Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

fremede

(v.; part.)
Grammar
fremede, pl. fremedon

madedidperformed

Entry preview:

made, did, performed, Elen. Kmbl. 942; El. 472: Bd. 1, 8; S. 479, 26;

fúl-beám

(n.)
Grammar
fúl-beám, gen. fúlan beámes; m.

The black alderalnus nigrarhamnus frangŭla

Entry preview:

The black alder; alnus nigra, rhamnus frangŭla Wyl on wætere fúlan beámes rinde boil in water black alder rind, L. M. 1, 32; Lchdm. ii. 78, 12

god-web

(n.)
Grammar
god-web, gode-web, -webb; gen. -webbes; n.
Entry preview:

A divine or very, precious web, purple cloth, excellently woven material Mid golde and mid godewæbbe gefrætewod auro et purpura compositum, Bd. 3, 11; S. 535, 32: HomL Th. i. 62, 26. Godweb mid golde gefágod a purple garment variegated with gold, Blickl

Linked entry: web

þigaþ

Grammar
þigaþ, Exon. Th. 130, 3; Gú. 432.

Similar entry: þeón

ieó

(adv.)
Grammar
ieó, ( =geó), Ll. Th. ii. 366, 7.

ófstig

Grammar
ófstig, l. ofstig, and for 'Gl. Prud'
Entry preview:

substitute Germ

wilh

(n.)
Grammar
wilh, (wiel); gen. wiles; m.

A slave, servant

Entry preview:

A slave, servant Gif se wiel ( servus ) cwið: ' Mé is mín hláford leóf, ' Ex. 21, 5. Ne wilna ðú ðínes néhstan wyeles, 20, 17. Ðæs weles (wieles, weales, v. ll.) hláford dominus servi illius Mt. Kmbl. 24, 50.

Linked entry: wiel

gyfu

(n.)
Grammar
gyfu, e; gen. pl. -ena; f.

A giftgracedonumgratia

Entry preview:

A gift, grace; donum, gratia Gyfu gif hwylc is of me donum quodcumque ex me, Mk. Bos. 7, 11. Godes gyfu wæs on him gratia Dei erat in illo, Lk. Bos. 2, 40; Cd. 212; Th. 262, 5; Dan. 739

a-gán

(v.)
Grammar
a-gán, p. -eóde; pp. -gán [a from, away, gán to go] .

to come to passhappenpræteriretransireto come forthprovenireto approach to any one to solicit himprocedere ad aliquem sollicitandi causa

Entry preview:

to come to pass, happen; præterire, transire Ǽr his tíd agá [tíde ge MS.] before his time come to pass, Exon. 82 a; Th. 310, 3; Seef. 69; [Grn. Gloss.] Ðá sæternes dæg wæs agán cum transivisset sabbatum, Mk. Bos. 16, 1.

Linked entries: a-eóde a-gǽn a-gǽþ

wíte

(n.)

punishmentpain that is inflicted as punishmenttormenta meansimplementa fine.tormentplaguediseaseevilpain

Entry preview:

Waldend him ðæt wíte (blindness) teóde, 336, 4; Gn. Ex. 43. God sealde gumena ge-hwelcum welan swá wíte, Cd. Th. 256, 23 ; Dan. 645. Wíte áwinnan to be tormented, Exon. Th. 130, 18 ; . 440 : 441, 26 ; Kl. 5.

langian

(v.)
Grammar
langian, to grow long, <b>langian</b> to cause longing, may be taken together.
Entry preview:

Longað þonne þý lǽs þe him con leóða worn he that knows many songs sorrows the less Gu. Ex. 170. Ongan mé langian for mínre hæftnýde ( my captivity began to be irksome to me ), and ic ongan gyrnan ꝥ ic sóhte mín mynster, Shrn. 41, 17

árna

(n.)
Grammar
árna, gen. pl. of áre, q. v.

of honoursof mercies

Entry preview:

of honours, of mercies,Exon. 11 b ; Th. 16, 19 ; Cri. 255;

CULTER

(n.)
Grammar
CULTER, cultur ; gen. es; m?

COULTER or CULTER dagger culter, sica

Entry preview:

A COULTER or CULTER dagger ; culter, sica Hwanon ðam yrþlinge culter búton of cræfle mínon unde aratori culter, nisi ex arte mea? Coll. Monasl. Th. 30, 31: Wrt. Voc. 74, 73 . Cultur sica, 287, 5 . Gefæstnodon sceare and cultre mid dære syl confirmato

feoter

(n.)
Grammar
feoter, feotur; gen. feotre, feoture; f.

A fettercompes

Entry preview:

A fetter; compes Mið feotrum [Rush. feoturum] compĕdĭbus, Mk. Skt. Lind. 5, 4

fóron

(v.)
Grammar
fóron, pl. p. of faran to go.

went

Entry preview:

went, Ps. Spl. 65, 11;

ful-blác

(adj.)
Grammar
ful-blác, adj. [blác >I. bright, shining]

Full brightvery brightprælūcĭdus

Entry preview:

Full bright, very bright; prælūcĭdus On fulblácne beám on the very bright tree, Exon. 116 b; Th. 449, 4; Dóm. 66

fyrd-searu

(n.)
Grammar
fyrd-searu, -searo; gen. -wes; n.

A war-equipmentbellĭcus appărātus

Entry preview:

A war-equipment; bellĭcus appărātus Him Onela forgeaf fyrdsearu fúslíc Onela gave him a ready war-equipment, Beo. Th. 5229; B. 2618. Fyrdsearo, 469; B. 232

geara

(n.)
Grammar
geara, gen. pl. of geare, q. v.

furnituregear for horses

Entry preview:

furniture, gear for horses

pín-hnutu

(n.)
Grammar
pín-hnutu, gen. dat. -hnyte ; pl. -hnyte ; f.
Entry preview:

A pine-nut, fir-cone Seó eorþe stent on gelícnesse ánre pínnhnyte, Lchdm.iii. 258, 6. Genim of pín-hnyte .xx. geclǽnsodra cyrnela, ii. 180, 19

Linked entry: hnutu

GNÆT

(n.)
Grammar
GNÆT, gnætt; gen. gnættes; m.

GNATculex

Entry preview:

GNAT; culex Gedrehnigeaþ ðone gnæt aweg ye strain out the gnat, Mt. Bos. 23, 24. Com hundes fleógan and gnættas venit cænomyia et cinipes, Ps. Spl. 104, 29. Aaron slóh mid ðære girde on ða eorþan, and gnættas wǽron gewordene on mannum and on yrfe; and