Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

BYDEN

(n.)
Grammar
BYDEN, bydenn, e; f.
Entry preview:

Byden cupa, Ælfc. Gl. 49; Som. 65, 94; Wrt. Voc. 34, 24

CUPPE

(n.)
Grammar
CUPPE, an; f.

A small drinking vessel, CUP poculum, obba

Entry preview:

A small drinking vessel, CUP ; poculum, obba Cuppe obba, Ælfc. Gl. 24 ; Som. 60, 43; Wrt. Voc. 24, 43. Nime áne cuppan let him take a cup, L. M. 2, 64 ; Lchdm. ii. 290, 2: Lchdm. iii. 72, 17: Cod. Dipl. 492; Kmbl. ii. 380, 35.

Linked entry: copp

Fariseisc

(adj.)
Grammar
Fariseisc, def. se Fariseisca; adj.

PhariseanPhărĭsæus

Entry preview:

Pharisean; Phărĭsæus Bæd hine sumFariseisc man ðæt he ǽte mid him rŏgāvit illum quĭdam Phărĭsæus ut prandĕret ăpud se, Lk. Bos. 11, 37. Ongan se Fariseisca on him smeágan and cweðan Phărĭsæus cæpit intra se repŭtans dīcĕre, 11, 38.

FROGGA

(n.)
Grammar
FROGGA, froga, frocga, an; m.

A FROGrāna

Entry preview:

A FROG; rāna Frogga rāna, Ælfc. Gl. 24; Som. 60, 16; Wrt. Voc. 24, 20: 78, 58. He asende on hig froggan [frocgan. Spl.] mīsit in eos rānam, Ps. Lamb. 77, 45. Acende eorþe heora ýcan oððe froggan [frogan. Spl.] edĭdit terra eōrum rānas, 104, 30.

Linked entries: frocga frox

fyrd-wíc

(n.)
Grammar
fyrd-wíc, es; n.

An army-stationa campcastra

Entry preview:

An army-station, a camp; castra Ðis ys Godes fyrdwíc castra Dei sunt hæc, Gen. 32, 2: Ælfc. Gl. 7; Som. 56, 77; Wrt. Voc. 18, 29. Fyrdunga oððe fyrdwícu castra, Ps. Lamb. 26, 3.

ge-ǽtred

(v.)
Grammar
ge-ǽtred, -ǽttred, -ǽttrad, -ǽttrud; part. [átor poison, venom]

Poisonedenvenomedpoisonousinfectustoxĭcātusvĕnēnātus

Entry preview:

Geǽttrad flaa a poisoned arrow, Ælfc. Gl. 53; Som. 66, 65; Wrt. Voc. 35, 51. Geǽttrude nýtenu vĕnēnāta anĭmālia, Scint. 7

hund-seofontig

(n.; num.; adj.)
Grammar
hund-seofontig, num.

Seventy

Entry preview:

Seventy Hundseofontig septuaginta, Ælfc. Gr. 49; Som. 49, 43. Ealles hundseofontig manna seventy men in all, Homl. Th. ii. 190, 30. His suna gestríndon twá and hundseofontig suna his sons begot seventy-two sons, Swt. A. S. Rdr. 61, 154.

Linked entry: -seofontig

in-orf

(n.)
Grammar
in-orf, es ; n.

Household goods

Entry preview:

Household goods Inéddisc vel inorf entheca, g. suppellex Ælfc. Gl. 58; Som. 67, 90; Wrt.Voc. 38, 16. Gif hit sý innorf if it be goods from a house [that are taken], Lchdm. iii. 286, 5.

Linked entries: orf in-irfe

Langa-Frige-dæg

(n.)

Good-Friday

Entry preview:

Ælfc. C. 36; Th. ii. 558, 16. [On langfridæi him on rode hengen, Chr. 1137; Erl. 263, 25.]

mæsse-dæg

(n.)
Grammar
mæsse-dæg, es; m.

