wé hit ǽscað, Ll. Th. i. 234, 16

ge-mildian

(v.)
Entry preview:

Ðæt ðú gemildgie ut mitiges, 93, 13

in-weard

(adv.)
Grammar
in-weard, adv.
Entry preview:

Suá huelc suá inweard hígige tó gangenne on ðá dura ðæs écean lífes quisquis intrare aeternitatis januam nititur, Past. 105, 14. Add

ge-seón

Grammar
ge-seón, <b>; X.</b>
Entry preview:

Ðá hwíle ðe God gesegen hæbbe ( may have seen to it ) ðæt fulwiht æt ðeosse stówe beón móte, Txts. 175, 13. Add

ǽg-hwonene

(adv.)
Grammar
ǽg-hwonene, adv.

On every sideubique

Entry preview:

On every side; ubique Ða ýða ǽghwonene ðæt scyp fyldon the waves filled the ship on every side, Bd. 3, 15; S. 541, 42

a-hyltan

(v.)
Grammar
a-hyltan, [a from, away; hylt holds, 3rd pres. of healdan]

should take support awaysupplantsupplantaret

Entry preview:

should take support away, supplant; supplantaret Ða þohton ðæt hí ahyltan [ = ahylten] me who thought that they should supplant me, Ps. Th. 139, 5

a-treddan

(v.)
Grammar
a-treddan, p. de; pp. ed

To investigatesearchexamine or explore carefullyscrutariinvestigare

Entry preview:

To investigate, search, examine or explore carefully; scrutari, investigare Ðæt ic ðín bebod beorht atredde scrutabor mandata tua, Ps. Th. 118, 69 : 138, 2

beado-leóma

(n.)
Grammar
beado-leóma, an; m.

A war-gleamswordstragis flammaensis

Entry preview:

A war-gleam, sword; stragis flamma, ensis Ðæt se beadoleóma bítan nolde that the war-gleam would not bite, Beo. Th. 3050; B. 1523

Linked entry: beadu-leóma

bearht-líce

(adv.)
Grammar
bearht-líce, adv.

Clearlydistinctlysplendidlyclaresplendide

Entry preview:

Clearly, distinctly, splendidly; clare, splendide Ðæt he beorhtlíce eall geseah ut clare videret omnia Mk. Bos. 8, 25 : Ps. Th. 118, 98 : 147, 7

blód-yrnende

(v.; part.)
Grammar
blód-yrnende, part. [blód, yrnende, part. of yrnan to run, flow]
Entry preview:

Blood-flowing; sanguinans, sanguine fluens Ðæt wíf blódyrnende þrówaþ the blood-flowing woman suffereth [was suffering], Bd. 1, 27; S. 494, note 8, B

Linked entry: blódes flównyss

clypnys

(n.)
Grammar
clypnys, clypenes, -nyss, -ness, e; f.

An embrace; complexus

Entry preview:

An embrace; complexus To clypnysse ðæs heofonlícan brýdguman eádig fǽmne ineóde ad complexum sponsi cælestis virgo beata intraret Bd. 3, 24; S. 557, 6

Linked entry: clypenes

dryht-máþm

(n.)
Grammar
dryht-máþm, es; m. [máþm a treasure]

A noble or lordly treasure nŏbĭles ŏpes

Entry preview:

A noble or lordly treasure; nŏbĭles ŏpes Wearþ dryhtmáþma dǽl forgolden his share of noble treasures was paid for, Beo. Th. 5678; B. 2843

ele-land

(n.)
Grammar
ele-land, es; n.

A foreign countryexterna terra

Entry preview:

A foreign country; externa terra Ðǽr ic on elelande áhte stówe there I owned a place in a foreign country. Ps. Th. 118, 54

Linked entry: el-land

eorþ-stede

(n.)
Grammar
eorþ-stede, es ; m. [stede a place]

An earth-place terræ lŏcus

Entry preview:

An earth-place ; terræ lŏcus Ðá hí ðæt ðín fægere hús on eorþstede gewemdan [MS. gewemdaþ] in terra polluērunt tabernacŭlum, Ps. Th. 73, 7