Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

ge-þrafu

(n.)
Grammar
ge-þrafu, (?), e; f.: <b>-þræf (?),</b> es; n.
Entry preview:

what good to him is that which he takes and has to repay under compulsion? Nap. 33

Linked entry: -þrafu

ge-wácian

(v.)
Entry preview:

The Latin of Ors. 3, 4 is: Nisi otio torpuisset. Add

missen-lic

Entry preview:

Is þes middangeard missenlicum wísum gewliteged, Rä. 32, I. Hí þá eádignesse begytaþ þurh missenlicu weorc ( per opera diversa Gr. D. 315, 25. Him se steóra bibeád missenlice gemetu, Sch. 46. Add

missenlic-ness

Entry preview:

is án eádignes þe hí þǽr onfóþ, and ungelíc missenlicnes þæs edleánes (dispar retributionis qualitas), Gr. D. 315, 24. Seó missenlicnes (diversitas) manna líchamena . . . seó missenlicnes manna synna, 333, 23. Add

pleoh

Entry preview:

Seó ceorung is swýðe mycel pleoh ꝥ man wið God ceorige, swá swá ús sǽde Paulus (cf. quidam murmuraverunt, et perierunt ab exterminatore, 1 Cor. 10, 10), Hml. S. 13, 288. Add

ofer-trúwod

(adj.; part.)

possessed by over-confidence, over-confident

Entry preview:

possessed by over-confidence, over-confident Ðæm lár-eówe is swíðe smeálíce to underséceanne be ðǽm weorcum ðara ofertrúwudena subtiliter ab arguente discutienda sunt opera protervorum, Past. 32, 1; Swt. 208, 13

offrung-sang

(n.)
Grammar
offrung-sang, es; m.

A hymn sung when an offering is made

Entry preview:

A hymn sung when an offering is made Nú sceole we healdan úrne palm, óþ ðæt se sangere onginne ðone offringsang, and geoffrian ðonne Gode ðone palm, Homl. Th. i. 218, 9. :-

ge-sylt

(v.; part.)
Grammar
ge-sylt, pp. of ge-syltan.

salted;sale conditus

Entry preview:

salted; sale conditus Gyf ðæt sealt awyrþ, on ðam ðe hit gesylt biþ if the salt be insipid, with what shall it be salted? Mt. Bos. 5, 13: Mk. Bos, 9, 49

hnǽgan

(v.)
Grammar
hnǽgan, p. de

To cause to bow, bring low, humble, humiliate

Entry preview:

To cause to bow, bring low, humble, humiliate Ic bebeóde bearnum mínum ðæt hie ðé hnǽgon æt gúþe I command my sons to humble thee in battle, Andr. Kmbl. 2660; An. 1331

bedecian

(v.)
Grammar
bedecian, p. ode

To beg

Entry preview:

Hit is swíðe wel be ðǽm gecweden ðæt hé eft bedecige on sumera, Past. 285, 12

eá-wyrt

(n.)
Grammar
eá-wyrt, e; f.

River-wort, burdock arctium lappa

Entry preview:

M. 1. 87; Lchdm. ii. 154, 14

for-brittan

(v.)
Grammar
for-brittan, p. -britte; pp. -britted, -britt

To break in piecessmashbruiseconfringĕrecontĕrĕre

Entry preview:

I. 2; Th. ii. 404, 5

gader-tang

(adj.)
Grammar
gader-tang, gæder-tang, gæder-teng; adj.

Continuousconnected withunitedcontĭnuusassŏciusconsŏcius

Entry preview:

dwells in the body united to it, Bt.

ge-bæc

(n.)
Grammar
ge-bæc, es; n. [bacan to bake]

Anything bakedquod est tostum

Entry preview:

Anything baked; quod est tostum Ic geseah swefen, ðæt ic hæfde þrí windlas mid meluwe ofer mín heáfod, and on ðam ufemystan windle wǽre manegra cynna gebæc ego vīdi somnium, quod trio canistra fārīnæ habērem sŭper căput meum, et in ŭno canistro, quod

Linked entry: -bæc

grundlinga

(adv.)
Grammar
grundlinga, -lunga; adv.
Entry preview:

Hí tobrǽcon ða burh grundlinga they destroyed the city to its very foundations, Homl. Th. ii. 66, 3; i. 72, 5. Grundlunge, ii. 164, 16

Linked entry: grundinga

bíd-steal

(n.)
Grammar
bíd-steal, -steall, es; m. [bíd an abiding, delay; steal a stall, place]

A stand, haltstatio, mora

Entry preview:

A stand, halt; statio, mora He, beald in gebéde, bídsteal gifeþ he, bold in prayer, maketh a stand, Exon. 71 a; Th. 265, 29; Jul. 388.

ge-dwelian

(v.)
Grammar
ge-dwelian, -dweligan.

to deceivelead astrayto err

Entry preview:

to deceive, lead astray Ðæt his me nán man gedweligan mæg that no man can seduce me from it, Bt. 23, 3; Fox 126, 18. Ne weorðe ic ðínra dóma gedweled ǽfre judicia tua non sum oblitus, Ps.

wræc-síþian

(v.)
Grammar
wræc-síþian, p. ode

To betravel in a foreign country, to be in exile

Entry preview:

To be or travel in a foreign country, to be in exile Ic wræcsíðige peregrinor, Ælfc. Gr. 25; Zup. 145, 19. Ðæt hine mann ásende ofer sǽ on wræcsíð tó sumum wéstene, on ðam ðe cristene menn for geleáfan fordémde wræcsíðedon, Homl. Th. i. 560, 22.

fiþer-scíte

Entry preview:

Voc. ii. 93, 68. Fiþerscýtes quadrati, An. Ox. 1702. On fiþerscítum dǽle in quadratapagina, 1589. On þám fyðerscýtum stánum, Hml. Th. i. 466, 14. Take here feper-scótte, -scíte,. fýþer-scíte in Dict., and add

hærfest-lic

Entry preview:

On hærfæstlice (árfæstlice, MS. ) tíde (in autumnali tempore, i. e. August 20), fíf dagum ǽr Sc̃e Bartholomeus mæssan (August 25), Guth.