Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

slá

(n.)
Grammar
slá, (from sláhe); gen. slán: but also sláh, slág, e; f.
Entry preview:

A sloe: — Slá brumela, bellicum. Wrt. Voc. ii. 127, 26. Slág bellicum, Txts. 45, 289. Genim onwǽre sláh ðæt seáw . . . gif sió sláh biþ gréne, Lchdm. ii. 32, 18 - 20. Gewring tósomne swilce sié án sláh, 54, 6. Slán moros. Wrt. Voc. i. 285, 33 : ii. 56

Linked entries: slág sláh

slí

Entry preview:

Similar entries v. slíw

slá

Entry preview:

Gyf þé slána lyste, þonne sete þú þínne winstran þúman on þínes litlan fingres lið and pýt mid þínum scytefingre in þíne wynstran hand on þornes getácnunge þe hí on weaxað, Tech. ii. 124, 24. Add

wiþ-sleán

(v.)
Grammar
wiþ-sleán, p. -slóh

To counteract

Entry preview:

To counteract Hí woldon ðæra hálgena líc besencan on flóde, ac se ælmihtiga Scyppend wiðslóh ðam unrǽde, Homl. Skt. ii. 29, 324

frum-slǽp

(n.)
Grammar
frum-slǽp, e; f.

First sleepprīmus somnus

Entry preview:

First sleep; prīmus somnus On frumslǽpe in the first sleep, Ors. 2, 8; Bos. 51, 9: Cd. 177; Th. 222, 22; Dan. 108

full-sláw

(adj.)
Grammar
full-sláw, adj.

Full slowvery slowpersegnis

Entry preview:

Full slow, very slow; persegnis, Off. Reg. 15

Linked entry: ful-sláw

niht-slǽp

(n.)
Grammar
niht-slǽp, es; m.

Sleep during the night

Entry preview:

Sleep during the night Ðæt ilce geþanc ðe heom amang ðam nihtslǽpe wæs on heora heortan, eall ðá hí áwac. Odon hí ðæt sylfe geþohton, Homl. Skt. 23, 442

slǽp-bǽre

(adj.)
Grammar
slǽp-bǽre, adj.
Entry preview:

Somniferous, soporific Hys gecynde is swíðe hát and slǽpbǽre, Lchdm. i. 284, 22

slǽp-leás

(adj.)
Grammar
slǽp-leás, adj.
Entry preview:

Sleepless Slǽpleás insomne, Germ. 399, 263

slág-þorn

(n.)
Grammar
slág-þorn, slágh-þorn,

Similar entry: sláh-þorn

un-slit

Similar entry: un-silt

un-slopen

(adj.)
Grammar
un-slopen, adj. (ptcpl.)

Unloosed

Entry preview:

Unloosed Æfter þúsend geárum bið Satanas unbunden ... and nú syndon Satanases bendas swýðe tóslopene (unslopene, MS. H.), Wulfst. 83, 9

ge-slit

Entry preview:

Add: a bite, sting of a snake Ðyssera nǽddrena geslit eów mihte tó deáðe gebringan, Hml. Th. ii. 490, 4. Gehǽlede fram ðǽra nǽddrena geslite, 240, 12. Wearð án cnapa þurh nǽddran geslit neálíce ádýd . . . Hé sette his finger on þá wunda þe se wurm tóslát

slýpe-scóh

Similar entry: slípe-scóh

ful-sláw

full slowvery slow

Entry preview:

full slow, very slow

lah-slit

(n.)
Grammar
lah-slit, n[?]; -sliht, -slite, es; m; -slitt, e: f.
Entry preview:

According to its component parts the word means a breach or violation of the law; in the Laws however it is applied to the fuse payable for the breach, and is used only with reference to the Danes, the corresponding term among the English being wíte

Linked entries: slite -slitt

slǽp-leást

(n.)
Grammar
slǽp-leást, e; f.
Entry preview:

Sleeplessness Hine gedrehte singal slǽpleást. Homl. Th. i. 86, 16. Wið slǽpleáste, genym ðysse ylcan wyrte (poppy) wós, smyre ðone man mid; sóna ðú him ðone slép on senst. Lchdm. i. 158, 1

slǽp-wérig

(adj.)
Grammar
slǽp-wérig, adj.
Entry preview:

Weary and sleepy, sleepily weary, so tired as to sleep, cf. deáþ-wérig; or (?) weary of sleep, cf. symbel-wérig Oft mec (a mill-stone) slǽpwérigne secg oððe meówle grétan eode, Exon. Th. 387, 14; Ra. 5, 5

sláh-hyll

(n.)
Entry preview:

a hill where sloes grow On sláhhyll, Cod. Dip. Kmbl. iii. 367, 3

sláh-þorn

(n.)
Grammar
sláh-þorn, es ; m.
Entry preview:

A sloe-thorn, blackthorn Slághþorn, sláchthorn, -dorn nigra spina, Txts. 81, 1380. Sláhþorn, slágh-, salach-thorn, 99, 1898. Sláhþorn, Wrt. Voc. ii. 60, 39. Slágþorn, i. 285, 32. Ádelf niþeweardne sláhþorn, Lchdm. ii. 92, 30

Linked entry: slág-þorn