Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

Úse

(n.)
Grammar
Úse, Wúse, an; Ús (or Úse; indecl.?), e; f.

Ouse

Entry preview:

The name of several rivers in England, Ouse Andlang Úsan óð hí cómon Bedanforda, Chr. 1010; Erl. 143, 33. Of Úsan up on Wilbaldes fleót ... On Úsan; andlang Úsan (the charter refers to Northamptonshire). Cod. Dip. Kmbl. iii, 454, 14-25.

Linked entry: Wúse

of-standan

(v.)

to remain standing, keep (trans. or intrans.) in the same place or condition, stop in a place

Entry preview:

Sele him on hátum wætre gewlecedum ða wyrta drincan ðý læs ðæt pic ofstande mid ðý óðre duste give him the herbs to drink in hot water made lukewarm, lest the pitch be left sticking with the other dust, 252, 4.

on-beódan

(v.)
Grammar
on-beódan, p. -beád; pl. -budon; pp. -boden.

to bid, orderto announce, tell, proclaim, send word

Entry preview:

to bid, order Ðú onbude hǽlu qui mandas salutem, Ps. Surt. 43, 5: 118, 138. Hé onbeád ipse mandavit, 148, 5. Ðá onbeád Basilla and cwæþ, Shrn. 86, 17. Ðá onbeád heó him ðæt hé hire onsænde all ða gesiðwíf, 87, 20.

Linked entry: in-beódan

embe-þencan

(v.)
Grammar
embe-þencan, part. -þencende; p. -þohte; pp. -þoht

To think about, to be anxious for, careful sollĭcĭtus esse

Entry preview:

To think about, to be anxious for, careful; sollĭcĭtus esse Ne beó ge embeþencende hú oððe hwæt ge sprecon, oððe andswarion nōlīte sollĭcĭti esse quālĭter aut quid respondeātis, aut quid dīcātis, Lk. Bos. 12, 11

Linked entry: ymb-þencan

fésian

(v.)
Grammar
fésian, he féseþ; p. ode; pp. od; v. a.

To drive awayput to flightfŭgārein fŭgam ăgĕre

Entry preview:

To drive away, put to flight; fŭgāre, in fŭgam ăgĕre Ðæt oft on gefeohte án féseþ tyne ut in pugna ūnus sæpe dĕcem in fŭgam ēgĕrit, Lupi Serm. i. 14; Hick. Thes. ii. 103, 20

in-laðian

(v.)
Grammar
in-laðian, p. ode

To invite

Entry preview:

To invite Ðá cwæþ hé ðam ðe hine inlaðode dicebat ei qui se invitaverat, Lk. Skt. 14, 12. Ic wæs cuma and gé mé inlaðodon hospes eram, et collegistis me, Mt. Kmbl. 25. 35

óþ-þeódan

(v.)
Entry preview:

to disjoin, dismember Ðú ðæt gehéte ðæt ús heterófra hild ne gesceóde, ne líces dǽl óþþeóded, ne sinu ne bán on swaðe lágon, ne loc of heáfde forlore wurde, Andr. Kmbl. 2842; An. 1423

ge-lyðen

(v.; part.)
Grammar
ge-lyðen, part. p.

Travelled

Entry preview:

Travelled Se ylca Nathan wæs swá gelyðen ðæt he hæfde gefaren fram ǽlcum lande to óðrum this Nathan was so travelled that he had gone from every land to the other, St. And. 26, 13

tǽse

(adj.)
Grammar
tǽse, (?); adj.

Convenient, for general use(?)

