Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

nard

(n.)
Grammar
nard, es; m.

Spikenardnardus

Entry preview:

Spikenard; nardus Sealfbox deórwyrþes nardes alabastrum ungenti nardi spicati praetiosi, Mk. Skt.14, 3. Nardys, Lchdm. i. 184, 19. Ete nardes eár, 354, 12. Ele ðe sý of nardo, 246, 20. Nardes stenc, Exon. Th. 423, 28; Rä. 41, 29

naru

This might be a link to, a part of or a variant of another entry.

nást

Similar entry: nytan

nǽman

Entry preview:

Add:

nǽp

Entry preview:

Nǽp rapa An. Ox. 56, 41. Add

næs

Grammar
næs, was not.
Entry preview:

Hit nas (næs, v. l. ) ná gecweden, Past. 108, 10. Add

nágan

Grammar
nágan, I.
Entry preview:

Add Hé náh æfter forðsíðe crístenra manna gemánan. Ll. Th. i. 372, 34. add Náh man on ǽnigne tíman dæges ne nihtes æt Godes húse unnyt tó dónne, Wlfst. 278, 18: 39, 16. Be þám magon Godes þeówas gecnáwan ꝥ hí nágon mid worldcampe tó farene, ac mid gástlican

nán

(n.; adj.; pronoun.)
Grammar
nán, [ = ne án]; pron.

not onenonenononeno mannothing

Entry preview:

Grammar nán, as adjective, not one, none, no, Grammar nán, without other negatives Nán mǽrra man wurde ácenned, Menol. Fox 319; Men. 161. Hit is nánum men getiohhod ac is eallum monnum it is not intended for one man, but for all men, Bt. 37, 2; Fox 188

Ealdulfes næs

(n.)
Grammar
Ealdulfes næs, Chr. 1052; Th. 321, 10. v. Eádulfes næs.

This might be a link to, a part of or a variant of another entry.

Eadulfes næs

(n.)
Grammar
Eadulfes næs, Ealdulfes næs, næss, es; m.

Eadulf's ness, Walton-on-the-Naze?Ædulphi promontōrium in agro Essexiensi

Entry preview:

Eadulf's ness, Walton-on-the-Naze? Ædulphi promontōrium in agro Essexiensi Ðá óðre fóron on Eást-Seaxon to Eadulfes næsse the others went on to Essex, to Eadulf's ness, Chr. 1049; Ing. 220, 24: 1051; Th. 319, 2, col. 2: 1052; Th. 321, 10

for-nam

(v.; part.)
Grammar
for-nam, pl. -námon

took awaydestroyedconsumed

Entry preview:

took away, destroyed, consumed, Beo. Th. 2415; B. 1205: Ps. Th. 77, 53;

hring-naca

(n.)
Grammar
hring-naca, an; m.
Entry preview:

See hringed-stefna, Beo. Th. 2728; B. 1862

ge-namne

(adj.)
Grammar
ge-namne, ge-namn; adj.
Entry preview:

Having the same name Ic seah rǽpingas (the two buckets of a draw-well) on ræced fergan under hróf sales hearde twégen: þá wǽron genamne, nearwe bendum gefeterade fæste tógædere, Rá. 53, 3. Substitute:

nam-cíging

(n.)
Grammar
nam-cíging, e; f.
Entry preview:

A calling by name, naming An þǽre nam*-*cýginge ne sý nánon álýfed ꝥ heora ǽnig óðerne sindrium naman nemne in ipsorum appellaiione nominum nulli liceat alium puro nomine appellare, Chrd, 9, 25

nam-mǽlum

(adv.)
Grammar
nam-mǽlum, adv.

Name by name

Entry preview:

Name by name Nammǽlum nominatim, per singula nomina, Hpt. Gl. 427, 28

nam-cúþ

(adj.)
Grammar
nam-cúþ, adj.

Having the name well-knowncelebratedfamousof noteof renown

Entry preview:

Having the name well-known, celebrated, famous, of note, of renown Nabochodonossor se namcúþa cining, Ælfc. T. Grn. 8, 15. Ǽlcre namcúþre wyrte dǽl a bit of every well-known plant, Lchdm. i. 398, 9.

nǽp-sǽd

(n.)
Grammar
nǽp-sǽd, es; n.

Seed of turnip or of rape

Entry preview:

Seed of turnip or of rape Genim senepes sǽdes dǽl and nǽpsǽdes, Lchdm. ii. 24, 15. Nim senepsǽd and nǽpsǽd, iii. 88, 15

nafu-gár

(n.)
Grammar
nafu-gár, es; m.

An auger

Entry preview:

An auger Nabogaar terebellus, Wrt. Voc. ii. 122, 21. Nabogár rotrum, 119, 31. Nafogár foratorium, 149, 74 : foratorium vel terebellum, 38, 50. Navegár terebrum, i. 16, 12 : 84, 63

Linked entry: gár

nam-cúþ

Entry preview:

Add: of persons Wæs sum ríce cyning, namcúð on worulde, Asuerus geháten. Hml. A. 92, 2. Sum wer wæs namcúð and hlísful þurh his drohtnunga, 195, 15. His ꝥ mǽre cynn wzs swíþe namcúð eallum folce, Hml. S. 23, 630. of things Asteriscus ys namcúð tácen

nam-bóc

(n.)
Grammar
nam-bóc, f.

A book in which names are writtena register

Entry preview:

A book in which names are written, a register Nombéc albo, Wrt. Voc. ii. 3, 1