nearwian
to make narrow ⬩ straiten ⬩ compress ⬩ to become narrow ⬩ contracted
Entry preview:
to make narrow, straiten, compress Se ðe mec nearwaþ, Exon. Th. 407, 25; Rä. 26, 10. to become narrow, contracted Sefa nearwode (of Noah when drunk ), Cd. Th. 94, 32; Gen. 1570. Sinc searwade, sib nearwade, Exon. Th. 353, 63; Reim. 37
pín-treów
Entry preview:
Ðæt man píntreów bærne tó glédum and ðonne ða gléda sette tóforan ðam seócum men, 284, 12
ge-wídmǽrsian
To publish ⬩ spread abroad ⬩ divulge ⬩ celebrate ⬩ divulgare
Entry preview:
Bos. 1, 65: Mt. Bos. 28, 15. Iosep nolde hí gewídmǽrsian Joseph nollet eam traducere, 1, 19
Sciððia
Entry preview:
Of Sciððia, Met. 1, 2. Wurdon twegen æðelingas áfliémde of Sciððian, Ors. 1, 10; Swt. 44, 25. Ðæt lond mon hǽtt þa ealdan Sciððian, 1, 1; Swt. 14, 17. v. preceding word
binnan
Within, in, into ⬩ intra, infra, in
Entry preview:
Within, in, into; intra, infra, in Ðe binnan ðam fæstenne wǽran who were within the fastness, Ors. 4, 11; Bos. 97, 39: Mt. Bos. 2, 16. Gyt ne com se Hǽlend binnan ða ceastre nondum Iesus venerat in castellum, Jn. Bos. 11, 30
Linked entry: be-innan
bí-word
A BYEWORD, proverb ⬩ proverbium
Entry preview:
[be, bí by, word a word] A BYEWORD, proverb; proverbium Man segþ [seið MS.] to bíworde, 'hæge sitteþ ða æceras dǽleþ' man saith for a proverb, 'the hedge abides which fields divides,' Chr. 1130; Erl. 259, 13. Bíword, bíwyrd proverbium, Cot. 157
ge-brot
A fragment ⬩ fragmentum
Entry preview:
A fragment; fragmentum Of ðám gebrote hig námon seofon wilian fulle de fragmentis tŭlērunt septem sportas plēnas, Mt. Bos. 16, 37.
Linked entry: ge-brotu
ge-gyltan
To become guilty ⬩ to offend ⬩ sin ⬩ peccāre
Entry preview:
MS. Ðeáh ðe hwá gegylte though any one become guilty, Ors. 1, 12; Bos. 36, 44
ge-hweorf
versed ⬩ practised ⬩ clever ⬩ versutus ⬩ converted
Entry preview:
Similar entries v. hwearf. converted Nymðe gé gewerfe beón nisi conversi fueritis, Mt. Kmbl. Rush. 18, 3
Linked entry: -hweorf
sundor-nytt
Entry preview:
MS.) per officium diversa sunt, Past. 34. 3; Swt. 232, 4. Hæfde Hróðgár seleweard áseted; sundernytte beheóld ymb aldor Dena, eóten weard ábeád, Beo. Th. 1339; B. 667. v. preceding word
tihtlian
Entry preview:
To charge with an offence, to accuse Gif man mæssepreóst tihtlige ánfealdre sprǽce, L. Eth. ix. 19; Th. i. 344, 11: 20; Th. i. 344, 15. Tihtlige (tihlige, MS. A.), L. C. E. 5; Th. i. 362, 12. v. be-tihtlian, ge-tihtlod
under-hebban
accipere ⬩ sustollere ⬩ sublevare
Entry preview:
glosses accipere, sustollere, sublevare in Onfoeng ł underhóf accepit, Mt. Kmbl. Lind. 8, 17. Genom ł underhóf sustulit, Jn. Skt. Lind. Rush. 5, 9. Underhóf subleuasset, 6, 5. Underhebendum égum subleuatis oculis, Lind. 17, 1.
un-arodscipe
Inactivity ⬩ spiritlessness
Entry preview:
Inactivity, spiritlessness Oft mon bið suíðe wandigende æt ǽlcum weorce and suíðe lætrǽde, and wénaþ men ðæt hit sié for suármódnesse and for unarodscipe, and bið ðeáh for wísdóme and for wærscipe sæpe agendi tarditas gravitatis consilium putatur, Past
ungemet-hleahtor
Immoderate laughter
Entry preview:
Immoderate laughter Hú micele má wénestú ðæt hé mid yrre ða út áweorpe of his temple, ðe mid unnyttum gesprǽcum and mid ungemethleahtrum ða stówa, ðe tó Godes þeówdóme gehálgode wǽron, fýlaþ and besmýtaþ, L. E. I. 10; Th. ii. 408, 32
un-gníðe
Not scanty ⬩ liberal ⬩ abundant
Entry preview:
Not scanty, liberal, abundant Monigfealde sind geond middangeard gód ungnýðe (-gnyde, MS.) ðe ús dǽleþ tó feorhnere Fæder ælmihtig manifold and abundant are the goods which for our life's support the Father almighty gives on earth, Exon.
cwellan
Entry preview:
Ðá men ðe wénað ðæt hí cwéman Gode ðonne hí cwellað hyra oxan, Prov. K. 67. Cwealdon necarent, Wrt. Voc. ii. 61, 53. Tó cwellene (-ende, An. Ox. 4508) truncanda, decollanda, occidenda, Hpt. Gl. 511, 2. Hí [wǽron] cwealde mactarentur, 478, 47. Add
efnettan
Entry preview:
to make even, square, adjust Emnettan quadrare, An. Ox. 2, 311. to be equal, imitate Ic mésan mægmeahtelícor and efnetan ealdum þyrse (-re, MS.) (cf. mando dapes mordax lurcorum more cyclopum, Prehn 217), Rä. 41, 63.
Linked entry: emnettan
ge-hédan
Entry preview:
In Met. 27, 15 gehende is to be read rather than gehéde. v. ge-hendan. Dele
ge-hlencan
Entry preview:
Gif men sió heáfodpanne beó gehlenced, álege þone man úpweard, dríf . ii. stacan æt þám eaxlum, lege þonne bred þweóres ofer þá fét, sleah bonne þriwa on mid slegebytle; hió gǽþ on riht sóna, Lch. ii. 342, 4 : 302, 29
glíw-cræft
Entry preview:
The art of playing on an instrument, minstrelsy Stód þǽr æltoran þǽre dura sum man mid ánum apan and slóh cymbalan, and bæd him metes, swá swá sume men gewuniað ꝥ hí mid glígcræfte ( ludendi arte ) heom andlyfene séceað, Gr. D. 62, 13