Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

ge-ǽðed

(v.)
Grammar
ge-ǽðed, part. [áþ an oath, a swearing]

Swornjūrātus

Entry preview:

Sworn; jūrātus Swágeǽðedra manna sýn twegen oððe þrý to gewituysse of such sworn men let there be two or three as witness, L. Edg. S. 6; Th. i. 274, 18

Linked entry: ge-ǽþan

un-nytwirðe

(adj.)
Grammar
un-nytwirðe, adj.

Not fit for useuselessunprofitableunserviceable

Entry preview:

Unnytwyrþe gewordene hig synt inutiles facti sunt, Ps. Lamb. 52, 4

un-gewunelíce

(adv.)
Grammar
un-gewunelíce, adv.

Unusuallyin an unwonted manner

Entry preview:

Unusually, in an unwonted manner Cometae synd gehátene ða steorran ðe fǽrlíce and ungewunelíce æteówiaþ, Lchdm. iii. 272, 4.

Linked entry: ge-wunelíce

on-hyring

(n.)
Grammar
on-hyring, e; f.

Imitation, emulation

Entry preview:

Gód anda and anhering áscyreþ fram synna leahtrum, and lǽt tó Gode, R. Ben. 131, 13. Ðonne wé onhyrigaþ Criste and eác ða onhyringe gefyllaþ tunc legem Christi imitando complemus, Past. 51, 3; Swt. 397, 2

Linked entry: hyring

á-wildian

(v.)
Entry preview:

Add: of persons Sume synd tó mándǽde on dyrnlican gálscipe inne áídlode and úte áwildode, Ll. Th. ii. 322, 15. of uncultivated growth Gif se wíngeard ne bið on riht gescreádod, ne bið hé wæstmbǽre, ac for hraðe áwildað, Hml. Th. ii. 74, 15

Linked entry: -wildian

ears-ling

(adv.)
Grammar
ears-ling, adv. Only used adverbially with on, —

On the back, backwards retrorsum

Entry preview:

On the back, backwards; retrorsum Sýn hí gecyrde on earsling be thei turned awey bacward, Wyc; avertantur retrorsurn. Ps. Th. 34, 5. Gán hý on ears-ling avertantur retrorsum, 6, 8

Linked entries: bæcling -ling

cwíþan

Entry preview:

Ꝥ ic mæge míne synne cwíþan, Angl. xii. 508, 13. Hé wæs cwíþed fram þám ymbstandendum a circumstantibus plangeretur, Gr. D. 191, 19. Þonne synne beóð cwíþde and bewópene, 244, 26. Cwíðde lamentatae, Ps.

ymb-scrýdan

(v.)
Grammar
ymb-scrýdan, p. de
Entry preview:

Mid hwam gé sýn ymbscrýdde quid induamini Mt. Kmbl. 6, 25

þeówdóm-hád

(n.)
Grammar
þeówdóm-hád, es; m.
Entry preview:

Service Monige hí sylfe and heora bearn má gyrnaþ on mynster and on Godes ðeówdómhád tó syllanne ðonne hí synd bigongende woruldlícne camphád plures se suosque liberos, depositis armis, satagunt magis accepta tonsura monasterialibus adscribere votis,

clǽn-heort

Entry preview:

Eádige synd þá clǽnheortan þe on clǽnnysse lybbað. Hí efenlǽcað Críste þe ðá clǽnnysse ástealde, Hml. A. 47, 563: 23, 222. Add

heáfod-beorg

(n.)
Grammar
heáfod-beorg, es; m.
Entry preview:

Ðis synt ðá landes meǽre tó Bryningtúne. Ǽrest on heáfdbeorh; ðonne on wyrtwalan . . . swá tó herpaðe; andlang herpaðes tó Imman beorge ; of Imman beorge eft on heáfodbeorge, 300, 7-22

mete-leást

Entry preview:

Hú mage wé þus feáwa feohtan ongeán þás meniu, nú wé synd gewǽhte mid gewinne and meteleáste, Hml. S. 25, 306. Add

druncennes

(n.)
Grammar
druncennes, druncennys, druncenys, -ness, e; f.

DRUNKENNESSebriĕtas

Entry preview:

DRUNKENNESS; ebriĕtas Warniaþ eów, ðe-læs eówer heortan gehefegode sýn on druncenesse attendĭte autem vobis ne forte graventur corda vestra in ebrietāte, Lk. Bos. 21, 34.

cyn-ren

Entry preview:

Syx synt muneca cynerena, R. Ben. 134, 3. Ðysse wyrte syndon twá cynrenu, Lch. i. 298, 5. Twá cynnryno unrótnesse, Nap. 15. Ðú fyldest þás eorþan mid mistlicum cynrenum nétena, Bt. 33, 4; F. 132, 26. v. fore-, wyrt-cynren

ge-laþung

Entry preview:

syndon ealle Crístene men ánum naman gehátene, . . . seó hálige gelaðung þe gelýfð nú on God, Hml. A. 29, 115-123. Críst ús circean árǽrde, þe is his gelaðung, Ælfc. T.

not

(n.)
Grammar
not, es; m.

A marksign

Entry preview:

A mark, sign Mé þingþ wynsumlíc ðæt is ðæra preósta notas ðám bócerum gekýðe ðé læs ðe hig witan ðæt ða rímcræftige weras sýn bútan cræftigum getácnungum, Anglia viii. 333, 17-19

frum-wífung

(n.)
Grammar
frum-wífung, e; f.
Entry preview:

First marriage by a man Lǽwede man mót óðre síðe wífian, ac þá canones forbeódaþ þá bletsunga þǽrtó þe tó frumwífunge gesette sýn, Ll. Th. ii. 332, 34, 38: Wlfst. 304, 27

candel-leóht

Entry preview:

Ben. 53 substitute Se ǽfen swá sý gefadod þæt hý candelleóhtes æt ðám gereorde ne behófien, ac eallu ðing be dæges leóhte gefyllede sýn, R. Ben. 66, 7

gésine

(adj.)
Grammar
gésine, adj.

Voiddestituteexpers

Entry preview:

Void, destitute; expers Módum tǽcan ðæt we gésine ne sýn godes þeódscipes to teach our minds that we be not destitute of God's communion, Cd. 169; Th. 211, 18; Exod. 528

for-gytel

(adj.)
Grammar
for-gytel, -gytol, -gyttol; adj.

Forgetfulforgettingoblīviōsus

Entry preview:

Forgytele we ne synt ðé nec oblīti sŭmus te, Ps. Lamb. 43, 18. He nis forgytol clypunge þearfena non est oblītus clāmōrem paupĕrum, 9, 13

Linked entry: for-gitel