Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

dragan

Entry preview:

Ongon þá leófne síð dragan Dryhtnes cempa tó þám eorðan dǽle, Gú. 699. Hé lét dragan úp þæne deádan Harald, Chr. 1040; P. 162, 3. Hí férdon æfter heom intó þám mynstre and woldon hig út dragan, 1083; P. 215, 6

drífan

(v.)
Entry preview:

Ðá ðá hé ongeán ðone cirde ðe hine dráf persequentem non vult ferire . . . Cum contra persequentem substitit, Past. 297, 3, 10. Drifan heora hundas swýðe ǽnne haran geond þone brádan feld, Hml.

in-drífan

(v.)
Grammar
in-drífan, p. -dráf

To impelsend forthutter

Entry preview:

To impel, send forth, utter Hé in wítum word indráf in torments he spoke impetuously, Cd. 214; Th. 269, 29 ; Sat. 80

wiþ-drífan

(v.)
Grammar
wiþ-drífan, p. -dráf

To repel

Entry preview:

To repel Nǽfre wiðdrifeþ Drihten úre his ágen folc non repellet Dominus plebem suam, Ps. Th. 93, 13: 94, 4

drí

(n.)
Grammar
drí, es; m.

A sorcerer, magician magus

Entry preview:

A sorcerer, magician; magus Be drían = dríum by sorcerers, Glostr. Frag. 10, 30

dros

(n.)
Grammar
dros, DROSS,

filth, lees sordes, fæx, aurĭcŭla

Entry preview:

filth, lees; sordes, fæx, aurĭcŭla, Cot. 14

drúsan

(v.)
Grammar
drúsan, drúsian; part. drúsende; p. ode, ade; pp. od, ad; v. intrans.

To sink, become low, slow, inactive, to DROWSEcadĕre, lentum vel segnem esse

Entry preview:

To sink, become low, slow, inactive, to DROWSE; cadĕre, lentum vel segnem esse Cén drúsende the sinking flame, Elen. Kmbl. 2514; El. 1258. Lagu drúsade, wǽldreóre fág the stream became slower, stained with deadly gore, Beo. Th. 3265; B. 1630. He drúsende

drýfan

(v.)
Grammar
drýfan, p. de , pl. don; pp. ed

To trouble, vex vexāre

Entry preview:

To trouble, vex; vexāre Mǽst hine drýfdon his ágene men [MS. mæn] his own men vexed him most, Chr. 1118; Erl. 246, 34

drygan

(v.)
Grammar
drygan, p. de ; pp. ed

To dry, make dry, rub dry, wipe siccāre, tergĕre, extergĕre

Entry preview:

To dry, make dry, rub dry, wipe; siccāre, tergĕre, extergĕre Se háta sumor drygþ and gearwaþ sǽð and bléda the hot summer dries and prepares seeds and fruits, Bt. 39, 13; Fox 234, 14. Cómon twegen seolas of sǽlícum grunde, and hí mid heora flýse his

dréas

(n.)
Grammar
dréas, soothsayers; hariŏli, Prov. 23, = drýgs; pl. nom.

drý

Entry preview:

of drý

dréd

(v.)
Grammar
dréd, pl. drédon

dreaded, feared

Entry preview:

dreaded, feared; p. of drǽdan

driás

(n.)
Grammar
driás, es; m? [dreósan to fall]

A falling, fall casus

Entry preview:

A falling, fall; casus

drenc

Similar entry: gebrec-drenc

dreó

Grammar
dreó, <b>; I.</b>
Entry preview:

Wiht ... fére fóddurwelan dreógeð the ship performs the office of providing a bountiful supply of food, Rá. 33, 10. Merrigenlice lofsangas sint tó dreógenne ( agendi sunt ), R. Ben. l. 37, 15. Add

-drep

(suffix)

Similar entry: ge-drep

drepan

Similar entry: ge-drepan

drím

Similar entry: DREÁM

drǽf

(n.)
Entry preview:

a drove

dréfan

Entry preview:

Hé sceal dréfan dimne and deópne hellewítes grund he shall be plunged into hell's dim and deep abyss, Wlfst. 48, 2: Ll. Th. ii. 320, 5. Dréfende turbulentus, R. Ben. I. 61, 6: R. Ben. 120, 12. Dréfende turbida (aequora turgida, Ald.), Wrt. Voc. ii. 91

drenc

(n.)
Entry preview:

Add: drinking Sé þe óðerne neádað ofer his mihte tó drincenne, sé mót áberan heora bégra gilt, gif him ǽnig hearm of þám drence becymð, Ælfc. T. 21, 32, 38. Gýfernyss déð ꝥ man tó micel nimð on wǽte . . . and þone mann tó deáðe gebrincgð for ðám ormǽtan