Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

mægen-stán

(n.)
Grammar
mægen-stán, es; m.

A mighty stone

Entry preview:

Ðis synd ðæra xx hída gemǽro . . andlang wægæs óþ ðonæ mægenstán, Cod. Dip. Kmbl. v. 112, 18

swétan

(v.)
Grammar
swétan, p. te; pp. swéted, swét
Entry preview:

Swétedne, 111, 8, 15. to make pleasant Hé (the devil) mec féran hét, ðæt ic ðé sceolde synne swétan, Exon. Th. 273, 32; Jul. 525

Linked entry: swétian

earg-lic

(adj.)
Grammar
earg-lic, adj.
Entry preview:

Ful earhlice laga ( laws that only cowards would submit to ) and scandlice nýdgyld ús synt gemǽne, Wlfst. 162, 10. Cwæð hé earhlicon wordum he said with timid words, Hml. S. 23, 580

ge-líþan

Entry preview:

Jul. 677. to go, pass away Synt lífwynne geliden, El. 1269. v. ge-lyðen in Dict

morþ-dǽd

Entry preview:

Grn. 18, 34. an evil deed Irre and anda ús synd forbodene, manslyht and morðdǽda, Hml. A. 8, 190. Hé ( Jove ) manega manslihtas and morðdǽda gefremode, Hml. S. 35, 108

be-hófen

(v.; part.)

suppliedprovidedornatus

Entry preview:

supplied, provided; ornatus Ðætt ealle Godes cyricean sýn wel behófene that all God's churches be well supplied or well provided [with all they have need of] L. Edm. E. 5; Lambd. 58, 7; Wilk. 73, 13

prím-sang

(n.)
Grammar
prím-sang, es ; m.
Entry preview:

Ǽlce Sunnanniht bútan Lenctene ... dægrédsang, prímsang ... mid alleluian sýn gesungene, 39, 18

ang-sum

(adj.)
Grammar
ang-sum, anc-sum; adj.

Narrowstraittroublesomeharddifficultangustusdifficilis

Entry preview:

Narrow, strait, troublesome, hard, difficult, angustus, difficilis Eálá hú neara and hú angsum is ðæt geat, and se weg ðe to lífe gelǽdt; and swýðe feáwa synt ðe ðone weg findon quam angusta porla, et arcta via est, quae ducit ad vitam; et pauci sunt

Linked entries: anc-sum ang-sum-líc

ge-hlot

Entry preview:

Hí preóstas an Grécisc clericos hátað, for þan hig synt getalode tó Drihtnes gehlote, oððe ꝥ heora Drihten sý heora gehlot, ealswá hit gewriten is, 'Ic eom,' cwyð Drihten, 'heora yrfewerdnys,' Chrd. 75, 30-33

scolere

(n.)
Grammar
scolere, (scólere?), es; m.
Entry preview:

Ða scolieras witon ðe synt getýdde on bóclícum cræfte, 314, 9 : 335, 42. Ðám scolierum ðás þing gecýðan, 303, 48. Ðæt ǽnig preóst ne underfó óðres scolere, L. Edg. C. 10; Th. ii. 246, 24

súþ-sǽ

(n.)
Entry preview:

Ðis synt ðára .xxx. hída landgemǽro tó Cawelburnan on Wiht . . . on súðsǽ on Eádgýlses múðan; . . . andlang Cawelburnan útt on norðsǽ, C. D. v. 82, 21

ge-ælfremedan

(v.)

to alienate, estrange

Entry preview:

Geælfremede synt þá synfullan alienati sunt peccatores, Ps. L. 57, 4

Linked entry: ælfremedan

morþor

(n.)
Grammar
morþor, es; n. m.

murdermortal singreat wickednesstormentdeadly injurygreat misery

Entry preview:

murder Manige men wénaþ ðæt morþor sý seó mǽste synne; ac ús is tó witenne ðæt þreora cynna syndon morþras. Ðæt is ðonne ðæt ǽreste, ðæt man tó óðrum lǽþþe hæbbe, and hine hatige . . .

Linked entry: morþ

puslian

(v.)
Entry preview:

to pick out the best bits Wyl on meolcum óþ ðæt hié sýn wel mearuwe, pusla snǽdmǽlum pick them out by a bit at a time, Lchdm. ii. 356, 13. 'Peuselen summis digitis varia cibarria carpere,' Kilian

wése

(adj.)
Grammar
wése, adj.
Entry preview:

Soaked, moist with soaking Sý crocca ásett on eorþan, and ðás wyrta sýn gedón innan ðam croccan; onuppan ðám sý gedón wǽta, ðæt hí þearle wel wése beón, Lchdm. iii. 292, 6. v. wós, and preceding word

ymb-sirwan

(v.)
Grammar
ymb-sirwan, p. -sirwde, -sirede.
Entry preview:

to deliberate about an evil deed Swá micel tósceád is betwuh ðære beðóhtan synne, ðe mon longe ymbsireþ, and ðære ðe mon fæacute;rlíce ðurhtiéhð, swá ðætte se se ðe ða synne gesireþ, ǽgðer ge gesyngaþ ge eác hwílum on ormódnesse gewít. . .

in-líc

(adj.)
Grammar
in-líc, adj.

Innerinternalinward

Entry preview:

Fram ðám inlícum bendum ðara synna internis peccatorum vinculis, 4, 25 ; S. 600, 2

be-listnian

(v.)
Entry preview:

Eunuchi, ꝥ synd belisnode, Hml. S. 2, 46: Lch. iii. 202, 34. ¶ In An. Ox. 4307 stupratur is glossed by wæs belisned. Add

ge-setla

(n.)
Grammar
ge-setla, an; m.
Entry preview:

Ðás ðíne gesætlan (these that sit with thee) synd míne gebróðra, Hml. S. 2, 237. Gif gegilda myd þǽm ete . . . þe his gegildan stlóg . . . gilde án pund, bútun hé ætsacan mæge mid his twám gesetlun ꝥ hé hine nyste, Cht. Th. 612, 16 : 23

tó-weardes

(prep.)
Grammar
tó-weardes, prep, with dat.

Towards

Entry preview:

Towards. preceding the case Hí férdon tówardes Ou, Chr. 1094; Erl. 230, 31. following the case Míne frýnd standaþ ongeán me and synt me tóweardes amici mei adversum me appropinguaverunt et sieterunt, Ps. Th. 37, 11.