Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

clǽn-georn

(adj.)
Grammar
clǽn-georn, adj.

puritatis amans

Entry preview:

Yearning after purity; puritatis amans Clǽngeorn and cystig yearning after purity and bountiful, Exon. 128a; Th. 492, 25; Rä. 81, 21. Ne mágon ná swilce men macian wununge ðam clǽn-geornan Gode on clǽnre heortan no such men can make a dwelling in a pure

dalc

(n.)
Grammar
dalc, dolc, es; m.

A clasp, buckle, brooch, bracelet fibula, spinther, regula

Entry preview:

A clasp, buckle, brooch, bracelet; fibula, spinther, regula Preón vel oferfeng vel dalc fibula, Ælfc. Gl. 64; Som. 69, 22; Wrt. Voc. 40, 53. Dalc spinther, Ælfc. Gr. 9, 18; Som. 9, 63. Ic geseah sumne gildenne dalc on fíftigum entsum vidi regulam auream

Linked entry: dolc

earnung

(n.)
Grammar
earnung, earning, e; f.

An EARNING, desert, reward, good turn, compassion mĕrĭtum, misĕratio, compassio

Entry preview:

An EARNING, desert, reward, good turn, compassion; mĕrĭtum, misĕratio, compassio For earnunge écan lífes for the reward of eternal life, Hy. 6, 26; Hy. Grn. ii. 286, 26. Hwylce earnung. uncre wǽron such deserts have been ours, Exon. 100a; Th. 377, 3;

Linked entries: ærnung earning

ég-búende

(n.; adj.)
Grammar
ég-búende, pl. m. adj. Used as a noun,

An island dwellerad aquam vel in insŭla hăbĭtans

Entry preview:

An island dweller; ad aquam vel in insŭla hăbĭtans On ðǽre ealdan byrig Acemannes ceastre; hie égbúendas [MS. egbuend] Baðan nemnaþ in the old town Akemansceaster [the pained man's city]; the islanders call it Bath, Chr. 974; Th. 224, 20, col. 2, 3;

Linked entry: íg-búend

ele-berge

(n.)
Grammar
ele-berge, an; f. [ele oil; berge = berie a berry]

An olive, the fruit of an olive-tree ŏlīva

Entry preview:

An olive, the fruit of an olive-tree; ŏlīva Swá swá eleberge wæstmbǽra sīcut ŏlīva fructĭfĕra, Ps. Spl. 51, 8. Syndon bearn ðíne swá swá nywlícra elebergena oððe guógaþ elebeáma sunt fīlii tui sīcut nŏvellæ ŏlīvārum, Ps. Lamb. 127, 3.He úteóde on ðæne

EORNOST

(n.)
Grammar
EORNOST, eornust, eornest, e; f.

EARNEST, earnestness, zeal sērium, stŭdium

Entry preview:

EARNEST, earnestness, zeal; sērium, stŭdium Mid swelcum eorneste [eornoste MS. Cot.] with such zeal, Past. 15, i; Hat. MS. 18b, 27. On eornost, eornust or eornoste in earnest, earnestly, Ælfc. T. 12, 8: Homl. Th. ii. 250, 30: Mt. Bos. 5, 18 : 13, 17:

fercian

(v.)
Grammar
fercian, p. ode; pp. od

To bringassisthelpsupportferreadjŭvāresubvĕnīresustentāre

Entry preview:

To bring, assist, help, support; ferre, adjŭvāre, subvĕnīre, sustentāre Hí fercodon ða scypo eft to Lundenne they brought the ships again to London, Chr. 1009; Th. 260, 31, col. 2. On ðisum lífe we ateoriaþ gif we us mid bigleofan ne ferciaþ in this

freoðo-beácen

(n.)
Grammar
freoðo-beácen, es; n.

A sign of peacesign granting safetypācis signumsignum incolumĭtātem præbens

Entry preview:

A sign of peace, sign granting safety; pācis signum, signum incolumĭtātem præbens Hine Waldend on tácen sette, freoðobeácen, ðý-læs hine feónda hwilc mid gúþ-þræce grétan dorste the Lord set a token, a sign of peace, upon him [Cain], lest some enemy

húf

(n.)
Grammar
húf, es; m.
Entry preview:

Part of the mouth or upper part of the throat, a tumour affecting that part Húf sublinguium, Ælfc. Gl. 71; Som. 70, 98; Wrt. Voc. 43, 28. Ad ufam. Des lǽcecræft deáh wyð ðone húf ad uvam. This medicine is good for tumour on the epiglottis, Lchdm. iii

Linked entries: úf úf

ídlian

(v.)
Grammar
ídlian, p. ode
Entry preview:

To become vain or idle, come to nought, to make vain or empty Him hyge brosnaþ ídlaþ þeódscype their mind corrupts, discipline comes to nought, Exon. 81 a ; Th. 304, 13; Fä, 69. Ídlodon on ídelnyssum heora irritaverunt in vanitatibus suis, Cant. Moys

Lǽden-geþeóde

(n.)
Grammar
Lǽden-geþeóde, es; n.
Entry preview:

The Latin language Lǽre mon furður on Lǽdengeþióde ða ðe mon furðor lǽran wille ... Ðá ic ða gemunde hú sió lár Lǽdengeþiódes áfeallen wæs giond Angelcynn let those to whom it is desired to give further instruction, be instructed in Latin ... When I

Medeshámstede

(n.)
Grammar
Medeshámstede, es; m.