Entry preview:

Andlang herpoðes tǽsan mǽde and se hǽðfeld eat gemǽne, Cod. Dip. Kmbl. v. 78, 32. tésan méde and se héðfeld eat gemǽne, 138, 19. v. (?) ge-tǽse, tǽs-líc

ymb-ceorfan

(v.)
Grammar
ymb-ceorfan, p. -cearf, pl. -curfon; pp. -corfen
Entry preview:

To circumcise Gé ymbceorfas (-cearfas, Lind.) ðone monno circumciditis hominem, Jn. Skt. Rush. 7, 22. ymbceorfanne (-cearfanne, Lind.) ðone cnæht circumcidere puerum, Lk. Skt. Rush. 1, 59. Ðætte ymbcorfen wére ðe cnæht, 2, 21

ymb-gesett

(adj.)
Grammar
ymb-gesett, adj. (ptcpl.)
Entry preview:

Placed round about, neighbouring Hé ðæt ymbgesette folc (vulgus circumpositum) feor and wíde ... gýmde gehwyrfanne ... on his fótum gongende com ðám ymbgesettum túnum (ad circumpositas villas), Bd. 4, 27 ; S. 604, 2-13

dimmian

(v.)
Entry preview:

Substitute: To be or become dim Dymme[n]de caligans, Wrt. Voc. ii. 127, 65. Hyt fremað dimgendum eágum þý ꝥ seó beorhtnys ágyfen sý, Lch. i. 136, 1. Wið dymgendum eágum, 178, 4

ge-hnyssan

(v.)
Entry preview:

to afflict Se gehnysta gást, hiorte geclánsod and geeádméded spiritus contribulatus, cor contritum et humiliatum Ps. C. 127. Cf. hnossian. [But gehnyst might belong to ge-hnyscan. Ci. ge-hnistun under ge-hnescan; V. 2.] (?)

Linked entries: hnossian -hnyssan

hæpse

Entry preview:

Ne sceolde hé nán ðing forgýman ðe ǽfre note mehte ; ne forda músfellan, ne, ꝥ git lǽsse is, to hæpsan pinn, Angl. ix. 265, 9, Hæpsan, loca eluslilla (arcarum reserantur), An. Ox. 4003. Add

gór

Grammar
gór, = <b>gár.</b>
Entry preview:

See <b>gár; IV,</b> where add ðes gáres súðende, C. D. v. 86, 28. Cf. on ðone gáran ufwerdne, 356, 16 (the three passages refer to the same place)

in-fyrde

(n.)
Grammar
in-fyrde, es; n.
Entry preview:

Entrance to a ford(?) Andlang díces infyrde á be mǽre on Temese; andlang Temese, C.D. vi. 84, 19. On ðá rǽwe; of ðǽre reáwe on Temese, on ðæt infyrde; andlang Temese, v. 275, 21

Linked entry: -fyrde

lyffetung

Entry preview:

Manna lyffetunge ic lufode swíðe, Angl. xi. 113, 51. Þás magon þyllice óðre mid lyffetungum leahtrum gehnexian, Hml. S. 16, 174. Add

wrítian

(v.)
Grammar
wrítian, <b>; I.</b> substitute: <b>writian</b> (?)
Entry preview:

to cut (v. wrítan; ) or to draw (v. wrítan; ) a figure Ðonne wercað hió of weaxe, writiaþ (wrítaþ?) Fénix, métaþ Fénix they make waxen images of the Phenix, draw it, paint it, E. S. 478

hárian

(v.)
Grammar
hárian, p. ode

To grow grey

Entry preview:

To grow grey Ic hárige caneo, Ælfc. Gr. 26; Som. 28, 43. Ic sceolde wesan ceorl on háriendum heáfde I should have to be a husband when my head was growing grey, Shrn. 39, 27

collen-ferhtan

(v.)
Grammar
collen-ferhtan, p. -ferhte; pp. -ferhted

To make empty or voidrender desolate exinanire

Entry preview:

To make empty or void, render desolate; exinanire Ða ðe cweðaþ, ge collenferhtaþ oððe aídliaþ óþ grundweal oððe to staðolfæstnunga on hire qui dicunt, exinanite, exinanite usque ad fundamentum in ea Ps. Lamb. 136, 7