Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

feólian

(v.)
Grammar
feólian, p. ode

To file

Entry preview:

To file Sum heora mid feólan feólode ábútan, Hml. S. 32, 203

ge-flǽscod

(adj.)
Grammar
ge-flǽscod, adj.
Entry preview:

(ptcpl.) Incarnate Þurh ꝥ geflǽscode Godes word, Hml. S. 23 b, 597

Linked entry: flǽscod

ge-unmihtan

(v.)
Grammar
ge-unmihtan, pp. -miht
Entry preview:

To deprive of strength His geféran feóllon geunmihte, Hml. S. 25, 771

Linked entry: un-mihtan

línen

Grammar
línen, linen.
Entry preview:

Add: — Línin rýee villa, Wrt. Voc. ii. 123, 60. Línen heáfodes s

met-gird

Grammar
met-gird, Add: <b>mete-</b>
Entry preview:

Thómas eóde metende mid ánre metegyrde þone stede, Hml. S. 36, 94

moþ-freten

(adj.)
Grammar
moþ-freten, adj.
Entry preview:

Moth-eaten: — Heora reáf nǽron nán þingc moðfretene, Hml. S. 23, 437

pín-beám

Entry preview:

Hí begunnon tó ceorfenne þone heágan pínbeám, Hml. S. 31, 407. Add

seóc

Entry preview:

Add: v. ádl- (E. S. xxxix. 322), lenden-, wéden(d)-, wód-seóc

stán-cynn

(n.)
Grammar
stán-cynn, es; n.
Entry preview:

A kind of stone A(s)bestus hátte sum stáncynn, Nap. 59

ymb-gyrdan

Grammar
ymb-gyrdan, <b>. I</b> I.
Entry preview:

Beóð ymbgyrde stranglíce tó þysum stíðan gewinne, Hml. S. 25, 341. Add

ge-húslian

(v.)
Entry preview:

Hé hí gehúslode mid þæs Hǽlendes gerýnum, Hml. S. 3, 80. Add

bi-genga

(n.)
Grammar
bi-genga, an; m.
Entry preview:

An inhabitant, dweller, cultivator; incola, cultor Ðæt ðæt Eálond Wiht onféng Cristene bigengan ut Vecta insula Christianos incolas susceperit, Bd. 4, 16; S. 584, 2. Se árfæsta bigenga ðæs gástlícan landes pius agri spiritalis cultor, 2, 15; S. 519,

cyric-sang

(n.)
Grammar
cyric-sang, cyric-song, es; m.

A church-song ecclesiasticum carmen

Entry preview:

A church-song; ecclesiasticum carmen He ða cyricsangas lǽrde, ðe hí ǽr ne cúðan quæ illi non noverant, carmina ecclesiastica doceret, Bd. 5, 20; S. 642, 8. He wæs on cyric-songe se gelǽredesta qui cantandi in eeclesia erat peritissimus, 2, 20; S. 522

deófol-cræft

(n.)
Grammar
deófol-cræft, es; m.

Devil-craft, the black art, witchcraft dæmoniăca ars

Entry preview:

Devil-craft, the black art, witchcraft; dæmoniăca ars Þurh dígolnesse deófolcræftes per dæmoniacæ artis arcāna, Bd. 4, 27; S. 604, 9. Hí nalæs mid deófolcræfte ac mid godcunde mægene gewélgade cóman illi non dæmoniaca sed divīna virtūte prædĭti veniēbant

dwola

(n.; part.)
Grammar
dwola, an; m. [dwolen, pp. of dwelan to err]

Error, heresyerror, hærĕsis = αίρεσιs

Entry preview:

Error, heresy; error, hærĕsis = αίρεσιs Seó mǽægþ on dwolan wæs lifigende provincia in errōre versāta est, Bd. 2, 15; S. 518, 42. Se [Arrianisca] dwola on ðam niwan sinoþe geniðerad wæs Arriāna hærĕsis in Nicæna synŏdo damnāta erat, 1, 8; S. 479, 36,

Linked entries: dwala dweola

Eást

(n.; adj.)
Grammar
Eást, adj.

EAST, easterlyorientālis

Entry preview:

EAST, easterly; orientālis Eást used mostly in composition as a noun, Eást-Engle East-Angles, Bd. 5, 24; S. 646, 19. Eást-Seaxe East-Saxons, 5, 24; S. 646, 19. Eást-Francan East-Franks, Ors. I, I; Bos. 18, 30: Chr. 891; Erl. 88, 3

FÁM

(n.)
Grammar
FÁM, es; n.

FOAMspūma

Entry preview:

FOAM; spūma Ðæt fám of ðam múþe eóde the foam went out of the mouth, Bd. 3, 9; S. 533, 32: 3, 11; S. 536, 14: Ælfc. Gl. 98; Som. 76, 89; Wrt. Voc. 54, 33: Exon. 101 a; Th. 382, 1; Rä. 3, 4

Linked entry: fǽm

forþ-geótan

(v.)
Grammar
forþ-geótan, p. -geát, pl. -guton; pp. -goten

To pour forthprofundĕre

Entry preview:

To pour forth; profundĕre Ongeán ðam rǽse ðæs forþgotenan streámes contra impĕtum flŭvii decurrentis, Bd. 5, 10; S. 625, 7. He, forþgotenum teárum of inneweardre heortan, Drihtne his willan bebeád profūsis ex imo pectŏre lacry̆mis, Dŏmĭno sua vōta commendābat

Licetfeld

(n.)
Grammar
Licetfeld, a; m.
Entry preview:

Lichfield in Staffordshire Hæfde hé bisceopsetl on ðære stówe ðe gecýd is Licitfeld, Bd. 4, 3; S. 566, 44. Liccetfelda bisceop, 5, 24; S. 646, 14. Æt Licettfelda, Shrn. 59, 20. On Licetfelda, Chr. 716; Erl. 45, 14. Æt Licetfelda, Chart. Th. 373, 34

be-westan

(prep.)
Grammar
be-westan, prep, with dat. or adv.
Entry preview:

To the west of Bewestan Achaie is Dalmatia . . . ; besúþan Istria is se Wendelsǽ, and bewestan þá beorgas þe man hǽt Alpis . . . bewestan him Frofentsǽ, Ors. I. I; S. 22, 13, 15, 30. Beeástan him is se Risca sǽ, and bewestan Addriaticurn, S. 28, 1, 10