Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

niht-rest

(n.)
Grammar
niht-rest, e; f.

The couch on which one rests at night

Entry preview:

The couch on which one rests at night Abram síne nihtreste ofgeaf, Cd. Th. 173, 18; Gen. 2863

ge-tingan

(v.)
Grammar
ge-tingan, p. -tang

To press upon, throng

Entry preview:

Kmbl. 276; An. 138

Linked entry: tingan

græfere

(n.)
Grammar
græfere, grafere, es; m.
Entry preview:

A graver, an engraver Græfere sculptor vel celator, Ælfc. Gl. 81; Som. 72, 122; Wrt. Voc. 47, 4

ge-dwymer

(n.)
Grammar
ge-dwymer, es; n.

An illusionerror

Entry preview:

An illusion; error Swylcra gedwymera of such illusions, L. C. S. 5; Th. i. 378, 22, note 66

ge-lícan

(v.)

to likenimitate

Entry preview:

to liken, imitate To gelícanne ad imitandum, Rtl. 22, 36. Gelíced biþ assimilabitur, Mt. Kmbl. Lind. 7, 24

tapor-berend

(n.)
Grammar
tapor-berend, es; m.

An acolyte

Entry preview:

An acolyte (v. Similar entries tapor) Taporberend accolitus, Anglia xiii. 418, 759. Taporber[n]endum accolitis, 424, 840

súþan-westan

(adv.)
Grammar
súþan-westan, adv.
Entry preview:

From the south-west Súþanwestan ab affrico, Wrt. Voc. ii. 98, 35: 4, 15: a fafonio, 99, 50

þri-fingre

(adj.)
Grammar
þri-fingre, adj.

Three fingers thick

Entry preview:

Three fingers thick Æt þryfingrum (spic is added in MS. B. ), L. In. 49; Th. i. 132, 18

un-mǽg

(n.)
Grammar
un-mǽg, es; m.

One who is not a kinsmanan aliena bad kinsman

Entry preview:

One who is not a kinsman, an alien; or a bad kinsman Unmǽgas, Wald. 102; Vald. 2, 23

wuldor-geflogena

(n.)
Grammar
wuldor-geflogena, an; m.

A fugitive from glory an evil spirit

Entry preview:

A fugitive from glory, an evil spirit Magon ðás .viiii. wyrta wið nygon wuldorgeflogenum, Lchdm. iii. 36, 15

Linked entry: ge-flogena

wræc-setl

(n.)
Grammar
wræc-setl, es; n.

An exile-abode

Entry preview:

An exile-abode Wídis ðes wésten, wræcsetla fela, earclas onhǽle earmra gǽsta, Exon. Th. 120, 6; Gú. 267

æþel-cund

(adj.)
Entry preview:

Add: — Manige his cúðra manna ge æþelcunde ge oðre multi viri noti ac nobiles, Gr. D. 22, 15

amigdal

(n.)
Grammar
amigdal, es; m.
Entry preview:

An almond Mid amigdales ele, Lch. i. 104, 22: 132, 9. Syle him etan amigdalas, iii. 134, 23

cú-býre

(n.)
Grammar
cú-býre, es; m.
Entry preview:

A cow-byre, cow-shed Land æt cúbýrum . . . Oxena gehæg . . . cúbýra[s?], C. D. iv. 77, 26, 29

Linked entry: býre

cynlíce

(adv.)
Entry preview:

Forlǽtan þá gebróðru þe hé ǽr cynlíce underféng fratres deserere quos semel suscepit, Gr. D. 108, 29. Add

Éste

Entry preview:

Þǽr is mid Eástum án mǽgð þæt hí magon cyle gewyrcan, Ors. 1, 1; S. 21, 13. Add

fore-geceósan

(v.)
Entry preview:

to choose beforehand Ic mé sylfe myngode . . . þǽre mundbyrdnysse þe ic ǽr foregeceás, Hml. S. 23 b, 543

gereording-tíd

(n.)
Grammar
gereording-tíd, e; f.
Entry preview:

Meal-time Hé cóm symle tó his gereordung­tíde (ad horam refectionis illius), Gr. D. 118, 12 : 145, 13

ge-sinscippan

(v.)
Entry preview:

to marry Tó gerihtanne þone gemánan gesinscep-pendra (-sienscyp-, v.l.) ad disponendum cubile conjugatorum, Gr. D. 218, 4

Linked entry: -sinscippan

ge-dafenigendlic

(adj.)
Grammar
ge-dafenigendlic, ge-dafniendlic; adj.
Entry preview:

Suitable, convenient Gedafniendlic conueniens, An. Ox. 1126. Gedafniendlice conuenientia, 3891. Mid gebedum gedafnigendlicum (competentibus), Angl. xiii. 419, 772

Linked entry: ge-dafniendlic