Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

mann-slaga

(n.)
Grammar
mann-slaga, an; m.

A homicideman-slayer

Entry preview:

A homicide, man-slayer Manslaga homicida, Wrt. Voc. i. 85, 44: L. Edm. E. 4; Th. i. 246, 7. Ne beó ðú manslaga non occides, Deut. 5, 17: L. Eth. ix. i; Th. i. 340, 8: L. C. S. 41; Th. i. 400, 13. sind manslagan ye are murderers, Homl.

mann-slege

(n.)
Grammar
mann-slege, es; m.

Man-slayinghomicide

Entry preview:

Alf. 25; Th. i. 50, 18-21: Blickl. Homl. 189, 34. Be manslege. Gif Ænglisc man Deniscne ofsleá gylde hine mid xxx pundum, oððon mon ðone handdǽdan ágyfe, L. Eth. i. 5; Th. i. 286, 20

Linked entry: slege

mann-swica

(n.)
Grammar
mann-swica, (mán-swica ?), an; m.

A traitor

Entry preview:

A traitor Ðyder ( to hell ) sculan mannslagan and ðider sculan manswican, Wulfst. 26, 15

Linked entry: mán-swica

mann-þeóf

(n.)
Grammar
mann-þeóf, es; m.

A man-stealer

Entry preview:

A man-stealer Manigu wítu [wǽron] máran ðonne óðru; sint ealle gelíce bútan manþeófe, cxx sciłł, L. Alf. pol. 9; Th. i. 68, 7. Cf. Gif mon forstolenne man befó æt óðrum, L. In. 53; Th. i. 134, 16. Gif þeówne man man forstǽle, L.

mann-weorþ

(n.)
Grammar
mann-weorþ, es; n.

The value or price of a man

Entry preview:

The value or price of a man Gif mannes esne eorlcundne mannan ofslæhþ ... se ágend ágefe ðone banan, and ðǽr þrió manwyrþ . Gif se bana óþbyrste feórþe manwyrþ gedó, L. H. E. 1-2; Th. i. 26, 8-28, 1: 3-4; Th. i. 28, 4-8

mann-wíse

(n.)
Grammar
mann-wíse, an; f.

Customfashionusagemanner of men

Entry preview:

Custom, fashion, usage, manner of men Æfter monwísan after the manner of men, Exon. 9 a; Th. 5, 30; Cri. 77. ðære mǽgþe monwísan fleáh he shunned the customs of that country, Cd. 92; Th. 116, 21; Gen. 1939

mán-sceaða

(n.)
Grammar
mán-sceaða, -scaða, an; m.

A wicked and harmful persona sinnerone who wickedly does wrong

Entry preview:

Exon. 42 a; Th. 141, 5; . 622: 46a; Th. 156, 27; . 881: (the giants before the flood), Cd. 64; Th. 77, 2; Gen. 1269: (the Egyptians who oppressed the Israelites ), 144; Th. 179, 31; Exod. 37. a sinner, one who wickedly does wrong Ðonne mánsceaða

mán-scyldig

(adj.)
Grammar
mán-scyldig, adj.

Guilty of crime

Entry preview:

Guilty of crime mánscyldigne ( Cain ), Cd. 49; Th. 63, 7; Gen. 1028: 50; Th. 64, 11; Gen. 1048

mánsumung

(n.)
Grammar
mánsumung, e; f.

Anathema

Entry preview:

Anathema Nellaþ ða apostoli nǽnne rihtwísne mid heora mánsumunge [ámánsumunge ?] gebindan, Homl. Th. i. 370, 10

mán-swara

(n.)
Grammar
mán-swara, -swora, an; m.

A perjurerone who swears falsely

Entry preview:

A perjurer, one who swears falsely Gif man mannan mánswara háteþ, L. H. E. 11; Th. i. 32, 4: Exon. 10 b; Th. 12, 30; Cri. 193. Mánswaran, Blickl. Homl. 61, 13: 63, 13. Mánsworan, Wulfst. 26, 16: Exon. 31 b; Th. 98, 23; Cri. 1612: L.

