Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

mynster-scír

(n.)
Grammar
mynster-scír, e; f.

The management of a monastery

Entry preview:

The management of a monastery Hé gewát tó his mynsterscíre ad monasterii sui curam secessit, Bd. 5, 19; S. 639, 13

ge-seohhian

(v.)
Entry preview:

to strain Se preóst sceal hogian þæt hé his offrunga dó swýðe clǽnlíce þurh cláð geseohhod (-seohgod, v.l. ), E.S. 49, 353

ge-bétan

Grammar
ge-bétan, <b>; II.</b>
Entry preview:

add: to amend, reform one's self Gif hwylc bróðor ... gebétan nelle, ne his þeáwas gerihtlǽcan, R. Ben. 52, 5: 126. 3

ge-dyngan

(v.)
Grammar
ge-dyngan, p. ede; pp. ed

To dungmanurestercŏrāre

Entry preview:

To dung, manure; stercŏrāre Hit ðonne mid ðam gedynged wearþ then it was thus manured, Ors. 1, 3; Bos. 27, 23

ge-endebrednian

(v.)
Grammar
ge-endebrednian, p. ade; pp. ad

To set in orderordinare

Entry preview:

To set in order; ordinare Ðætte hia geendebrednadon ordinare, Lk. Skt. Lind. 1, 1. Geendebrednege ordinare, Mt. Kmbl. p. 7, 2

Linked entry: endebyrdnian

geond-brǽdan

(v.)
Grammar
geond-brǽdan, p. -brǽdde; pp. -brǽded [geond over, brǽdan to spread]

To overspreadsupersternĕre

Entry preview:

To overspread; supersternĕre Hit geondbrǽded wearþ beddum and bolstrum it was overspread with beds and bolsters, Beo. Th. 2483; B. 1239

strenge

(adj.)
Grammar
strenge, adj.
Entry preview:

Severe, hard (v. strang, II. 5) Hé his torn gewræc on gesacum swíðe strengum stiépe, Cd. Th. 4, 27 ; Gen. 60

Linked entry: un-strenge

þoftscipe

(n.)
Grammar
þoftscipe, es; m.
Entry preview:

Fellowship Sum bróðor ... se him wæs on gástlícum (-re, MS.) þoftscipe geþeóded, Guthl. 10; Gdwin. 52, 5: 14; Gdwin. 62, 2

un-tǽled

(adj.)
Grammar
un-tǽled, adj.

Unblamed

Entry preview:

Unblamed Ðý læs hié forlǽten untǽlde óðerra monna yfele unðeáwas ne pravos hominum mores nequaquam redarguant, Past. 46; Swt. 351, 20

un-gewirded

(adj.)
Grammar
un-gewirded, adj.

Uninjured

Entry preview:

Uninjured Ne mæg him bitres wiht sceððan, ac gescylded á wunaþ ungewyrded þenden woruld stondeþ, Exon. Th. 210, 5; Ph. 181

Linked entry: ge-wirdan

wíte-swinge

(n.)
Grammar
wíte-swinge, an; f.

A stroke given as a punishmentchastisement

Entry preview:

A stroke given as a punishment, chastisement Ongæt gumena aldor hwæt him Waldend wræc wíteswingum, Cd. Th. 112, 2 ; Gen. 1864

Linked entry: swinge

asc-bacen

(adj.)
Grammar
asc-bacen, adj.
Entry preview:

Baked in the ashes, on the hearth His gebróðra gegearwodon axbakenne (heorðbæcenne, v. l.) hláf (panem subcinericium ), Gr. D. 86, 30

be-ufan

Entry preview:

Eall ðæt him beufan bið. Sal. K. p. 178, 9. Ðá þing þe wé beufan writon, Lch. ii. 228, 24. Add

cealc

Entry preview:

Byð gefylled múð his mid cealce (calculo), Scint. 110, 14. Add

ciric-steall

(n.)
Grammar
ciric-steall, es; m.
Entry preview:

The site of a church Wé wrítað him ðá circan and ðone circstall and ðone worðig, C. D. iii. 52, 37

costere

Entry preview:

Þá ðá hé ána wæs, þá com him tó se costere, Hml. Th. ii. 156, 22: Gr. D. 100, 18. Add

dwæscan

(v.)
Grammar
dwæscan, l. dwǽscan, dele 'p. dwæscede,'
Entry preview:

and add Ongunnon hió weorpan wæter and hlýdan, swá þá dóð þe fýr dwǽscað (-eað, v. l. ), Gr. D. 124, 1

feormend

(n.)
Grammar
feormend, es; m.

An entertainer

Entry preview:

An entertainer Sum sceal on féðe on feorwegas nýde gongan and his nest beran . . . áh hé feormendra lyt lifgendra, Vy. 30

ge-hlyste

(adj.)
Grammar
ge-hlyste, adj.
Entry preview:

Audible ꝥ heora stefn sý Gode gehendre and gehlystre þonne him syluum ut vox vicinior sit Deo quam sibi Nap. 30

Linked entry: -hlyste

ge-þegnian

(v.)
Entry preview:

Is áwriten ðætte Dauid suíðlíce hreówsade ðæt hé him ( Saul) suá ungeriesenlíce geðénigan (-ðénian, v. l. ) sceolde, Past. 199, 18. Add