Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

syflige

(n.)
Grammar
syflige, an; f.
Entry preview:

A dish to be eaten with bread Genihtsumian wé gelýfaþ twá gesodene syflian (oððe?) sanda . . . twá sanda genihtsumiaþ sufficere credimus cocta duo pulmentaria . . . duo pulmentaria cocta sufficiant, R. Ben. Interl. 70, 11-15. v- next word

wealda

(n.; adj.)
Grammar
wealda, an ; m.

A ruler.

Entry preview:

Similar entries v. án-, an-, Bret-, bryten-, eal-wealda. [O. Sax. ala-waldo: O. H. Ger. -walto: Icel. valdi.] as a proper name(?) Innan Wealdan hricg on Eádríces gemǽre, Cod. Dip. B. ii. 259, 9

ge-stun

Entry preview:

.), 150, 41. a storm, tempest, hurricane Þæt gestun and se storm and seó stronge lyft brecað bráde gesceaft hurricane and storm and tempest break up the wide world, Cri. 991.

bricst

Grammar
bricst, 2nd and 3rd pers. pres. and fut. of brecan.
Entry preview:

he bricþ thou shalt break, he shall break; confringes, confringet, Ps. Spl. 2, 9;

þiling

(n.)
Grammar
þiling, e; f.
Entry preview:

A boarding, flooring, something composed of planks Breda þiling vel flór on tó þerscenne area, Wrt. Voc. i. 37, 59. Hig fæstniaþ ðone stepe þurh ða þilinge ( deck; cf. Icel. þiljur; pl. the deck ), Shrn. 35, 15

BLANDAN

(v.)
Grammar
BLANDAN, blondan, ic blande, blonde, ðú blandest, he blandeþ, blent, pl. blandaþ; p. ic, he bleónd, blénd, ðú bleónde, blénde, pl. bleóndon, bléndon; pp. blanden, blonden

To mix, BLEND, minglemiscere

Entry preview:

To mix, BLEND, mingle; miscere Ic eom on góman gena swétra ðonne ðú beóbreád blénde mid hunige I am yet sweeter on the palate than if thou blendedst bee-bread with honey, Exon. 111 a; Th. 425, 21; Rä. 41, 59

Linked entries: be-blonden blondan

heard-módness

(n.)
Grammar
heard-módness, e; f.

Hardness of mind or heart

Entry preview:

Hardness of mind or heart Stán is gesett ongeán ðone hláf forðan ðe heardmódnys is wiðerrǽde sóþre lufe a stone is put in opposition to bread, because hardness of mind is contrary to true love, Homl. Th. i. 252, 18

gristra

(n.)
Entry preview:

A baker of bread Mylenwyrd molendinarius, gríst molitura, grístra cerealis pistor (or cerealis, pistor. v. Migne cerealis pistor), bæcere pistor, Wrt. Voc. i. 34, 37: ii. 130, 17

a-bacan

(v.)
Grammar
a-bacan, ic -bace, ðú -bæcest, -bæcst, he -bæceþ, -bæcþ, pl. -bacaþ; p. -bóc, pl. -bócon; pp. -bacen

To bakepinserecoquere

Entry preview:

To bake; pinsere, coquere Se hláf þurh fýres hǽtan abacen the bread baked by the heat of fire. Homl. Pasc. Daye, A. D. 1567, p. 30, 8; Lisl. 410, 1623, p. 4, 16; Homl. Th. ii. p. 268, 9

Brádan-relic

(n.)
Grammar
Brádan-relic, Brádun-reolic,es; m: Brádan-reíg, -eíg = -íg, -e; f.[eíg, íg an island, broad island]

an island, broad islandFlat Holme, an island in the mouth of the Severn

Entry preview:

Flat Holme, an island in the mouth of the Severn Sǽton hie úte on ðam íglande, æt Brǽdanrelice they sat outward on an island, Flat Holme, Chr. 918;Ing. 132, 19

manna

(n.)
Grammar
manna, manna.
Entry preview:

On ðǽre earce ðá stǽnenan bredu . . . and se swéta mete ðe hié héton moinnaa . . . sceal bión on ðǽmbreóstum ðæs monnan swétnes, Past. 125, 23. Hét hé hider rignan mannum tó móse manna cynne, Ps. Th. 77, 25

deór-líc

(adj.)
Grammar
deór-líc, adj. [deór I. brave, bold]

Bold fortis

Entry preview:

Bold; fortis Breca nǽfre git swá deórlíce dǽd gefremede Breca never yet performed such a bold deed, Beo. Th. 1174; B. 585

Brǽden

(n.)

Bredon Forest

Entry preview:

Bredon Forest On Brǽdene ge ðǽr onbútan in Bredon and thereabout, Chr. 905; Th. 181, 23, col. 1, 2

hláfmæsse-dæg

(n.)
Grammar
hláfmæsse-dæg, es; m.

Lammas-day, the first of August

Entry preview:

Lammas-day, the first of August Of ðam gehálgedan hláfe ðe man hálige on hláfmæssedæg from the hallowed bread which is hallowed on Lammas-day, Lchdm. iii. 290, 27. Ǽr hláfmæsse [dǽge?], L. M. 1, 72; Lchdm. ii. 146, 9.

Linked entry: hláf-mæsse

ge-metan

(v.)
Grammar
ge-metan, to paint, l. ge-métan
Entry preview:

Þonne man on brede hine beón gemétne gesihð when a man in a dream sees himself painted on a board, Lch. iii. 206, 18. Gemétum tepedum tapetibus pictis, Kent. Gl. 200

oflǽt-hláf

(n.)
Grammar
oflǽt-hláf, es; m.
Entry preview:

A loaf of the bread used for the Eucharist Þá genam hé mid him twégen oflǽthláfas on beágwisan ábacene (cf. þis is hálig hláf . . . geoffra þysne hláf Gode for mé æt þínre mæssan, 23-28) duas secum oblationum coronas detulit, Gr. D. 343, 15

HÚSEL

(n.)
Grammar
HÚSEL, húsul, húsl, es; n.

The HOUSELthe Eucharist

Entry preview:

bread is spiritually Christ's body, Homl.

Linked entry: húsl

browen

(v.; part.)
Grammar
browen, pp. of breówan.

brewed, cooked

Entry preview:

brewed, cooked;

smícan

(v.)
Grammar
smícan, smécan; p. te

to smoke, emit smoketo smoke, fumigate

Entry preview:

Nim gáte hǽr, sméc under ða bréc wið ðæs rægereósan 146, 3. Smíce mid fearne swíðe ða þeóh 64, 26. [Wicklif has a wk. past smekide]

Linked entries: smécan smeócan

ge-breówan

(v.)
Entry preview:

to brew Genim alomalt mid ðý wætere, gebreów mid grýt cumb fulne ealað mid ðý wætere. Lch. iii. 28, 8. Ne bið ðǽr nǽnig ealo gebrowen, Ors. 1. 1; S. 20, 19. Ne dranc hé wínes drenc, ne nánes gemencgedes wǽtan ne gebrowenes, Hml. Th. i. 352, 7

Linked entry: breówan