Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

rǽdend

Entry preview:

Add: a diviner On gelícnysse wigleres and rǽdendes hé wénð þæt hé nát in similitudine arioli et coniectoris aestimat quod ignorat, Scint. 75, 12

scirpan

(v.)
Grammar
scirpan, to sharpen.
Entry preview:

Ísen mid ísene byð gescyrped and mann scyrpð (exacuit) ansýne freónd(es) his, Scint. 205, 4. Hig scerptan exacuerunt, Ps. L. 63, 4. Add

á-fúlian

(v.)
Entry preview:

Áfúlud putrefactus , Scint. 85, 5. Wearð uncer wegnyst áfúlod. Hml. A. 205, 352. Áfúlodan, áfúlat tabida, putrefacta , Txts. 104, 1044. Add

un-gesceádlíc

(adj.)
Grammar
un-gesceádlíc, adj.

Indiscreetirrational

Entry preview:

Indiscreet, irrational Ungesceádlíc swígea indiscretum silentium, Scint. 213, 13. Mid ungesceádlícum þinge in re irrationali, L. Ecg. P. ii. 6; Th. ii. 184, 10

ceást-full

(adj.)
Entry preview:

Gálful þing wín, and ceástfull ( tumultuosa ) druncennyss, Scint. 105, 5

ge-midleahtrian

(v.)
Grammar
ge-midleahtrian, p. ode
Entry preview:

sí gemidleahtrud ne forte auferat tibi gratiam, et convitietur tibi, Scint. 200, 6

Linked entry: -midleahtrian

híred-cúþ

(adj.)
Grammar
híred-cúþ, adj.

Familiardomestic

Entry preview:

Familiar, domestic Betere ys þincg híredcúþ beón gewanud þænne sáwle hǽle forwyrþan melius est rem familiarem minui quam animę salutem perire, Scint. 203, 13

ofer-micelness

(n.)
Grammar
ofer-micelness, e; f.

Over-greatness, excess

Entry preview:

Over-greatness, excess: — Náht framaþ eallum dæge lang ádreógan fæsten gif æfter ðam metta oferfylle oððe ofermicel-nysse (nimietate) sáwl byþ ofersýmed, Scint. 13

Linked entry: micel-ness

þolung

(n.)
Grammar
þolung, e; f.
Entry preview:

Passion Þolunga ( passiones ) and leahtras líchaman úre gif mid hungre fæstena beóð áhlǽnsude, Scint. 57,11. Þá sáwle offeallan mid þolungum animam obruere passionibus, 55, 15

sárgung

(n.)
Grammar
sárgung, e; f.

Lamentation, grief

Entry preview:

Beó ðú forþloten tó sárgungum esto pronus ad lamenta, Scint. 6

Linked entry: be-sárgung

temprung

(n.)
Grammar
temprung, e; f.
Entry preview:

Tempering, moderation Swá hwæt on temprunge byþ hálwende hit ys quicquid ternperamento fit salutare est, Scint. 55, 1. Hafa ðú temprunge ( temperamentum, i. mediocritatem ), 172, 13

grornung

Entry preview:

Þurh nytlice gro[r]nunge per utilem maerorem, Scint. 20, 1. Cf. gnornung. Add

fóre-stihtod

(v.)
Grammar
fóre-stihtod, -stihtud; part, [stihtian to dispose, order]

Fore-appointed or ordaineddeterminedprædestĭnātusdefīnītus

Entry preview:

Fore-appointed or ordained, determined; prædestĭnātus, defīnītus Fórestihtod, fórestihtud prædestĭnātus, Scint. de Prædest. Æfter ðam ðe fórestihtod wæs sĕcundum quod defīnītum est, Lk. Bos. 22, 22

mid-þolian

(v.)
Entry preview:

to compassionate Midþolian conpati, Scint. 149, 9. Mildheortnyss fram midþoligende fremedre yrmðe nama gehlét misericordia a conpatiendo aliene miserie uocabulum sortita est, 147, 3: 148. 16

punian

(v.)
Entry preview:

Þeáh þú punige (contuderis) stuntne on pílan swylce berenhula punigendum (feriente) bufan punere, Scint. 95, 18. Add

forþ-lútan

(v.)
Grammar
forþ-lútan, p. -leát, pl. -luton; pp. -loten

To fall forwardsfall downprocĭdĕre

Entry preview:

Forþloten prōnus, proclīvis, Scint. 6: Prov. 29

á-hlǽnsian

(v.)
Grammar
á-hlǽnsian, to grow or
Entry preview:

S. 23, 126. figurative Gif mid hungre fæstena leahtras líchaman beóð áhlǽnsude ( macerentur ), Scint. 57, 13

Linked entry: hlǽnsian

cwild-bǽrlíce

(adv.)
Entry preview:

Synne áttor hálwendlíce byð geopenud on andetnysse, þæt cwyldbǽrlíce lutude on geþance peccati virus salubriter aperitur in confessione, quod pestifere latebat in mente, Scint. 39. 7. Add

dihtung

(n.)
Grammar
dihtung, e; f.
Entry preview:

Disposition, regulation, ordering Wunderlic dihtung upplices tódáles mira dispositio supernae distributionis, Scint. 227, 8. Æfter gesetnesse oððe dihtinge abbodes secundum dispositionem abbatis, R. Ben. I. 54, 13

weg-férend

(n.)
Grammar
weg-férend, es; m.

A wayfarer, a traveller

Entry preview:

Stunt wegférend stultus viator, Scint. 187, 6. Wíferend viator, Kent. Gl. 137