Linked entries: -swara -swora

mán-swaru

(n.)
Grammar
mán-swaru, e; f.

Perjury

Entry preview:

Voc. ii. 96, 70: L. Eth. v. 25; Th. i. 310, 15: vi. 28; Th. i. 322, 15

manung

(n.)
Grammar
manung, e; f.

monitionadmonitionadvicea claiming or exaction of debt, tributethe place where toll is demandedthe district in which a power of summoning or exacting is exercisedthe people residing in such a district, and bound to answer his summons

Entry preview:

Ðæt rídan be eallum mid ðam geréfan ðe hit on hismonunge , v. 8, 2; Th. i. 236, 13. the people residing in such a district, and bound to answer his summons se geréfa mid his monuuge, and ádrífe ðæt spor út of his scíre, v. 8, 4; Th. i.

mán-weorc

(n.)
Grammar
mán-weorc, es; n.

A wicked workcrime

Entry preview:

A wicked work, crime Gif mæssepreóst mánweorc swíðe gewurce, L. Eth. ix. 26; Th. i. 346, 4: L. C. S. 41; Th. i. 400, 14. Ðæt móstun mánweorca tóme lifgan, Exon. 25 b; Th. 74, 25; Cri. 1211: 72 b; Th. 270, 2; Jul. 459.

Linked entry: -weorc

mán-word

(n.)
Grammar
mán-word, es; n.

A wicked word

Entry preview:

A wicked word Ys hyra múðes scyld mánworda feala ða mid welerum ásprǽcan delicta ores eorum sermo labiorum ipsorum, Ps. Th. 58, 12

mán-wyrhta

(n.)
Grammar
mán-wyrhta, an; m.

A worker of wickednessa sinner

Entry preview:

A worker of wickedness, a sinner Mánwyrhtan peccatores, Ps. Th. 93, 3: qui operautur iniquitatem, 118, 3

Linked entry: mán-weorc

mapulder

(n.)
Grammar
mapulder, (-dur, -dor); m.(?) f.(?)

A maple tree

Entry preview:

A maple tree Mapuldur acerabulus, Ep. Gl. 26, 14: Wrt. Voc. ii. 99, 1. Mapuldor, 4, 26: L. M. 1, 36; Lchdm. ii. 86, 6. Mapulder acer, Ælfc. Gl. 46; Som. 65, 1; Wrt. Voc. 33, 1. Mabuldor acerabulos, 285, 35. On ðære (ðæne?) ealdan mapolder, Chart.

Linked entry: mapul-treów

marc

(n.)
Grammar
marc, es; n.

A markhalf a pound

Entry preview:

marc goldes ðe kynges heregete and half-marc goldes ðe erl Harold and half-marc goldes Stígand bisscop, 573, 10-14. Wið x marcun goldes, Wanl. Cat. 150, 11. Gilde x healfmarc, L. N. P. L. 48; Th. ii. 298, 2.

marma

(n.)
Grammar
marma, an; m.

Marble

Entry preview:

Marble Heó hæfþ hwítes marman (marbran, MS. H.) bleoh it has the colour of white marble, Herb. 51, 1; Lchdm. i. 154, 14

marman-stán

(n.)
Grammar
marman-stán, es; m.

Marblea piece of marble

Entry preview:

Marble, a piece of marble Gehér ðú marmanstán, Andr, Kmbl. 2994; An. 1500. Þrúh of marmanstáne, Homl. Th. i. 564, 20. On ðam marmanstáne, 506, 11: Blickl. Homl. 203, 35: 207, 13

Linked entry: marma

marm-stán

(n.)
Grammar
marm-stán, es; m.

Marblea piece of marble

Entry preview:

Marble, a piece of marble Ðes marmstán hoc marmor, Ælfc. Gr. 9, 21; Som. 10, 31: Wrt. Voc. i. 85, 19. Of marmstáne geworht, Chart. Th. 241, 12. On mearmstáne, Exon. 60 b; Th. 225, 12; Ph. 333.