Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

cáf

Entry preview:

Cáfe (fortes) druncen tó mengenne, 74, 20

drync-wérig

(adj.)
Grammar
drync-wérig, adj.
Entry preview:

Weary of drinking, stupid with drink Dru[ncen], dryncwírig lent[us] (v. first passage under druncen), Wrt. Voc. ii. 53, 9

un-dréfed

(adj.)
Grammar
un-dréfed, adj.

Untroublednot made turbid

Entry preview:

Untroubled, not made turbid Gé gedréfdon hiora wæter mid iówrum fótum, ðeáh gé hit ǽr undréfed druncen, Past. 2; Swt. 31, 3

dolh-wund

(adj.)
Grammar
dolh-wund, adj. [wund wounded]

Woundedvulnĕrātus

Entry preview:

Wounded; vulnĕrātus He on swíman læg druncen and dolhwund he lay in stupor drunk and wounded, Judth. 10; Thw. 23, 6; Jud. 107

Linked entry: wund

ge-dwǽs

(adj.)
Grammar
ge-dwǽs, adj.

Foolishdullstupid

Entry preview:

Foolish, dull, stupid Gedréfede syndon, hearde onhrérede her anlícast, hú druncen hwylc gedwǽs spyrige turbati sunt et moti sunt ut ebrius, Ps. Th. 106, 26

symbel-wérig

(adj.)
Grammar
symbel-wérig, adj.

Weary with feasting

Entry preview:

Weary with feasting Wer (Noah ) wíne druncen swæf symbelwérig, Cd. Th. 94, 19; Gen. 1564. Him symbelwérig (Abimelech) synna brytta þurh slǽp oncwæð, 159, 26; Gen. 2640

be-irnan

Grammar
be-irnan, <b>II 2</b>.
Entry preview:

Þú an ꝥ druncen beyrnst in ebrietate incurris , Chrd. 74, 30. Hé ne beam (georn, v. l. ) on synne, Gr. D. 22, 28. Godes yrre on tó beyrnanne Dei iram incurrere , Chrd. 109, 28. Add

drincan

Grammar
drincan, <b>; II.</b>
Entry preview:

ꝥ ǽlc mann drunce þæs deórwurðan wínes be þám þe hé sylf wolde, Hml, A. 92, 22

mód-leás

Entry preview:

Add: senseless; cf. mód; <b>I. a</b> : Þú druncena . . . þé módleás (sine mente) rest. Chrd. 74, 13

dol-líc

(adj.)
Grammar
dol-líc, dol-líg; adj.

Foolish, rashstultus, temĕrārius

Entry preview:

Druncen beorg ðé and dollíg word guard thyself from drunkenness and foolish words, Exon. 80 b; Th. 302, 11; Fä. 34

sófte

(adv.)
Grammar
sófte, adv.
Entry preview:

Þæt ǽlc mann drunce be þám þe hé sylf wolde and him sóftost wǽre, Hml. A. 92, 23

maffian

(v.)
Grammar
maffian, p. ode
Entry preview:

To fall away from right conduct, be or become shameless Wín and druncene wíf gedðd hwílon ꝥ witon mafnað uinum et mulieres ebriosę apostatare faciunt sapientes; wine and women will make men of understanding to fall away (Ecclus. 19, 2), Chrd. 74, 2.

BEORGAN

(v.)
Grammar
BEORGAN, ic beorge, ðú byrgst, byrhst, he byrgeþ, byrgþ, byrhþ, pl. beorgaþ; p. ic, he bearg, bearh, ðú burge, pl. burgon; impert. beorg, beorh, pl. beorgaþ, beorge ge ; pp. borgen; v. a.

cumTo saveprotectshelterdefendfortifysparepreserveservaresalvarecustodiretueriparcereTo defendsecureguard againstavoiddefenderearcerecaverevitare

Entry preview:

Druncen beorg ðé from drunkenness guard thyself 80 b; Th. 302, 10; Fä. 34. Ðæt preóstas beorgan wið ofer-druncen that priests avoid [over-drinking] drunkenness L. Edg. C. 57; Th. ii. 256, 13

Linked entries: bearg bearh

blis

Entry preview:

Þú woldest mé laðian, þæt ic swíðor drunce swilce for blisse ofer mínum gewunan, Ælfc. T. Grn. 21, 30. Blisse, gefeá tripudio .i. gaudio, An. Ox, 1346. Gá intó þínes hláfordes blisse (gaudium), Mt. 25, 21. Add

ofer-drenc

(n.)
Grammar
ofer-drenc, es; m.

Excessive drinking, drunkenness

Entry preview:

Ðú woldest mé laðian, ðá ðá ic wæs mid ðé, ðæt ic swíðor drunce swilce for blisse ofer míne gewunan ...

swíge

(adj.)
Grammar
swíge, adj.
Entry preview:

Ðú worn fela, wine mín Húnferð, beóre druncen ymb Brecan sprǽce, 1064; B. 530), Beo. Th. 1964; B. 980. silent, not making a noise, still Wind wédende færeþ, and eft semninga swíge gewyrðeþ, Elen. Kmbl. 2548; El. 1275.

drincan

(v.)
Grammar
drincan, [druncaþ prs. pl.,
Entry preview:

Add: Seel. 114; druncan bibere, tó druncenne ad bibendum, Scint. 107, 1, 3. absolute, to take a draught of a liquid Druncðú (drunce,v. l.) bibisti?, Ælfc. Gr. Z. 226, 13. Drince hé gelóme, Lch. ii. 314, 14. Syle drincan on wíne, i. 316, 5.

wín

(n.)
Grammar
wín, es; n.

Wine

Entry preview:

Wǽron hí (the Danes) swýðe druncene, for ðam ðǽr wæs gebróht wín súðan, Chr. 1012; Erl. 146, 15. Wín Bachus, wínes Bachi, Wrt. Voc. ii. 12, 25, 36. Wínes defruti, 27, 32.: meri, 87, 13. Wínes god Bachus, 61, 6.

ge-drincan

(v.)
Entry preview:

., ne druncen gedrince (get drunk), Lch. ii. 330, 8. trans. to imbibe a liquid Hé þone unlybban ealne gedranc. Hml. Th. i. 72, 25.

ofer-fyll

(n.)
Grammar
ofer-fyll, e; -fyllu(o); indecl. f.

Overfulness, repletion, surfeit, excess in eating or in drinkingcrapula

Entry preview:

Ðú scealt druncen fleón, and ða oferfylle ealle forlǽtan, Dóm. L. 32, 75. Níwes wínes oferfelle musti crapulam, Hymn. Surt. 97, 18. Þurh oferfylla and mænigfealde synna heora eard hý forworhton, Wulfst. 166, 29