A festival

Entry preview:

November onginþ on ealra hálgena mæssedæg, Ælfc. Gr. 9, 18; Som. 9, 56. Uppon sc̃e Laurent mæssedæg. Chr. 1103; Erl. 239, 5

scimian

(v.)
Grammar
scimian, p. ode
Entry preview:

-Míne eágan scimiaþ lippio, Ælfc. Gr. 30, 5; Som. 34, 59. Swá ðæt nán man ne mihte for ðam mycclum leóhte hire on beseón . . . and swá hí hí geornlícor sceáwodon, swá scimodon heora eágon swíðor, Homl. Skt. i. 7, 153.

Linked entry: scima

un-begunnen

(adj.)
Grammar
un-begunnen, adj.

Without beginning

Entry preview:

Without beginning Sum ic eom is edwistlíc word and gebyraþ tó Gode ánum synderlíce, forðan ðe God is ǽfre unbegunnen and ungeendod on him sylfum and ðurh hine sylfne wunigende, Ælfc. Gr. 32; Zup. 201, 9: Wit. Voc. i. 70, 1: Homl.

un-gesceapen

(adj.)
Grammar
un-gesceapen, adj.

unshapenunformeduncreated

Entry preview:

unshapen, unformed Interjectio is án dǽl sprǽce getácniende ðæs módes gewilnunge mid ungesceapenre stemne ( voce incondita ), Ælfc. Gr. 48; Zup. 277, 17.

Linked entry: ge-sceapen

an-filt

(n.)
Entry preview:

Anfilt, Ælfc. Gr. Z. 60, 8: 178, ll. Ómiges anfiltes scabrae incudis. An. Ox. 479. Anfealte onsméðre, ii. 67

cólian

(v.)
Entry preview:

Ic cólige algeo, Ælfc. Gr. Z. 155, 9. Fram þám fíftigoðan geáre cólað seó hǽte þæs líchaman, Gr. D. 102, 23. Cólaþ seó lufu þe wé tó úrum Hǽlende habban sceolde, Bl. H. 109, 3: Wlfst. 82, 9.

eáþe

(adj.)
Grammar
eáþe, adj.
Entry preview:

Add Eáðre facilior, ealra eáðost facillimus, Ælfc. Gr. Z. 16, 6. of action Ꝥ wæter and sió lyft bióþ swíþe eáþe tó tódǽlenne, Bt. 34, 11; F. 150, 28. Eáðre mé þincð on drígum lande tó farande, Solil.

on-tendness

Entry preview:

Cf. on-tendan ; 5 Wê nû byrnað æ̂r ðan ðe se tîma côme úre ontendnysse, Hml. Th. ii. 414, 35. Læ̂t hine on ûrum anwealde, þæt wê magon ðînne teónan wrecan and ûre ontendnysse, 416, 20.

sib

(n.)
Grammar
sib, sibb; f.
Entry preview:

Add Fríne hié mon æfter hú monegum wintrum sió sibb gewurde þæs þe hié ǽst unsibbe wið monegum folcum hæfdon, Ors. 4, 7; S. 182, 17. <b>V a.

tíþian

(v.)
Entry preview:

Þá þúhte mé hefigtýme þé tó tíþienne þæs, Ælfc. Gen. Thw. 1, 6. Add Se rihtwísa gemildsaþ and tíþað ( tribuet), Ps. L. 32, 17. (d α ) with acc. of person :-- Hé bæd hí ꝥ hí him bisceop onsende ... Hí hine lustlíce tíþedon, Bd. 3, 3; Sch. 199, 17

BROC

(n.)
Grammar
BROC, es; m?

A BROCK, badgertaxo = tassusmeles

Entry preview:

Voc. 78, 4: Ælfc. Gl. 19; Som. 59, 10; Wrt. Voc. 22, 53. Sum fyðerféte nýten is, ðæt we nemnaþ taxonem, ðæt ys broc on Englisc there is a four-footed animal, which we name taxonem, that is brock in English, Med. ex Quadr. 1, 2; Lchdm. i. 326, 12

Linked entry: brocc