Peterborough

Entry preview:

Peterborough Abbud ðæs mynstres ðe gecweden is Medeshámstyde on Gyrwan lande, Bd. 4, 6; S. 573, 45. Nama hit gáuen Medeshámstede, forðan ðæt ðǽr is án wæl ðe is geháten Medeswæl, Chr. 654; Erl. 29, 9. Hé geaf hit ðá tó nama Burch ðe ǽr hét Medeshámstede

méle

(n.)
Grammar
méle, mǽle, es; m.

A cupbowlbasin

Entry preview:

A cup, bowl, basin Meeli aluium, Ep. Gl. 26, 38: Wrt. Voc. ii. 99, 72. Méli avum ( = alvium? ), 101, 31. Méle albium, 8, 27: i. 285, 9: patera, 24, 39. Mélas karchesia, 24, 42: ciatos, ii. 22, 44. Dó méle fulne buteran on, L. M. 1, 36; Lchdm, ii. 86,

namcúþlíce

(adv.)
Grammar
namcúþlíce, adv.

By name

Entry preview:

By name Úre mǽþ nis ðæt wé ealle Godes gecorenan eów namcúðlíce gereccan it is not within our power to recount to you by name all God's elect, Homl. Th. ii. 72, 2. Hé gehwilce eardas namcúðlíce on gemynde hæfde, i. 558, 25. [Þurh him and ðurh ealle his

neósung

(n.)
Grammar
neósung, e; f.

A visitingvisitation

Entry preview:

A visiting, visitation Synna forgyfenys, húselgang and Godes neósung sind eallum gemǽne, Homl. Th. i. 64, 32. Johannes wearþ on ðysum dæge tó heofenan ríces myrhþe þurh Godes neósunge genumen, 58, 4. Mid ðý ðá æfter langre tíde com tó him for neósunge

Linked entry: ge-neósung

nihterne

(adv.)
Grammar
nihterne, neahterne, nihternum; adv.

For a night

Entry preview:

For a night Ðæs gást wæs neahterne of líchoman álǽded his (Fursey) spirit was for a night taken from his body, Shrn. 51, 30. Lǽt standan neahterne, Lchdm. ii. 24, 21 : 32, 25. Lǽt licgean neahterne, 66, 12. Bind on ða eágan nihterne, 34. 23. Lǽt beón

pistol

(n.)
Grammar
pistol, es; m.
Entry preview:

An epistle, letter Be ðam spræc se pistol æt ðyssere mæssan, Homl. Th. ii. 330, 13. Ðone pistol ðe Hieronimus sette be forþsíðe Marian, 438, 3. Se apostol Iacob áwrít on his pistole, Boutr. Scrd. 22, 47. Iacob se rihtwísa áwrát ánne pistol, Ælfc. T.

Linked entries: epistol epistol

ge-wérgian

(v.)
Grammar
ge-wérgian, -wérigan; p. ode, ade; pp. od, ad

To wearyfatiguefatīgāre

Entry preview:

To weary, fatigue; fatīgāre He gewérgad sæt he sat wearied, Beo. Th. 5697; B. 2852: Exon. 51 a; Th. 178, 12; Gú. 1243. Mauritanie wǽron mid ðam gewérgode the Mauritanians were wearied by it, Ors. 5, 7; Bos. 107, 7. Ðe on lengtenádle gewérigade wǽron

gránung

(n.)
Grammar
gránung, e; f.
Entry preview:

GROANING, lamentation; gemitus Me ymbhringdon sár and sorga and gránung circumdederunt me gemitus mortis, Ps. Th. 17, 4. Mín gránung ðé nis na forholen gemitus meus a to non est absconditus, 37, 9. Wununga on ðam ne ablinþ gránung dwellings in which

sealt-stán

(n.)
Grammar
sealt-stán, es; m.
Entry preview:

rock salt Ðis mæg tó eáhsalfe: genim geoluwne stán ( ochre ) and saltstán, Lchdm. i. 374, 14. a stone formed of salt, a pillar of salt Heó on sealtstánes sóna wurde anlícnesse ǽfre siððan, Cd. Th. 154, 31; Gen. 2564. Lothes wíf wearð áwende tó ánum