Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

á-sprengan

(v.)
Grammar
á-sprengan, p. de

To cause to spring awaysend flying

Entry preview:

To cause to spring away,send flying Þá spearn hors and ásprencde hine ofer bord, Hml. S. 8, 213

Linked entry: sprengan

á-stigenness

(n.)
Grammar
á-stigenness, (-stígness?).

Similar entry: up-ástigenness

á-stigian

(v.)
Grammar
á-stigian, p. ode

To ascendmount

Entry preview:

To ascend, mount, intrans. Astigedon in scip ascendentes in navi, Mk. L. 6, 32. trans. Ic ástigie mín scyp ascendo navem, Coll. M. 23, 9

Linked entry: stigian

á-stihting

(n.)
Grammar
á-stihting, e; f.

Instigation

Entry preview:

Instigation Of ástihtinge instinctu, i. doctrina, An. Ox. 2707. [So also Hpt. Gl. 469, 65.Napier (v. note) takes the word as an error for átihtinge, but cf. Paulus for his líchaman stihtunga bæd, (de carnis suae stimulo) Gr. D. 166, 25.]

á-stípness

(n.)
Grammar
á-stípness, e; f.

Bereavement

Entry preview:

Bereavement Ástépnessutn orbitationibus (Aldhelm's Latin is : orbitatis quaestibus), Wrt. Voc. ii. 86, 61

á-stencan

(v.)
Grammar
á-stencan, p. te

To scatter

Entry preview:

To scatter þám mid tintregum ástencton (tódrifonv. l.), ut eos per tormenta discuterent, Gr. D. 42, 33

Linked entry: stencan

á-swellan

Grammar
á-swellan, p.-sweoll

To swell up

Entry preview:

To swell up Ðonne ásuilt ðæt lim, Past. 73, 10. Þá þe áþindað and áswellað þurh þá wilnunge þæs ídlan gylpes, Gr. D. 40, 4. His andwlita ásweoll, 20, 32. Seó hýd ásweoll, 157, 8. Ásweoll him se líchama, Guth. 68, 8.

á-swencan

(v.)
Grammar
á-swencan, p. te

To afflictvextrouble

Entry preview:

To afflict, vex, trouble míne arfenuman nǽfre ne áswence, C. D. iv. 107, 18. Ásuoenctes folces afflicti populi, Rtl. 42, 31. biðon ásuoencde affligimur, 7, I. Asuoencte, 43, 27. Ðǽm ásupenctum afflictis, 9

Linked entry: swencan

a-tæfran

Grammar
a-tæfran, l. á-tǽfran.

This might be a link to, a part of or a variant of another entry.

á-swégan

(v.)
Grammar
á-swégan, p.de

To resound

Entry preview:

To resound On aswégde intonuit, Ps. L. 28, 3

Linked entry: swégan

a-swíoian

(v.)
Grammar
a-swíoian, l. a-swician,
Entry preview:

and add

á-þeneness

(n.)
Grammar
á-þeneness, e; f.

Extension extensio

Entry preview:

Extension; extensioTxts. 411, 48

á-þrytness

(n.)
Grammar
á-þrytness, e; f.

Weariness

Entry preview:

Weariness Áþrytnesse fastidium, Hy. S. 6, 8

á-þryccan

(v.)
Grammar
á-þryccan, pp. -þryht

To pressoppress

Entry preview:

To press, oppress biðon áðryht premimur, Rtl. 15, 30. ꝥte sié áðryht opprimamur, 82, 27

á-trahtnian

(v.)
Grammar
á-trahtnian, p. ode

To treatdiscuss

Entry preview:

To treat, discuss Átrah[tnode] exposuit, i. tractavit, An. Ox. 2300. rúmlícor þás gerénu átrahtnion Angl. viii. 324, 7. habbað ymbe þǽre sunnan ryne manega þing gerádlíce átrahtnod, 308, 15

Linked entry: trahtnian

a-tiefran

Grammar
a-tiefran, l. á-tiéfran,
Entry preview:

On þóðere átéfred, Shrn. 174, 18, 35. and odd

Linked entry: á-téfred

á-weceness

(n.)
Grammar
á-weceness, e; f.

Incitement

Entry preview:

Incitement Hwylc man ne áwundrað swylce wundru þára deádra þá beóð gedóne fore áwæcenesse (-wec-,v. l.) and láre þára lifigendra (quae fiunt pro exercitatione (the translator has read excitatione ?) viventium), Gr. D. 199, 7

Linked entry: -weceness

á-wendedlicness

(n.)
Grammar
á-wendedlicness, e; f.

Changeablenessmutability

Entry preview:

Changeableness, mutability Ǽlc gesceaft is ýdelnesse underðeód, þæt is, áwendedlicnysse, for ðan ðe beóð áwende fram brosnunge unbrosnunge, Hm. Th. ii. 206, 1

Linked entry: -wendedlícness

á-wendendness

(n.)
Grammar
á-wendendness, e; f.

Changeablenesschange

Entry preview:

Changeableness, change Ýdelnys ł áwendendnys vanitas, Ps. L. 38, 6. Áwendennessa permutationes, An. Ox. 191

Linked entry: -wend-endness

a-web

Grammar
a-web, l. á-web,
Entry preview:

and add Áwebb subtegmen, Wrt. Voc. i. 66, 22. Áweb subtimen, 282, 5