Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

ge-ríne

(n.)
Grammar
ge-ríne, es; pl. nom. acc. -u, -o, -a; n.
Entry preview:

A mystery; mysterium Eów is geseald to witanne Godes ríces gerínu vobis datum est nosse mysteria regni Dei, Mk. Bos. 4, 11

ge-nyhtsumian

(v.)
Grammar
ge-nyhtsumian, -nihtsumian; p. ode; pp. od

To suffice, aboundabundare

Entry preview:

To suffice, abound; abundare Gemǽru and dene genyhtsumiaþ hwǽte convalles abundabunt frumento, Ps. Surt. 64, 14. Genyhtsumegende abundantes, Ps. Surt. 72, 12

Linked entry: nyhtsumian

sige-tiber

(n.)
Grammar
sige-tiber, es ; n.
Entry preview:

A sacrifice for victory (? cf. Icel. sigr-blót) Wolde líge gesyllan his swǽsne sunu tó sigetibre, Cd. Th. 203, 12 ; Exod. 402

Linked entry: sigor-tiber

þurh-dreógan

(v.)

to carry throughperformpass time

Entry preview:

to carry through, perform, pass time Árísende óþre þurhdreógan surgentes cetera peragant, Anglia xiii. 423, 825. Nihte þurhdreógan noctem peragere, 394, 420

Linked entry: dreógan

þurh-lǽran

(v.)

to persuade

Entry preview:

to persuade Nele God wrecan yfelnysse se andettan gyltas þurhlǽrþ non uult Deus ulcisci malitiam, qui confiteri delicta persuadet, Scint. 38, 12

wer-bold

(n.)
Grammar
wer-bold, es; n.
Entry preview:

Weir-building Se gebúr sceal his riht dón . . . tó werbolde .xl. mǽra oððe án fóðer gyrda, Cod. Dip. Kmbl. iii. 450, 37

Linked entry: bold

wiþ-sleán

(v.)
Grammar
wiþ-sleán, p. -slóh

To counteract

Entry preview:

To counteract Hí woldon ðæra hálgena líc besencan on flóde, ac se ælmihtiga Scyppend wiðslóh ðam unrǽde, Homl. Skt. ii. 29, 324

wiþ-styltan

(v.)
Grammar
wiþ-styltan, p. te

To hesitatedoubt

Entry preview:

To hesitate, doubt Gif gié hæbbe leáfo and gié ne wiðstylte si habueritis fidem et non haesitaveris, Mt. Kmbl. Lind. 21, 21

ymb-beran

(v.)
Grammar
ymb-beran, p. -bær, pl. -bǽron; pp. -boren
Entry preview:

To surround Se wæs ǽghwonan ymbboren brondum, Exon. Th. 277, 15; Jul. 581. Ymbbeara glosses circumferre, Mk. Skt. Lind. Rush. 6, 55

á-bíwan

(v.)
Grammar
á-bíwan, -beówan (-býwan, v.
Entry preview:

Dict. ), to rub up, polish, burnish, scour Ǽren fæt nyþewerd ábýwed, Lch. iii. 292, 10. Ábeówed defricatum Wrt. Voc. ii. 138, 26

Linked entries: á-beówed a-býwan

árung

Entry preview:

Hié him sendon áne tunecan ongeán, ꝥ hé ealles buton árunge tó Róme ne com, Ors. 5, 10; S. 234, 24. Add

be-héflic

(adj.)
Grammar
be-héflic, adj.
Entry preview:

Useful, needful, necessary Ús þingð wel behéflic ꝥ; wé hine gehandlion, Angl. viii. 308, 15. Hé ys behéflic tó cunnane, 314, 18

bencian

(v.)
Grammar
bencian, p. ode
Entry preview:

To furnish with benches Hé mæig findan hwæt hé mæig on byrig bétan . . . betweox húsan bricgian, beóddian, bencian, Angl. ix. 262, 22

Breoten-ríce

(n.)
Grammar
Breoten-ríce, es; n.
Entry preview:

The kingdom of Britain Basianus féng tó Breotenríce (Brytene rice, v. l.) Bassianus regno potitus est. Bd. l, 5 ; Sch. 17, 25

fiþerian

(v.)

to flutter

Entry preview:

to flutter Sum fugel ongon fléogende and fiðergende ymbe his onsyne avis circa ejus faciem volitare coepit, Gr. D. 100, 19. Add:

ge-hyhtendlic

(adj.)
Grammar
ge-hyhtendlic, adj.
Entry preview:

To be hoped for Paulus cwæð ꝥ se geleáfa wǽre gehyhtendlicra þinga spéd est fides sperandarum substantia rerum, Gr. D. 269, 13

Linked entry: -hyhtendlic

ge-mannþwǽrian

(v.)
Grammar
ge-mannþwǽrian, p. ode
Entry preview:

To make gentle Ðætte hié gemonn-ðwǽrige (-man-, v.l.) sió lufu hiora niéhstena ut ex proximi amore man-suescunt, Past. 363, 21

Linked entry: -mannþwǽrian

ge-notian

(v.)
Entry preview:

to note, mark Of oferwritenum ðás in foruuard fore genotad infindes ex superscriptionibus quas in fronte notatas invenies, Mt. p. 12, 2

geond-springan

(v.)
Entry preview:

to spread about, be diffused Gewídmǽrsede, geondsprang (gendspranc, Hpt. Gl. 473, 2) percrebruit (gloria ejus per totius mundi cardines ), An. Ox. 2840

ge-reáfian

(v.)
Grammar
ge-reáfian, p. ode .
Entry preview:

To robe, provide with vestments Gé preóstat sculon beón gebócode and gereáfode swá swá eówrum háde gebirað, Ll. Th. ii. 382, 36