Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

sǽ-cyning

(n.)
Grammar
sǽ-cyning, es; m.

A sea-king

Entry preview:

A sea-king, a king who was powerful on the sea Helm Scylfinga, ðone sélestan sǽcyninga ðara ðe in Swióríce sinc brytnade, Beo. Th. 4754; B. 2382

sǽ-draca

(n.)
Grammar
sǽ-draca, an; m.

A sea-dragon, sea-serpent

Entry preview:

A sea-dragon, sea-serpent Sǽdracan leviathan .i. serpens aquaticus, Hpt. Gl. 424, 55. Gesáwon æfter wætere wyrmcynnes fela, sellíce sǽdracan, sund cunnian, Beo. Th. 2856; B. 1426

sǽ-hengest

(n.)
Grammar
sǽ-hengest, es; m.

a sea-horse hippopotamusa sea-steed, ship

Entry preview:

a sea-horse, hippopotamus Sǽhengest ipotamus, Wrt. Voc. ii. 48, 30 . a sea-steed, ship Hú ðú wǽgflotan, sǽhengeste, sund wísige, Andr. Kmbl. 975; An. 488

Linked entry: sǽ-mearh

sǽ-holm

(n.)
Grammar
sǽ-holm, es; m.

Sea

Entry preview:

Sea Sǽholm oncneów, gársecges begang, ðæt ðú gife hæfdes, Andr. Kmbl. 1058; An. 529

sǽ-naca

(n.)
Grammar
sǽ-naca, an; m.

Entry preview:

A sea- going vessel, Exon. Th. 474, 7; Bo. 26

sǽ-strand

(n.)
Grammar
sǽ-strand, es; m.

Sea-shore

Entry preview:

Sea-shore Sǽstrand litus, Wrt. Voc. i. 80, 59. Swá mænigfealde swá swá sandceosol on sǽstrande, Jos. 11, 4: Wulfst. 198, 22. Beraþ ða stánas tó sǽstrande, Homl. Th. i. 68, 29. Heo stepen up a sæstrond, Laym. 9235

Linked entry: strand

sǽ-sceaþa

(n.)
Grammar
sǽ-sceaþa, an;m,

A sea-robber, pirate

Entry preview:

A sea-robber, pirate Sǽsceaban piratici, Wrt. Voc. ii. 68, 12

sǽ-wæter

(n.)
Grammar
sǽ-wæter, es; n.

Sea-water

Entry preview:

Sea-water Genim celeþonian seáw and sǽwæter. Lchdm. ii. 28, 12

sǽ-wícing

(n.)
Grammar
sǽ-wícing, es; m.

A viking

Entry preview:

A viking Randas bǽron sǽwícingas (the tribe of Reuben ) ofer sealtne mersc, Cd. Th. 199, 3; Exod. 333

sǽ-wilm

(n.)
Grammar
sǽ-wilm, es; m.

A billow

Entry preview:

A billow Gé him syndon ofer sǽwylmas hider wilcuman, Beo. Th. 792; B. 393

sár-seófung

(n.)
Grammar
sár-seófung, e; f.

Complaint

Entry preview:

Complaint Sárseófunge querulosis quiðungum questibus, Wrt. Voc. ii. 76, 18-19

Linked entry: seófung

sár-spell

(n.)
Grammar
sár-spell, es; n.

A sorrowful speech, a lament

Entry preview:

A sorrowful speech, a lament Ic secge ðissárspell and ymb síþ spræce, Exon. Th. 458, 6; Hy. 4, 96

saga

(n.)
Grammar
saga, an; m.

A saw

Entry preview:

A saw Saga serula, Wrt. Voc. i. 16, 17: serra, 39, 67

Linked entry: sagu

sǽ-earm

(n.)
Grammar
sǽ-earm, es; m.

An arm of the sea

Entry preview:

An arm of the sea Scýt se sǽearm up of ðæm westrihte, Ors. 1, 1; Swt. 22, 4

sǽ-líðend

(n.)
Grammar
sǽ-líðend, es; m.

A seaman, sailor, seafarer ship

Entry preview:

Similar entries cf. -genga

Linked entries: líðend sǽ-lida

sǽ-wérig

(adj.)
Grammar
sǽ-wérig, adj.

Weary with being on the sea

Entry preview:

[We beoþ -werie men. Laym. 4619.]

sǽ-rinc

(n.)
Grammar
sǽ-rinc, es; m.

A sea-man,

Entry preview:

A sea-man, one who journeys by sea (used of the Scandinavians, cf. -mann) Hine ymb monig snellícsǽrinc (of Beowulf and his companions), Beo. Th. 1384; B. 690. Sende se sǽrinc(one of the Danes attacking Byrhtnoth) súþerne gár, Byrht.

sǽl-lic

(adj.)
Grammar
sǽl-lic, sