Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

bysmor-spræc

(n.)
Grammar
bysmor-spræc, bysmur-spræc, bysmer-spæc, e; f. [bismer, bysmer blasphemy; spræc, spæc a speaking, word, speech]
Entry preview:

Ælc synn and bysmur-spræc byþ forgyfen mannum, sóþlíce ðæs Hálgan Gástes bysmurspræc ne byþ forgyfen omne peccatum et blasphemia remittetur hominibus, Spiritus Sancti autem blasphemia non remittetur, 12, 31.

cwice

(n.)
Grammar
cwice, an; f.

Quick-growing grass, couch-grass, quitch-grass gramen

Entry preview:

Quick-growing grass, couch-grass, quitch-grass ; gramen Cwice gramen, Ælfc. Gl. 42 ; Som. 64, 24; Wrt. Voc. 31, 34.

DRÁN

(n.)
Grammar
DRÁN, drǽn,e ; f.

DRONEfucus

Entry preview:

A DRONE; fucus Drán fucus, Ælfc. Gl. 22; Som. 59, 106; Wrt. Voc. 23, 62. Drǽn fucus, Wrt. Voc. 77, 48.

Linked entry: drǽn

DÁH

(n.)
Grammar
DÁH, dóh; gen. dáges; m?

DOUGH farina subacta,

Entry preview:

Dáh [MS. dað] vel blóma massa, Ælfc. Gl. 51; Som. 66, 9; Wrt. Voc. 34, 68. Cned hyt ðæt hit sí swá þicce swá dóh knead it that it may be as thick as dough, Lchdm. iii. 88, 17. Wyrc clam of dáge make a paste of dough, L. M. 3, 59; Lchdm. ii. 342, 18

Linked entry: dóh

fæder-éðel

(n.)
Grammar
fæder-éðel, gen. -éðles; m. [éðel a country, home]

Father-land, paternal home păterna rĕgio, patria

Entry preview:

He bebeád, ðæt ǽlc cóme to his fæderéðle he gave orders that every one should come to his father's home, 5, 14 ; Bos. 114, 18, 22

fellen

(adj.)
Grammar
fellen, adj. [fel skin]

Made of skinspellĭceus

Entry preview:

Fellen hæt a hat made of skin, a felt hat; gălērus vel pīleus, Ælfc. Gl. 18; Som. 58, 111; Wrt. Voc. 22, 26

hran

(n.)
Grammar
hran, hron, es; m.

A whalea mussel

Entry preview:

Hran musculus Ælfc. Gl. 102; Som. 77, 78; Wrt. Voc. 56, 1. On huntunge hranes in venationem balenæ, Coll. Monast. Th. 24, 25.

Linked entries: hron hrond-

hýrsumian

(v.)
Grammar
hýrsumian, p. ode, ede

To be obedientobeyserve

Entry preview:

Hýrsumiaþ ancillantur, Ælfc. Gl. 100; Som. 77, 6; Wrt. Voc. 55, 9. Wé ðé on ðissum ne hérsumiaþ we shall not obey thee in this, Blickl. Homl. 243, 19. Ða hálgan heofonware him hýrsumedon, 135, 17. Hé ðǽm bebodum heársumede, Bd. 2, 6; S. 508, 41

leóht-fæt

(n.)
Grammar
leóht-fæt, es; n.

A lamplightlantern

Entry preview:

A lamp, light, lantern Leóhtfæt lucernarium, Ælfc. Gl. 30; Som. 61, 55; Wrt. Voc. 26, 54. Ðínes líchaman leóhtfæt is ðín eáge lucerna corporis est oculus, Mt. Kmbl. 6, 22. Leóhtfatu lampades, 25, 1.

linian

(v.)
Grammar
linian, leonian

to leave

Entry preview:

Ic leonige óðrum eorþcyningum tó bysne ðæt hié witen ðý gearwor ðæt mín þrym and mín weorþmynd máran wǽron ðonne ealra óðra kyninga ðe in middangearde ǽfre wǽron I leave it [an account of my exploits] as an example to other kings, that they may the better

Linked entry: leonian

mægden-cild

(n.)
Grammar
mægden-cild, es; n.

