Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

fyrd-weard

(n.)
Grammar
fyrd-weard, e; f.

An army-guarda military watchmīlĭtāris custōdia

Entry preview:

An army-guard, a military watch; mīlĭtāris custōdia Sǽweard and heáfodweard and fyrdweard sea-guard and head-guard and army-guard, L. R. S. 1; Th. i. 432, 5

Linked entry: fird-weard

fyrd-wíc

(n.)
Grammar
fyrd-wíc, es; n.

An army-stationa campcastra

Entry preview:

Lamb. 26, 3. Hí feóllon on middele fyrdwíca heora cĕcĭdērunt in mĕdio castrōrum eōrum, Ps. Spl. C. 77, 32. To ðám fyrdwícum to the camps, Judth. 11; Thw. 24, 33; Jud. 220

fyrht

(n.)
Grammar
fyrht, firht, freht, es; n?

A diviningdivinationauguryauspĭciumhariolātioaugŭrium

Entry preview:

A divining, divination, augury; auspĭcium, hariolātio, augŭrium Oððe on blóte odðe on fyrhte either by sacrifice or by divination, L. C. S. 5; Th. i. 378, 22. On firhte, L. N. P. L. 48; Th. ii. 296, 28.

FYRHTO

(n.)
Grammar
FYRHTO, indecl. in sing, fyrhtu, e; f.

FearFRIGHTdreadterrortremblingtĭmorpăvorformīdoterrortrĕmor

Entry preview:

Geblissiaþ him on fyrhto [fyrhtu, Lamb.] exultāte ei in trĕmōre, Ps. Spl. 2, 11.

Linked entry: ferht

fýrian

(v.)
Grammar
fýrian, p. ode; pp. od

To make a firegive warmthto cherishfŏcum præbēre

Entry preview:

To make a fire, give warmth, to cherish; fŏcum præbēre Féde þearfan and scrýde and húsige and fýrige let him feed the needy, and clothe, and house, and fire them, L. Pen. 14; Th. ii. 282, 16

Linked entry: fírige

fyrmest

(adv.)
Grammar
fyrmest, sup. adv.

At firstmostvery wellbestprīmomaxĭmeoptĭme

Entry preview:

Swá forþ swá we fyrmest leornian mágon as far as ever we can learn, Bd. 5, 21; S. 643, 5: L. C. S. 11; Th. i. 382, 6: L. Eth. vi. 40; Th. i. 324. 28

fyrmþ

(n.)
Grammar
fyrmþ, frymþ, e; f.

A receiving to foodharbouringan entertainmentreceptio ad victumsusceptioA cleansingwashingablūtiobaptismaβάπτισμα

Entry preview:

Ǽlc mon mót onsacan fyrmþe every man may deny entertainment, L. In. 46; Th. i. 132, 1, note 3, MSS. B. H. [feormian to cleanse] A cleansing, washing; ablūtio, baptisma = βάπτισμα Calica fyrmþa călĭcum baptismăta, Mk. Bos. 7, 4: Hpt. Gl. 420

Linked entries: feormþ frymþ firmþ

fyrn-gewrit

(n.)
Grammar
fyrn-gewrit, -gewryt, es; pl. nom. acc. -gewritu, -gewrito; n.

An ancient writingold scripturevĕtus vel prisca scriptūra

Entry preview:

An ancient writing, old scripture; vĕtus vel prisca scriptūra Ðý-læs toworpen síen fród fyrngewritu lest the wise old scriptures should be overturned, Elen. Kmbl. 861; El. 431.

fýr-smeortende

(v.; part.)
Grammar
fýr-smeortende, part.

Fire-smartingignītus

Entry preview:

Fire-smarting; ignītus Gnættas cómon ofer ðæt land mid fýrsmeortendum bítum gnats came over the land with fire-smarting bites, Ors. 1, 7; Bos. 29, 30

fyrwit

(adj.)
Grammar
fyrwit, -witt, -wytt; adj.

Curiousinquisitivecūriōsus

Entry preview:

L.] beóþ men who are inquisitive, Bd. de nat. rerum; Wrt. popl. science 15, 9; Lchdm. iii. 268, 5

fyðera

(n.)
Grammar
fyðera, fyðeru, fyðru, pl. nom. acc; gen. fyðera, fyðerena; dat. inst. fyðerum; n : also pl. nom. acc. fyðeras; m.

Wingsālæpennæ

Entry preview:

Ofer fyðeru [Lamb. fyðeras] winda sŭper pennas ventōrum, Ps. Spl. 103. 4. He fleáh ofer fyðru winda vŏlāvit sŭper pennas ventōrum, Ps. Lamb. 17, 11

fýtung

(n.)
Grammar
fýtung, e; f.

A fightingquarrellingrixa

Entry preview:

A fighting, quarrelling; rixa Ascúnige man swýðe fracodlíce fýtunga turpes rixæ admŏdum evitentur, L. Eth. vi. 28; Wilk. 122, 23

GÁD

(n.; int.)
Grammar
GÁD, gǽd, es; n ?

A lackwantdesiredefectuspēnūriadesīdĕriumappĕtītus

Entry preview:

A lack, want, desire; defectus, pēnūria, desīdĕrium, appĕtītus Ðæt ðám géngum þrým gád ne wǽre wiste ne wǽde that there should be no lack of food or clothing to the three youths, Cd. 176; Th. 222, 10; Dan. 102 : Elen. Kmbl. 1981; El. 992.

gǽd

(n.)

a lackwant

Entry preview:

a lack, want, Col. 13; Th. 15, 21; Gen. 236

GǼLAN

(v.)
Grammar
GǼLAN, p. de; pp. ed.

to hinderdelayimpedekeep in suspenseretardāremŏrāriimpĕdīreto hesitatedelaycunctāri

Entry preview:

v. trans. to hinder, delay, impede, keep in suspense; retardāre, mŏrāri, impĕdīre Hú lange gǽlst ðú úre líf quousque anĭmam nostram tollis? Jn. Bos. 10, 24.

Linked entry: hyge-gǽlsa

gǽn-hwyrft

(n.)
Grammar
gǽn-hwyrft, es; m. [gǽn = geán, ongeán again]

A turning againconversio

Entry preview:

Lamb. 125, 1

Linked entry: geán-hwyrft

gǽn-ryne

(n.)
Grammar
gǽn-ryne, es; m.

A running againstmeetingoccursus

Entry preview:

Lamb. 58, 6

gǽr

(n.)
Grammar
gǽr, geár, es; n.

A yearannus

Entry preview:

Lamb. 89, 9

GÆRS

(n.)
Grammar
GÆRS, gers, græs, es; n.

GRASSa blade of grassherbhaygrāmenherbafænum

Entry preview:

Gyf he máran gærses beþyrfe if he need more grass, L. R. S. 4; Th. i. 434, 17. Seó eorþe wæstm beraþ, ǽrest gærs, syððan ear, syððan fulne hwǽte on ðam eare terra fructĭfĭcat, primum herbam, deinde spicam, deinde plēnum frumentum in spica, Mk.

Linked entries: græs gers

gærs-hoppa

(n.)
Grammar
gærs-hoppa, an; m.

A grass-hopperlocustlŏcustacĭcāda

Entry preview:

Lamb. 104, 34 : 108, 23. Cwómón gærshoppan grass-hoppers came, Ps. Th. 104, 30 : 77, 46

Linked entries: græs-hoppa hoppa