Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

weall-weg

(n.)
Grammar
weall-weg, (?), es; m.
Entry preview:

A walled road(?) On ðane ealdan walweg, Cod. Dip. Kmbl. v. 78, 17: 138, 4

Linked entry: hege-weg

wác-mód

(adj.)
Grammar
wác-mód, adj.
Entry preview:

of weak disposition, morally weak Ða hnescan ( vel wácmód, written above the line ), ðæt synd ða ðe náne stíðnysse nabbaþ ongeán leahtras, Hontl. Skt. i. 17, 40. fainthearted, pusillanimous Gif yrmð getímaþ wácmód ná wuna ðú si calamitas contigerit,

wád-sǽd

(n.)
Grammar
wád-sǽd, es; n.
Entry preview:

Woad-seed Línséd sáwan, wádsǽd eác swá, Anglia ix. 262, 11

wan-ǽht

(n.)
Grammar
wan-ǽht, e; f.
Entry preview:

Scant possession Náh ic fela goldes . . . ic mé sylf ne mæg fore mínum wonǽhtum willan ádreógan, Exon. Th. 458, 19 ; Hy. 4, 103. Cf. wan-spéd

wan-feax

Similar entry: wann-feax

wan-fýr

Similar entry: wann-fýr

wan-hæfelness

Similar entry: wan-hafolness

wan-hæfenness

(n.)
Grammar
wan-hæfenness, e ; f.
Entry preview:

Want, need Wanhæfænysse and metelǽste famis inedia, Hpt. Gl. 480, 33

Linked entry: hæfenness

wan-hǽle

(adj.)
Grammar
wan-hǽle, ; adj.
Entry preview:

Having bad health Ealle ða ðe wonnhiǽle wǽron, healtte and blinde, dumbe and deáfe, Nar. 48, 31

Linked entry: wan-hál

wan-hafa

(n.)
Grammar
wan-hafa, an; m.
Entry preview:

A poor person Wanhafa and þearfa ic eom inops et pauper sum ego. Ps. Spl. 85, 1

Linked entry: hafa

wan-hafol

(adj.)
Grammar
wan-hafol, adj.
Entry preview:

Needy, destitute Him embe stódon wépende wyde*-*wan and wanhafele þearfan, Homl. Skt. i. 10, 65. Widewena bigleofa and wanhafolra manna, ii. 25, 765. Gehelp wanhafolum mannum mid ðínum ágenum spédum, i. 21, 363

wan-hafolness

(n.)
Grammar
wan-hafolness, , e; f.
Entry preview:

Need, want, destitution Nis wanhafolnes [inopia) ondrǽdendum hine. Ps. Lamb. 33, 10. Úre wanhæfelnesse inopiae nostrae, 43, 24

Linked entry: wan-hæfelness

wan-hálian

(v.)
Grammar
wan-hálian, p. ode
Entry preview:

To weaken, impair the health or soundness of something

Linked entry: ge-wanhálian

wan-hálness

(n.)
Grammar
wan-hálness, e; f.
Entry preview:

Weakness, sickness, unsoundness, infirmity Ðæm abbode is á tó behealdenne heora (fratrum infirmorum) wanhálnes (imbecillitas), R. Ben. 75, II. Wanhálnysse (debilitate) ealles líchaman, Scint. 38, 7. Dysig æfter untrumnysse his ongyt, and æfter wanhálnysse

Linked entries: hál-ness wan-hǽþ

wan-hlyte

(adj.)
Grammar
wan-hlyte, adj.
Entry preview:

Not having a share in something, destitute of Wanhlytne expertem, Wrt. Voc. ii. 33, 8

wan-sǽlig

(adj.)
Grammar
wan-sǽlig, adj.
Entry preview:

Unblest, miserable, evil Grendel, wonsǽlig wer, Beo. Th. 210; B. 105. Wineleás, wonsǽlig genimeþ him wulfas tó ge*-*féran. Exon. Th. 342, 24; Gn. Ex. 147. In ðisse wonsǽlgan worulde lífe, 158, 33; Gú. 919. Weras wansǽlige mé (Christ) slógon and swungon

wan-spéd

(n.)
Grammar
wan-spéd, e; f.
Entry preview:

Poverty, indigence Þurh wanspéde per inopiam, Scint. 226, 6. On ðæm gefeohte wæs ǽrest anfunden Sciþþia wanspéda ea res primo fidem inopiae Scythicae dedit, Ors. 3, 7; Swt. 116, 34

wan-wegende

(adj.)
Grammar
wan-wegende, adj. (ptcpl.)
Entry preview:

Waning On wanwegendum mónan, Lchdm. i. 100, 20. Wanwægendum, 98, 17

wǽpen-wiga

(n.)
Grammar
wǽpen-wiga, an; m.
Entry preview:

An armed warrior Ic wæs wǽpenwiga (wǽpen wigan? the subject of the riddle is a horn ), nú mec þeceþ geong hagostealdmon golde and sylfore, Exon. Th. 395, 1; Rä. 15, 1

wæter-weg

(n.)
Grammar
wæter-weg, es; m.
Entry preview:

A water-way, a channel connecting two pieces of water (?) -Wæterweg tramites, Wrt. Voc. i. 37, 43. Andlang burnan on wæterweg; of ðan wæterwege on wæterhammas, Cod. Dip. Kmbl. v. 374, 30