Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

on-slǽpan

(v.)
Grammar
on-slǽpan, -slépanp. te

To sleep, fall asleepobdormire

Entry preview:

To sleep, fall asleep; obdormire Wérig gesette his leomu tó restenne and hwæthwugo onslépte (slép, MS. B.), Bd. 2, 6; S. 508, 11. Onslǽpte (slép, MS. B.), 4, 11; S. 579, 33: S. 580, 2: 4, 24; S. 597, 11: S. 599, 7: 4, 31; S. 610, 31

on-slápan

(v.)
Grammar
on-slápan, p. -slép

To sleep, fall asleep

Entry preview:

To sleep, fall asleep Heó hwón onslép, forðon ðe heó wæs on ðære sǽ swíðe geswenced, Shrn. 60, 17. Andreas ásette his heáfod ofer ǽnne his discipula and hé onslép, Blickl. Homl. 235, 13

Linked entry: on-slǽpan

on-setenness

(n.)
Grammar
on-setenness, e; f.

Laying on, imposition

Entry preview:

Laying on, imposition Ðæm gáste ǽghwelc gefullwad man onféhþ þurh biscopa handa onsetenesse, Shrn. 85, 19

on-spannan

(v.)

literally, to unfasten, unclaspto open the mind, to speak, disclose the thoughts

Entry preview:

literally, to unfasten, unclasp Þegn wine-dryhten his wætere gelafede, and his helm onspeón, Beo. Th. 5440; B. 2723. metaph. to open the mind, to speak, disclose the thoughts Ongan reordigan, wordlocan onspeónn, Andr. Kmbl. 940; An. 471. Onspeón, 1342

Linked entry: un-spannan

on-stépan

(v.)

to raise

Entry preview:

to raise Onstép mínne hige in gearone rǽd, Exon. Th. 454, 25; Hy. 4, 38

on-sién

Similar entry: an-sýn

on-sundness

(n.)
Grammar
on-sundness, e; f.

Soundness, freedom from physical or moral flaw

Entry preview:

Soundness, freedom from physical or moral flaw Andsumnysse (ansundnysse?) integritatis, virginitatis, Hpt. Gl. 444, 53. Gefég ðás bricas tó ansundnysse join these broken gems together so that they may again be whole, Homl. Th. i. 62, 8

Linked entry: on-sundness

on-þracian

(v.)
Grammar
on-þracian, (-þrácian ?); p. ode

To fear, dread

Entry preview:

To fear, dread Ic anþracige (and-, MS. F.: á-, MS. O.) vereor, Ælfc. Gr. 27; Zup. 162, 1. Ic andþracige (onþracie, MS. T.) horreo, ic onginne tó onþracigenne (and-) horresco, 35; Zup. 212, 3-4. Sum déma wæs se God ne ondréd ne nánne man ne onþracude

Linked entries: an-þracian an-þracian

on-tendness

(n.)
Grammar
on-tendness, e; f.

a burning, firefire, that which kindles passionpassion, vehement desireburning sensation, inflammation

Entry preview:

a burning, fire Hé hét gearcian ða tunnan tó heora bærnette . . . Hí wurdon gebrohte tó ðám tunnum and tó ðære ontendnysse, Homl. Skt. i. 4, 307. Ontendnyssa incendia, Hpt. Gl. 499, 42. Antendnyssum globis, 489, 68. Ontyndnissum incendiis, 440, 4. metaph

Linked entries: -tendness on-tyndness

on-þenian

(v.)

to extend, stretch, bend ( a bow)

Entry preview:

to extend, stretch, bend ( a bow) Hí onþeneden ( intenderunt ) boga, Ps. Spl. T. 63, 3

on-symbelness

(n.)
Grammar
on-symbelness, e; f.

A solemn festival

Entry preview:

A solemn festival Mið ðý heó geségon ðone biscop mæssan (mæssena, MS. B.) onsymbelnesse mǽrsian ( celebratis missarum sollemniis ), Bd. 2, 5; S. 507, 12

on-sýn

Similar entry: on-sín

on-styreness

(n.)
Grammar
on-styreness, e; f.

Movement

Entry preview:

Movement Nalæs ðæt án óðra lima ac swylce eác ðære tungan onstyrenesse non solum caeterorum membrorum, sed et linguae motu, Bd. 4, 9; S. 577, 17

on-þringan

(v.)
Entry preview:

Beofode ðæt eálond foldweng onþrong [onsprong the earth cracked with the shaking (?)], Exon. Th. 181, 28; Gú. 1300. (?)

on-þweán

(v.)

to wash, cleanse by washing

Entry preview:

to wash, cleanse by washing Wé nǽron mid fulwihte hér on eorþan onþwægen, Shrn. 53, 21. Gif gé willaþ onþwegene beón si vultis ablui, Bd. 2, 5; S. 507, 16

Linked entry: þweán

on-swógan

Similar entry: swógan

on-ténan

Similar entry: on-týnan

on-wecnian

(v.)

Similar entry: on-wæcnian

on-timbran

(v.)

to instruct, edify

Entry preview:

to instruct, edify Hé monig þúsendo heora mid sóðfæstnesse worde wæs ontimbrende ( instituens ), Bd. 5, 19; S. 639, 23. Æþellíce ontimbred and gelǽred nobiliter instructus, 5, 23; S. 646, 19: 5, 19; S. 637, 36:, 5, 22; S. 644, 18. Hé wolde mid his láre

Linked entry: on-timberness

on-weald

(n.)
Grammar
on-weald, es; m.

Power

Entry preview:

Power Sý him ár and onwald to him be honour and power, Exon. Th. 241, 28; Ph. 663. Hié hiere onwaldes hié ( Rome ) beniman woldon; and heó hwæðere onwealg on hiere onwalde æfter þurhwunade, Ors. 2, 1; Swt. 62, 22-24. Se geeode ðæt eálond and Rómána onwealde

Linked entries: weald on-wald on-wealda