Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

ge-lást

(n.)
Grammar
ge-lást, es; n. [v. ge-lǽstan]

Dutydueofficium

Entry preview:

Duty, due; officium To ǽlcum ðara geláste to each of those duties, L. Æðelst 5, 3; Th. i. 230, 23 : 232, 5. Gelást votum, Ps. 64, 2, Blickl. Gl

Linked entry: lást

scín-lǽc

(adj.)
Grammar
scín-lǽc, scín-lǽce, -lác; adj.
Entry preview:

Magical, phantasmal Hí him héton gefeccean tó Escolapius ðone scínlácan mid ðære scínlǽcan (-lácan, MS. L.) nædran, Ors. 3, 10, tit.; Swt. 3, 19. Álésedo from ǽlcum ongifeht scínelácum libera ab omni inpugnatione fantasmatica, Rtl. 98, 26. v. preceding

sealt-leáf

Entry preview:

glosses mozicia, Wrt. Voc. ii. 59, 35

sealt-leáh

(n.)
Grammar
sealt-leáh, gen. -leáge; f.
Entry preview:

A salt lea; hence Saltley Of ðan swínhagan ðæt on sealtleáge; and of sealtleáge in ðone hyrstgeard, Cod. Dip. Kmbl. iii. 400, 1

sumer-lang

(adj.)
Grammar
sumer-lang, adj.
Entry preview:

Long as in summer, epithet of a day (cf. live-long) Ic ásecgan ne mæg, þeáh ic gesitte sumerlongne dæg, eal þa earfeþu, Exon. Th. 272, 7; Jul. 495. Sumorlangne dæg, 443. 29; Kl. 37. Ðú wercest sumurlange dagas swíðe háte, Met. 4, 19

sweart-lást

(adj.)
Grammar
sweart-lást, adj.
Entry preview:

Leaving a black track Fugles wyn ( a pen) stop eft on mec (a book ), síþade sweartlást, Exon. Th. 408, 12 ; Rä. 27, 11

tigel-leáh

(n.)
Grammar
tigel-leáh, f.
Entry preview:

A brick-field On tigelleáge, Cod. Dip. Kmbl. v. 267, 21

un-lǽde

(adj.)
Grammar
un-lǽde, adj.

Stray

Entry preview:

Stray(?) Ðá forstæl hé ða unlǽdan oxan, Chart. Th. 172, 21

Linked entry: un-lǽttu

wíd-lást

(n.)
Grammar
wíd-lást, es ; m.
Entry preview:

A track that stretches far, a wanderer's track Wulfes ic mínes wídlástum ( far wanderings) wénum dogode, Exon. Th. 380, 16; Rä. 1, 9. Gé (the apostles) sindon earme ofer ealle menn, wadað wídlástas ( wide are your wanderings), weorn geféraþ earfoðsíða

wíd-lást

(adj.)
Grammar
wíd-lást, adj.
Entry preview:

Making a track that stretches far, wide-wandering Ðú (Cain) fléma scealt wídlást wrecan (vagus el profugus eris super terram, Gen. 4, 12), Cd. Th. 62, 28; Gen. 1021. (Wer) wídlást ferede rófne hafoc, Exon. Th. 400, 8; Rä. 20, 6

west-lang

(adj.)
Grammar
west-lang, adj.
Entry preview:

Lying in a westerly direction On ðone westlangan hlinc; of ðes westlangan hlinces ende, Cod. Dip. Kmbl. iii. 135, 25. Ða westlangan díc, v. 334, 22. v. next word

wíþig-leáh

(n.)
Grammar
wíþig-leáh, gen. -leás; m.

A meadow where willows grow

Entry preview:

A meadow where willows grow (a place-name) Ðis synt ða landgemǽro tó Wíðileá . . . Ðis is ðæra feówer hýda landbóc æt Wíðigleá, Cod. Dip. Kmbl. iii. 457, 13-23

ynne-leác

(n.)
Grammar
ynne-leác, (yne-), es; n.
Entry preview:

Onion Ynnelaec, hynnilaec, ynniléc ascalonium, Txts. 43, 229. Ynnilaec cepa, 49, 448. Ynneleác scalonia, Wrt. Voc. i. 66, 57: unio, 68, 62. Yneleác ungio, 286, 9

Linked entry: hynni-læc

and-lang

(prep.)
Grammar
and-lang, prep.
Entry preview:

Add: with gen. Ollonc ðæs gemǽrheges . . . úp ollonc streámes, C. D. vi. 234, 1, 6. with acc. Wrít ðis andlang ðá earmas, Lch. iii. 38, 29. as adverb Wende þé þonne .iii. sunganges, ástrece þonne on andlang, Lch. i. 400, 10

bráde-leác

(n.)
Grammar
bráde-leác, es; n.
Entry preview:

A plant-name Bradelaec (brádæ-, -leác, -léc) serpillum, Txts. 97, 1835. Brádeleác sarpulum, Wrt. Voc. i. 68, 47. Genim rædices .iii. snǽda and brádeleáces gelíce, Lch, ii. 268, 19. Gearwan and brádeleác, iii. 12, 31

Linked entry: leác

brémel-leáf

Entry preview:

Brémbelleáf, Lch. ii. 50, l. Add

brémel-leáh

(n.)
Grammar
brémel-leáh, (brémer-) ; m.
Entry preview:

A lea covered with brambles On bré-merleáh; of brérnerleá, C. D. iii. 80, 26

Linked entries: leáh brémel

cipe-leac

Grammar
cipe-leac, l. cípe-leác, and for Cot. 55 l.
Entry preview:

Wrt. Voc. ii. 23, 4

dǽd-læt

(adj.)
Grammar
dǽd-læt, adj.
Entry preview:

Slow to act, slothful. v. next word

druncen-læt

(adj.)
Grammar
druncen-læt, lentus, Cot. 12.
Entry preview:

This seems to be the gloss given as Lent, ... dru ... dryncwírig, Wrt. Voc. ii. 53, 9