A female childgirl

Entry preview:

Tǽcende ðám mǽdencildum docendo puellas, Ælfc. Gr. 26; Som. 28, 16

pistol-bóc

(n.)
Grammar
pistol-bóc, f.
Entry preview:

Ælfc. C. 21 ; Th. ii. 350, 11-13. Hé ( bishop Leofric) hæfþ ðiderynn (St. Peter's minster at Exeter ) gedón ... ii. pistelbéc ... Hé ne funde on ðam mynstre ðá hé tó féng bóca ná má búton ... .i. pistelbóc ... Chart. Th. 430, 8-29

prím

(n.)
Grammar
prím, prime, the first hour, six o'clock; also the service held at that hour, v. prím-sang
Entry preview:

On ðysum tídum wé herien úrne scyppend ... on dægréd, on prím, on undem, on middæg, on nón, on ǽfen, on nihtsange, R. Ben. 40, 13. Ic sang prím and seofon seolmas, Coll. Monast. Th. 33, 27. [Icel. prími; m. : prima; f. : prím; n.]

ge-cuman

(v.)
Grammar
ge-cuman, -cyme; p. -com, pl. -cómon; pp. -cumen

To comegovenireire

Entry preview:

Of nánum óðrum gecumen come from none other, Ælfc. T. 2, 26. Æfter meh gecyme post me venire, Mt. Kmbl. Lind. 16, 24; 17, 10 : Jn. Skt. Lind. 5, 40; 7, 27

ge-freógan

(v.)
Grammar
ge-freógan, -freón; p. -freóde; pp. -freód

To freemake free

Entry preview:

Ælfc. C. 20; Th. i. 48, 25 : Ps. Th. 93, 1. Gefreóde freed, Exon. 16 a; Th. 37, 4; Cri. 588. Gefreó us wiþ yfela free us from evils, Hy. 6, 31; Hy. Grn. ii. 286, 31. Gefreouad liberatus, Lk. Skt. Lind. 1, 74

Linked entries: ge-friéga ge-frígian

ge-gaderung

(n.)
Grammar
ge-gaderung, e; f.

A gatheringcongregationassemblycrowdcongregatioturba

Entry preview:

Spl. 39, 14; Ælfc. Gl. 87; Som. 74, 47. Gegaderung líchoman copula carnis, Bd. 1, 27; S. 495, 30. Gegaderung congregatio, Th. An. 30, 7.

ge-gnídan

(v.)
Grammar
ge-gnídan, p. -gnád, pl. -gnidon; pp. -gniden

To rubrub togethercomminutefricaredefricarefricando comminuereplanarelevigare

Entry preview:

Ic gegníde plano vel levigo, Ælfc. Gl. 36; Som. 62, 8

stópel

(n.)
Grammar
stópel, es ; m.
Entry preview:

A foot-step, mark left by the foot Man dæghwamlíce ða moldan nimeþ on ðǽm lástum . . . and nǽfre man ðære moldan tó ðæs feale ne nimeþ, ðæt mon ǽfre þurh ðæt mǽge á ðý máran dǽl on ðǽm stóplum gewercean ( make the footprints larger ) . . .

sweflen

(adj.)
Grammar
sweflen, adj.
Entry preview:

Hé eal ðæt land mid sweflenum fýre forbærnde Deus pluit super hanc terram ignem et sulphur, totamque regionem exustam aeterna perditione damnavit, I. 3; Swt. 32, 10: Ælfc. T. Grn. 4, 17. Swæflenum. Boutr. Scrd. 22, 32.

þunrian

(v.)
Grammar
þunrian, p. ode

To thunder

Entry preview:

Hit ðunraþ tonat, Ælfc. Gr. 22; Zup. 128, 17. Hit hwílum þunraþ, Bt. 39, 3; Fox 44, 34: Met. 28, 55. Seó menio sǽdon ðæt hyt þunrode ( tonitruum factum esse ), Jn. Skt. 12, 29. Þunerode of heofonum Drihten intonuit de coelo Dominus, Ps. Spl.