Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

ge-mǽte

(adj.)
Grammar
ge-mǽte, adj.

Moderate, meet, fitmodicus, aptus

Entry preview:

Moderate, meet, fit; modicus, aptus, Mod. Conf. 1; C. R. Ben. 55

a-mæst

Similar entry: á-mæstan

ende-mæst

Similar entry: endemestnes

ge-mǽte

Entry preview:

Substitute: meet, of suitable dimensions, made to fit (with dat. ) Heó ðone cláð hire on ádyde, and wæs swíðe gemǽte hire micelnysse ( it was a very excellent fit), Hml. S. 7, 157. Seó ðrúh wæs geworht hire swá gemiéte swylce heó hyre sylfre swá gesceapen

ge-mǽte

(adv.)
Grammar
ge-mǽte, adv.

Similar entry: un-gemǽte

mæst-ling

(n.)
Grammar
mæst-ling, es; m.
Entry preview:

A fatling Mæstling altilia (Mt. 22, 4), An. Ox. 61. 29

mæst-lón

This might be a link to, a part of or a variant of another entry.

ofer-mǽte

Entry preview:

Be ðám þingum þe ðú mé sédest þat þú getyohhod hæafde tó forlétanne . . . þæt is ofermétta wela and ofermýtta wyrðscipe and ungemetlíce ríclic lýf, Solil. H. 38, 2. Hine deófla costodon mid ofermǽte unclǽne luste, Shrn. 52, 22. Add

un-mǽte

Entry preview:

Add: of material objects Wearð hé gefyrht mid ege þæs unmǽtan wildeóres, Hml. S. 23 b, 774. of non-material objects Mægn unmættra hreónessa and unwederes vim nimiae tempestatis, Gr. D. 346, 33. Hé ábarn mid þý bryne þǽre unmǽtestan (-mǽtt-, v.l.)

úþ-mǽte

Entry preview:

Add: — Unmǽte is a v.l., Mart. H. 76, l

úþ-mǽte

(adj.)
Grammar
úþ-mǽte, adj.

Immensevery great

Entry preview:

Immense, very great Ðǽr hangade úþmǽte leóhtfæt, byrnende dæges and nihtes ofer ðara Drihtnes fóta swaða (cf. Hangaþ ðǽr eác bufan ðǽm lástum geregnod swíþe mycel leóhtfæt ... and bið á dæges and nihtes byrnende, Blickl. Homl. 127, 29) Shrn. 81, 17

ofer-mǽte

(adj.)
Grammar
ofer-mǽte, adj.

Beyond measure, excessive, immoderate, immenseexcessively

Entry preview:

Beyond measure, excessive, immoderate, immense Ofermǽte insolens, Hpt. Gl. 526, 10. Moyses behelede ða ofermǽtan bierhto his ondwlitan, Past. 63; Swt. 459, 19. God hyra ofermǽtan ofermétto genyðerode, Ors. 1, 7; Swt. 38, 27. Hé hét ða ofermǽtan brycge

or-mǽte

(adv.)
Grammar
or-mǽte, adv.

Excessively, exceedingly, without measure

Entry preview:

Excessively, exceedingly, without measure Mé ðínes húses heard ellenwód æt ormǽte ( or adj. ?), Ps. 68, 9

æl-mǽst

(adv.)
Grammar
æl-mǽst, adv.

Almostfere

Entry preview:

Almost; fere, Chr. 1091; Th. 359,12

pund-mǽte

(adj.)
Grammar
pund-mǽte, adj.
Entry preview:

Weighing a pound Gif hý on twá mǽl etaþ, sý gehealden ðæs pundmǽtan hláfes se þridda dǽl tó ðam ǽfengifle, R. Ben. 63, 16

ge-mæst

(v.)
Grammar
ge-mæst, part. p.

Fat, fattenedaltilis

Entry preview:

Fat, fattened; altilis

un-mǽte

(adj.)
Grammar
un-mǽte, adj.

Immenseenormousexcessive

Entry preview:

Immense, enormous, excessive Þeód unmǽte, Cd. Th. 138, 15; Gen. 2292. Síde herigeas, folc unmǽte, Andr. Kmbl. 1305; An. 653: Menol. Fox 11; Men. 6. Gebrec unmǽte, Exon. Th. 59. 18; Cri. 954. Ðæt unmǽte gestreón goldes and seolfres, Blickl. Homl. 99,

Linked entry: un-gemǽte

or-mǽte

Entry preview:

Add: of material things Þá æteówde án ormǽte heort, Hml. S. 30, 29. Ormǽte ent, 25, 280. Se ormǽta gigas, Ps. L. 32, 16. Cóm Timotheus mid ormǽtre fyrde, Hml. S. 25, 432. Hé (David) his (Goliath's) ormǽte heáfod of óslóh, 18, 26. of non-material things

or-mǽte

(adv.)
Grammar
or-mǽte, adv.
Entry preview:

Add: immensely Hé rád tó ormǽte caflíce, Hml. Th. ii. 304, 28. Hé (Job) hæfde ormǽte micelne híred, 446, 14. Se móna is ormǽte brád, Lch. iii. 242, 24

or-mǽte

(adj.)
Grammar
or-mǽte, adj.

Immense, excessive

Entry preview:

Immense, excessive Ormǽte gigas, Hymn. Surt. 44, 13. Ormǽde, 112, 23. Ðǽr læg sum ormíéta stán, Homl. Th. ii. 164, 29. Duru ormǽte. Exon. Th. 19, 32 ; Cri. 309. þreát ormǽte, 270, 14; Jul. 465. þreá ormǽte. Andr. Kmbl. 2333; An. 1168. Hé mid ormǽtre