-elfen
A fairy, nymph ⬩ nympha: used only as a termination
Entry preview:
; wudu-elfen dryădes; wylde-elfen hamadryădes; sǽ-elfen naĭădes, Ælfc. Gl. 112, 113; Som. 79, 108-112; Wrt. Voc. 60, 15-19
mǽre
Entry preview:
Se ilca forwyrnð þǽræ sǽ ꝥ heó ne mót þone þeorscwold oferstæppan þǽre eorþan (mǽru follows eorðan above the line ), Bt. 21 ; S. 49, n. 3. In mǽru Magedan in fines Magedan, Mt. R. 15, 39. Add
seim
Entry preview:
Dict. saim, seam, and cf. Fr. sain : Ital. saime. From late Lat. sagimen.] ]
hreóh-nes
Entry preview:
Wearð ðáre sǽ smiltnesse áwænd fǽringa and wearð micel reównes áweht, swá ꝥ seó sǽ cnyste þá heofonlican tungla, Ap. Th. 10, 26. Ýstendre (wealcendre) sǽ (reóhnesse) flódas feruentis (i. furentis) oceani flustra, An. Ox. 2475.
Linked entry: hreóh
ful-geómor
Full sad ⬩ very sad ⬩ valde tristis
Entry preview:
Full sad, very sad; valde tristis Ic ðis giedd wrece bí me fulgeómorre I recite this lay of myself very sad, Exon. 115 a; Th. 441, 19; Kl. 1
midlunga
To a moderate or middling degree ⬩ intermediate between much and little
Entry preview:
To a moderate or middling degree, intermediate between much and little Sam hé hine miclum lufige, sam hé hine lytlum lufige, sam hé hine mydlinga lufige, Shrn. 194, 14
ge-sete
Entry preview:
Hæleða éðel, leóda gesetu, An. 1261. v. fyrn-geset, fyr-gesetu, sǽ-geset, sǽ-gesetu
seolfren
Entry preview:
Sweopum seolfrynum, Salm. Kmbl. 287; Sal. 143. Sylfrenum. Homl. Th. ii. 212, 30. Ne wyrce gé sylfrene godas, Ex. 20, 23: 3, 22
snytrian
Entry preview:
To be or to become wise Hwæt is se dumha, se ðe swíðe snyttraþ, hafaþ seofon tungan, hafaþ tungena gehwylc .xx. orda, hafaþ orda gehwylc engles snytro, Salm. Kmbl. 459; Sal. 230. Snytrian philosophari, Hpt. Gl. 527, 63
nett
Entry preview:
Hwæþer gé nú eówer hundas and eówer nett út on ðá sǽ lǽdon ðonne gé huntian willaþ ? ic wéne þeáh ꝥ gé hí ðonne settan úp on dúnum and innon wudum, Bt. 33, 3; F. 118, 11-15. v. feax-, fugol-, sǽ-, wíd(?)-nett
al
all
Entry preview:
all, Cd. 213; Th. 265, 16; Sat. 8: 214; Th. 268, 24; Sat. 60
hǽl
Entry preview:
Hale, safe, whole, sound Hǽle and trume safe and sound, Blickl. Homl. 171, 30
ge-ylca
The same
Entry preview:
The same Eall ðæ geylcan gerihta all the same rights, Th. Chart. 433, 36
luh
A loch ⬩ lough
Entry preview:
Ofer luh ł lytel sǽ, Mt. Kmbl. Lind. 14, 22: Mk. Skt. Lind. Rush. 5, 1
a-ferscean
To freshen ⬩ to become fresh ⬩ salsuginem deponere
Entry preview:
To freshen, to become fresh; salsuginem deponere Swá swá of ðære sǽ cymþ ðæt wæter innon ða eorþan and ðǽr afersceaþ thus from the sea the water enters into the earth and then becomes fresh, Bt. 34, 6; Fox 140, 18
a-stǽnan
To adorn with stones or gems ⬩ lapidibus vel gemmis ornare
Entry preview:
To adorn with stones or gems; lapidibus vel gemmis ornare Gimmum astǽned adorned with gems, Salm. Kmbl. 128; Sal. 63. Mid deórwyrþum gimmum astǽned de lapide pretioso ornata, Ps. Th. 20, 3. Astǽned gyrdel a girdle set with stones, Cot. 201
BREGDAN
Entry preview:
Bócstafa brego bregdeþ feónd be ðam feaxe the prince of letters shall draw the fiend by his hair, Salm. Kmbl. 200; Sal. 99. Saga, hwá mec bregde of brimes fæðmum say, who drew me from the bosom of the ocean, Exon. 101a; Th. 382, 18; Rä. 3, 13.
Linked entries: a-bregdan be-bregdan bredan bryidan brægdan bredan bredende brogdettung brogdian
gnornan
To grieve ⬩ mourn ⬩ be sad ⬩ bewail ⬩ lament ⬩ mœrere
Entry preview:
Geómor and gnorngende sad and sorrowing, Blickl. Homl. 113, 29: Cd. 39; Th. 52, 9; Gen. 841. Gnorniende cynn a mourning race, 216; Th. 273, 9; Sat. 134: Ps. Th. 101, 4.
þúsend-mǽlum
In thousands
Entry preview:
Th. 190, 8; Exod. 196: 304, 18; Sat. 632. Him ymb flugon engla þreátas þúseudmǽlum, 300, 23; Sat. 569: 279, 11; Sat. 236: 296, 28; Sat. 509: Andr. Kmbl. 1744; An. 874
efen-wyrhta
Entry preview:
Hí woldon efenwyrhtan beón on sǽ and on lande, Chr. 972; P. 119, 11. Ic gewilnode mid him tó farenne ꝥ ic þe má emwyrhtena on þǽre þrowunge mínes wynlustes hæfde, Hml. S. 23 b, 358. Gemang þám emnwyrhtum, 97. Add