Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

Mæð-hild

(n.)
Grammar
Mæð-hild, If this be a woman's name, it could not be that which later becomes Matilda, cf. Mathild, Chr. 1067; P. 202, 28: Mahtild, 1083; P. 215, 22. O.H.Ger. Maht-hilt.

stræcness

Entry preview:

Add: cf. stræc; : severity, rigour, bitterness Seó biternes and strecnes þæs deáðes amaritudo mortis, Gr.

míl-getæl

Entry preview:

Þæs lǽssan mílgetæles .ccc. and þæs máran .cc. Nar. 33, 18: 22. Add

se

Entry preview:

R. 4, 5. 2 b Þæs wíde, Pa. 4. ¶ :-- Þæt hit wǽre geðúht þæs ðe máre gemynd þæs fæder, Hml.

fæsten

firmamentcitadelforta fortificationentrenchmentsfastnessstrongholda prisona sepulchreHellclaustrum

Entry preview:

Hé swíþe þæs londes fæstenum trúwode þonne his gefeohte, Nar. 17, 28.

ge-timbrung

Entry preview:

Paulus spræc be ðǽre getimbrunge þǽre geleáffullan gelaðunge. Hé cwæð, 'Ne mæg nán man lecgan óþerne grundweall ...,' Hml. Th. ii. 588, 17. Þá stánas bǽron tó þæs húses getimbrunge ( ad aedificationem domus ) ge ealde men ge geonga, Gr. D. 321, 22.

ge-hergian

(v.)
Entry preview:

Gen. 31, 26. to carry off by force Deófol geheregað þá synfullan, and gehæfte tó þǽre hellican byrig gelǽt, Hml. Th. ii. 66, 33. Críst tó helle férde and ðǽr of gehergode eal þæt hé wolde, Wlfst. 126, 13

hradung

Entry preview:

For Lye substitute Ofst and hradung gódra weorca is tó þǽm ríce weges færeld, R. Ben. 3, 11

friþ

Entry preview:

Þæt hié hine gebróhten of þǽre folcsceare, þæt hé on friðe wǽre, Gen. 1872. Geceás hé Bizantium, tó ðon ðæt him gelícade þæt hié þǽr mehten betst frið binnan habban Byzantium aptissimum judicavit, ut receptaculum sibi fieret, Ors. 3, 7 ; S. 116, 6.

á-rǽdan

(v.)
Grammar
á-rǽdan, p. -réd and -rǽdde; pp. -rǽden and -rǽd(ed).
Entry preview:

Þæt hé him bócstafas árǽdde and árehte, Dan. 741. Swá hwilc man swá mínne rǽdels riht árǽde, Ap. Th. 3, 10. Hé árǽdan ne mihte þæs apostoles dégol. Bl.

bufan

(prep.; adv.)
Grammar
bufan, prep. adv.
Entry preview:

Þæs gemynd ic dyde ǽr feorr bufan. Gr. D. 86, 20

wiþ

Grammar
wiþ, <b>. I</b> I a.
Entry preview:

add: where the motion is in a direction opposite to that in which another object moves Se líg dreów wið þæi windes, Hml. Th. ii. 510, 9. Add Þeáh him mon sleá mid sweorde wiþ þæs heáfdes, Bl. H. 47, 14. 2.

ge-fægnian

(v.)
Entry preview:

Heó þæs gefægnode ꝥ heó hæfde ealles þæs geáres bigleofan, Gr. D. 69, 13. with prep. Hé gefægnode for þæs feóndes deáþe, Gr. D. 120, 8

fealo

(adj.)
Grammar
fealo, adj.
Entry preview:

Nim þonne ꝥ seax þe þæt hæfte sié fealo hryþeres horn, Lch. ii. 290, 22. Þæs fealewan flava, Wrt. Voc. ii. 33, 39. Gyf him þince ꝥ hé on fealawan horse ríde . . . oððe grǽgan, Lch. iii. 172, 29. Licgende on fealwum ceósle, Hml. Th. ii. 138, 14.

fleax

Entry preview:

Hié námon treówu and slógon on óþerne ende næglas, and hié mid flexe bewundon and onbærndon hit, and beþýddan hit on þone elpend hindan, þæt hié fóran wédende for þæs flexes bryne, Ors. 4, i; S. 158, 4-8.

ge-mána

Entry preview:

þǽm gemánan ad copulam, 17.

nama

Entry preview:

Þæt tácen núgiét cúþ is on þǽre eá noman þæs consules sleges Fauiuses testatur hanc Fabii cladem fluvius Allia, sicut Cremera Fabiorum, 2, 8; S. 92, 17, Bizantium . . . be his noman wæs gehátenu Constantinopolim a Constantino . . .

gnídan

Entry preview:

S. 14, 46. to rub material on a surface Hé gnád on ansýne þæs mannes ꝥ dúst . . . hé lange hwíle gnád, Gr. D. 216, 15

hringan

(v.)
Entry preview:

Cyrcwerd hringe tá[c]n edituus sonet signum, 384, 272. to announce a time by ringing Sý þæs abbodes gýmen þæt mon ealle tída þæs godcundan þeówdómes on rihte tíman hrincge, oþþe hé sylf ǽlce tíd getácnige, oðþe swylcum bréðer þá gýmene betǽce þe ǽlce

rignan

(v.)
Grammar
rignan, rínan; p. rínde. [A strong preterite occurs in the Blickling Gloss, rán pluit.
  • Cf.
In Elyes tyme heuene was yclosed þat no reyne ne rone (roon, MS. W.: roen, MS. R.: ron, MS. B.: raynade, MS. C.),
  • Piers P. 14, 62.
]

to rain, to cause rain to fallto rain, to fall (of rain)

Entry preview:

to rain, to cause rain to fall, with the agent expressed Ic ríne pluo, Ælfc. Gr. 28; Som. 30, 53. Hé rýnde ofer synfullan grin, Ps. Spl. 10, 7. Hit ágan rínan xl. daga and xl. nihta tósomne ðæm mǽstan réne, and seó eorþe rínde ealswá swíðe of hire eásprencgum

Linked entries: regnian regnan rínan