Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

geómor

(n.; adj.)
Grammar
geómor, geómur, giómor; adj.

Sad, sorrowful, mournful, murmuring, miserable, wretchedtristis, mæstus, quĕrŭlus, mĭserdoleful, miserabledepressed, sad, sorrowfulmiserymiserypitymĭsĕria

Entry preview:

Sad, sorrowful, mournful, murmuring, miserable, wretched; tristis, mæstus, quĕrŭlus, mĭser Him wæs geómor sefa his mind was sad, Elen. Kmbl. 1251; El. 627: Beo. Th. 98; B. 49. He ðǽr ána sæt, geoðum geómor he sat there alone, sad of mind, Andr. Kmbl.

under-neoþan

(prep.)
Grammar
under-neoþan, -nyþan; prep. adv.

Underneath

Entry preview:

Underneath Þurhscoten mid ánre flán underneoðan óðer breóst sagitta sub mamma trajectus, Ors. 3, 9; Swt. 134, 23. Ðú nymst cealfes blód mid ðínum fingre on ðæs weofodes hyrnan and gítst ðæt óðer undernyðan ( reliquum sanguinem fundes juxta basim altaris

Linked entry: neoþan

under-þeód

(adj.)
Grammar
under-þeód, adj. (ptcpl.) used substantively.

Subjectsubordinate

Entry preview:

Subject, subordinate On óðre wísan sint tó manianne ða underðióddan, on óðre ða ofergesettan. Ða underðiéddan (-ðióddan, Cott. MSS.) mon sceal lǽran ðæt hié elles ne sién genǽt aliter admonendi sunt subditi, atque aliter praelati. Illos ne subjectio

Linked entry: þeódan

ufenan

(prep.; adv.)

From aboveAbovebesides

Entry preview:

Grammar ufenan, adv. From above Se ðe ufenan com qui desursum uenit, Jn. Skt. 3, 31. Hé déð ðæt fýr cymð ufenon, Wulfst. 97, 21 note. Seó landfyrd com ufenon and trymedon big be ðam strande, Chr. 1052; Erl. 184, 24. Grammar ufenan, prep. with acc. Above

wiþer-sínes

(adv.)
Grammar
wiþer-sínes, (-sýnes); adv.

Withershinsbackwards

Entry preview:

Withershins Similar entries (v. widder-sinnis in Jamieson's Dictionary), backwards Steorran yrnaþ wiþersýnes the course of the stars shall be reversed, Blickl. Homl. 93, 19

Linked entry: wiþer-sýnes

wiþer-tíme

(adj.)
Grammar
wiþer-tíme, (-týme); adj.

Troublesomegrievous

Entry preview:

Troublesome, grievous Apozeus ys ðam foresprecenan híwe genóh wyðertýme, Anglia viii. 331, 14. Ða ðá mé wiðertýme ł hefigtýme hí wǽrun cum mihi molesti essent, Ps. Lamb. 34, 13

ymest

(adv.)
Grammar
ymest, v. yfera, yfemest; adv.

This might be a link to, a part of or a variant of another entry.

binnan

(adv.)
Grammar
binnan, be-innan.
Entry preview:

Add: Grammar binnan, prep. of position, within a place, with dat. Binnan ðǽm locum úres módes, Past. 385, 6. Hié wǽron binnan þǽre byrig, Ors. 2, 8; S. 94, 2. Hé sæt binnan þǽm hám, Chr. 901; P. 92, 6. Hí ofslógon hine binnan his ágenan heorðæ, 1048;

be-þearfod

(adj.)
Grammar
be-þearfod, (-ed); adj.

Needy

Entry preview:

(ptcpl.) Needy, brought to want Gif þú hwæne on neádþearfe ongitst, and gif þú hwæne on wǽdle beþearfodne (-þreaf-, MS.) ácnǽwst, Engl. Stud. viii. 474, 50

Linked entry: þearfian

fird-weorþ

(adj.)
Grammar
fird-weorþ, -wirþe; adj.
Entry preview:

fit to serve in the fird Ealle ðá men ðá beón mótwerði, ferðwurði (ferduurði, 210, 14), C. D. iv. 208, 32. fit to bear arms, mighty in war: Fyrdwyrðeman (Beowulf), B. 1316

for-geara

(adv.)
Grammar
for-geara, for-geare; adv.

Very well

Entry preview:

Very well Ic nát ná forgeare hú ic hit þus macige, Hml. S. 23, 556

fór-weard

(adv.)
Grammar
fór-weard, adv. l. for-weard,
Entry preview:

and see forþ-weard

gnorn

(adj.)
Grammar
gnorn, adj. v. grorn; adj.

This might be a link to, a part of or a variant of another entry.

hreów

(adj.)
Grammar
hreów, adj. v. hreóh; adj.

This might be a link to, a part of or a variant of another entry.

samnunga

(adv.)
Grammar
samnunga, sæmninga, semninga; adv.

All at once, on a sudden, suddenly, forthwith, immediately continuo, subito, repente

Entry preview:

All at once, on a sudden, suddenly, forthwith, immediately; continuo, subito, repente And ðá hig ðæt sprǽcon samninga (samnunga, MSS. A. B. ) se hana creów et continuo athuc illo loquente cantauit gallus, Lk. Skt. 22, 60. Hí hine samnuncga ( subito )

sám-cwic

(adj.)
Grammar
sám-cwic, -cucu; adj.

Half-dead

Entry preview:

Half-dead Sum mǽden hé gehǽlde, ðæt ðe læg on legerbedde seóc, sámcucu geþúht, Homl. Th. ii. 510, 25. Hé sámcucu læg, Homl. Skt. i. 6, 164: L. Ælfc. C. 31; Th. ii. 354, 10. Hé (Anthony) bebeád ðæt hiene mon on ða ilcan byrgenne tó hiereswá sómcucre álegde

sám-milt

(adj.)
Grammar
sám-milt, -melt; adj.

Half-digested

Entry preview:

Half-digested Se geþigeda mete hefegaþ ðone magan, and hé ðone sámmeltan (the half-digested food) þurh ða wambe út sent, Lchdm. ii. 186, 22

un-witod

(adj.)
Grammar
un-witod, un-wiotod; adj.

Uncertain

Entry preview:

Uncertain Unwuted incertus, Rtl. 6, 5: 106, 15. Wel mon sceal wine healdon on wega gehwylcum; oft mon féreþ feor bí túne, ðǽr him wát freónd unwiotodne (where he cannot look for a friend), Exon. Th. 342, 23; Gn. Ex. 146

up

(adv.)
Grammar
up, (úp?), upp; adv.

Up.upon high uperectlyupto a high point

Entry preview:

Up. where motion takes place, from a lower to a higher point, from the (earth's) surface to a point above it Hí eodon up tó ðære dúne ascenderunt verticem montis, Num. 14, 40. Hé ástáh ofer sunnan up ascendit super occasum, Ps. Th. 67, 4. Gewende se

wáþol

(adj.)
Grammar
wáþol, (v. wáþ) ; adj.

Wandering

Entry preview:

Wandering Scýneþ ðes mÓra wáþol under wolcnum (cf. wanderingas an epithet of the moon in Sbakspere) Fins. Th. 14; Fin. 8