un-rím
A countless number ⬩ an incalculable number or amount
Entry preview:
Sió hálige cirice unrím folces beféhð mid ánfealde geleáfan innumeros sanctae ecclesiae populos unitas,fidei contegit, Past. 15; Swt. 95, 7: Exon. Th. 36, 1; Cri. 569. Hé geaf him gúðgewǽda ǽghwæs unrím, Beo. Th. 5241; B. 2624
a-hweorfan
To turn away ⬩ convert ⬩ avertere ⬩ convertere ⬩ To turn away ⬩ turn ⬩ move ⬩ averti ⬩ convert!
Entry preview:
Ðæt he of Sione ahweorfe hæft-néd that he would turn away captivity from Sion, Ps. Th. 125, 1. Ðú eart of ðínre stilnesse ahworfen thou art moved from thy tranquillity, Bt. 7, 1. Fox 16, 24. v. intrans. To turn away, turn, move; averti, convert!
Linked entry: a-hworfen
seó
Entry preview:
Sión, Kent. Gl. 177. Swylce hé hreppe ða seó mínes eágan, Homl. Th. i. 390, 15 : 516, 23. Seón pupillae , Wrt. Voc. i. 65, 8. Seóna pupillarum , Hpt. Gl. 404, 28. Sión pupillis. Lchdm. i. lxx, 6. Seóum, lxxiv, 7
un-bildu
Want of boldness ⬩ weakness ⬩ irresolution ⬩ inconstancy
Entry preview:
Of ðære leohtmódnesse cymð sió twiefealdnes and sió unbieldo inconstantia ex levitate generator, 42; Swt. 307, 3. Sió unfæsðrǽdnes and sió unbieldo ðara geðóhta cogitationum inconstantia, Swt. 308, 5.
gearo-wita
Entry preview:
Swilce sió smeáung and sió gesceádwísnes is tó metanne wiþ þone gearowitan uti est ad intellectum ratiocinatio, Bt. F. 224, 4. Add
for-lure
- Chr. 81 ;
- Erl. 8, 4: Past. 7, 1 ;
- Hat. MS. 12 a. 5 ;
hast lost ⬩ didst lose
Entry preview:
hast lost, didst lose. Exon. 28 a; Th. 85, 30; Cri. 1399;
Bosan-hám
BOSEHAM or BOSHAM in Sussex ⬩ in agro Sussexiensi
Entry preview:
BOSEHAM or BOSHAM in Sussex; in agro Sussexiensi Ðá gewende Swegen to his scypum [MS. scypon] to Bosanhám Swegen then went with his ships to Bosham, Chr. 1049; Erl. 172, 34. Gewende ðá Swegen eorl to Bosenhám earl Swegen then went to Bosham, 1048; Erl
á-bláwung
Entry preview:
A blowing or swelling up, inflation Sió ábláwung on ðǽre lifre, Lch. ii. 204, 17, 23 : 206, 1 : 248, 5. Sió áþenung ðæs magan and sió ábláwunge hǽto, 192, 17. Sealf gód wið swelcre ábláwunge ( quinsy ), 48, 11.
mis-byrdo
Imperfect nature or quality
Entry preview:
Sió wamb sió ðe biþ cealdre gecyndo oððe misbyrdo, 222, 3
Linked entry: -byrdo
EÁ
indecl. f. Running water, a stream, river, water ⬩ flŭvius, flūmen, torrens, aqua
Entry preview:
;indecl. f. Running water, a stream, river, water ; flŭvius, flūmen, torrens, aqua Eá of dúne water from the hill, Menol. Fox 520; Gn. C. 30. Seó feorþe eá ys geháten Eufrates flŭvius quartus est Euphrātes, Gen. 2, 14: Bd. 3, 24; S. 556, 34, 46. On twá
Dofere
Entry preview:
DOVER; Dubris, Dofris, is; f His men cóman to Doferan his men came to Dover, Chr. 1050; Th. 313, 20, col. 2: 1051; Th. 317, 25, col. 2. On ðam ylcan geáre com Eustatius up æt Doferan in the same year Eustace landed at Dover, 1052; Th. 312, 26, col. 2
-cund
Entry preview:
Add: -cundd- (v. sió godcundde, Past. 91, 7)
un-þurhtogen
Not carried through ⬩ not performed
Entry preview:
Not carried through, not performed Hwæt wéne gé hwæt sió ðurhtogene unrihtwísnes geearnige, nú sió unðurtogene árfæsðnes swá micel wíte geearnaþ quid mereatur injustitia illata, si tanta percussione digna est pietas non impensa, Past. 44; Swt. 329, 14
Linked entry: þurh-teón
un-wlitigung
Disfiguring
Entry preview:
Disfiguring Sió unwlitegung deformatio, Wrt. Voc. ii. 28, 62
Linked entry: wlitigung
scyte-heald
Entry preview:
Sió scytehealde onbégnes obliqua curvatura, 64, 24. Sió scythealde obliqua, 79, 1. Scytehealden, 62, 61
Linked entry: -healden
nafu
A nave
Entry preview:
Sió nafa (nafu, Cott.) néhst ðære eaxe, Bt. 39, 7; Fox 220, 29. Sió nafu, Fox 222, 1. Se nafa, 222, 12. Fæst on ðære nafe, 222, 3, 8, 9, 11, 12
Linked entry: nafa
þelma
Entry preview:
Heat Se þelma and sió hǽto, Lchdm. ii. 82, 10
byxen
Entry preview:
Of box Sió bixne buxeus, Wrt. Voc. ii. 12, 21
Linked entry: bixen
eá-spring
Entry preview:
Sió eorþe rínde of hire eásprencgum, Wlfst. 217, 2. Add
nemnan
Entry preview:
Þú nemst bys naman Hǽlend, Mt. 1, 21. add Þ héhste gód þe wé nemnaþ God, Bt. 39, 7 ; F. 220, 31. Þone swylcne seócne lǽcas nemniað gewitleásne, Gr. D. 247, 14. Hér wé magon gehiéran, ðá hé be ðǽm wróhtgeornan secgean wolde, ðæt hé hine nemde se áworpna