Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

wund

Grammar
wund, <b>. I</b> 2.
Entry preview:

Heó wearð gestanden on þá breóst mid cancre þǽre wunde cancri ulcere in mamilla percassa est, Gr. D. 279, 27. v. feax-, heáfod-, syn-wund. Add

nicor

(n.)
Grammar
nicor, es; m.

a hippopotamusa water-monster

Entry preview:

a hippopotamus Him wǽron ða breóst gelíce niecres breóstum hypopotami pectore, Nar. 20, 29.

beadu-scrúd

(n.)
Grammar
beadu-scrúd, es; n. [scrúd clothes]

Warlike apparelwarlike garmen a coat of mailbellicum vestimentumlorica

Entry preview:

Warlike apparel, warlike garmen a coat of mail; bellicum vestimentum, lorica Beaduscrúda betst mine breóst wereþ the best of warlike garments defends my breast, Beo. Th. 910; B. 453

á-spyrgend

(n.)
Grammar
á-spyrgend, á-spyrigend, es; m.

An investigator

Entry preview:

An investigator Úra breósta áspyrgend (investigator), Ps. Srt. ii. p. 204, 1

Linked entry: spyrigend

ge-deón

(v.)
Grammar
ge-deón, p. de
Entry preview:

To suck Ðá breósto ðá ðú gediides ubera quae suxisti, Lk. L. ii. 27

Linked entry: deón

gesoc

(n.)
Grammar
gesoc, es; m?

Suck;suctus

Entry preview:

Suck; suctus Ðæt Sarra sceolde lecgan cild to hyre breóste to gesoce quod Sara lac'āret fīlium, Gen. 21, 7

neowol-líc

(adj.)
Grammar
neowol-líc, adj.

Profound

Entry preview:

Profound Hé siccetunga teáh of niwellícum breóste he heaved sighs from the depths of his breast, Homl. Skt. 7, 66

dílgian

(v.)
Grammar
dílgian, dílegian.
Entry preview:

Ðonne þú micel weaxbred habban wille, þonne stríc þú mid þínum twám fingrum on þíne breóst forewearde swilce þú dýlige ( as if you were wiping out something ), Tech. ii. 128, 13. Add

under-neoþan

(prep.)
Grammar
under-neoþan, -nyþan; prep. adv.

Underneath

Entry preview:

Underneath Þurhscoten mid ánre flán underneoðan óðer breóst sagitta sub mamma trajectus, Ors. 3, 9; Swt. 134, 23.

Linked entry: neoþan

cnyssan

Entry preview:

Ongan ic wépan and míne breóst cnyssan, Hml. S. 23 b, 428. Add

tó-flówendness

(n.)
Grammar
tó-flówendness, tó-flówenness, e; f.
Entry preview:

Diffusion, diffluence Tó þám ꝥ þurh þá tóflówendnysse (-flówen-, -flów-, v. ll. ) þæs streámes beón geþénede þá inngeþancas geleáffulra breósta, Gr. D. 94, 21

Linked entry: -flówendness

bile

(n.)
Grammar
bile, m.
Entry preview:

His breóst and his bile beorht syndon ... is se bile hwít, E. S. viii. 477, 29, 34. Bile rostro, An. Ox. 2410. Twégen hremmas his hús tǽron mid heardum bile, Hml. Th. ii. 144, 21. Fugelas on heora blódigon bilon ðǽra martyra flǽsc bǽron, Hml.

bald

(adj.)
Grammar
bald, adj.

BOLDaudaciousadventurousconfidentaudaxconfidens

Entry preview:

BOLD, audacious, adventurous, confident; audax, confidens Bald breóst-toga a bold chief, Salm. Kmbl. 369; Sal. 184: Hilde calla bald bord upahóf the bold war-herald raised his shield, Cd. 156; Th. 193, 27; Exod. 253.

Linked entry: baldra

ge-sícan

(v.)
Grammar
ge-sícan, to wean.
Entry preview:

-síced To cause to suck, suckle Eádige sind ðá breóst þe swylce gesíhton (cf. ubera quae lactauerunt, Lk. 23, 29) Hml. Th. i. 84, 16. Gesíced that has been suckled, weaned; ablactatus, Ps. Spl. 130, 4

hunig-swéte

(adj.)
Grammar
hunig-swéte, adj.

mellifluous

Entry preview:

Sweet as honey, mellifluous Hé hlód ðá mid þurstigum breóste ða flówendan láre ðe hé eft æfter fyrste mid hunigswéttre þrotan bealcette, Th. An. 45, 4

wǽting

(n.)
Grammar
wǽting, (-ung), e; f.

Wetting, moistening

Entry preview:

Wetting, moistening Ðara breósta biþ deáwig wǽtung (v. wǽtian), swá swá sié geswát, Lchdm. ii. 258, 17. Mid wǽtingum (v. wǽtan) and mettum gelácnian, 222, 8

beátan

(v.)

to beat with (mid)to beat onTo beat on

Entry preview:

To beat on Hé on his breóst beót, H. R. 15, 29. Þeáh man mid hameron beóte on þæt þell, Wlfst. 147, 6

slincan

(v.)
Grammar
slincan, p. slanc, pl. sluncon.

to crawl to slink away repere, reptare

Entry preview:

to crawl Eodon ða wyrmas and scluncon wundorlíce; wǽron him ða breóst up gewende Nar. 14, 8. Slincendes reptantis Hymn. Surt. 28, 17.

crisma

Entry preview:

Add: after 'baptism': and at other times Ðonne se sácerd smyreð mid þám hálgan crisman breóst and sculdru, þonne beféhð hé þæne man mid Godes scylde, Wlfst. 35, 16.

hráca

Entry preview:

Hráca of breóste flegma ex pectore, Chrd. 23, 7 Flegmata, ꝥ byð hráca oððe geposu, deriað þám ealdan, Angl. viii 299, 36. Hráca ł snofol flegmata, An. Ox. 31, 3. Add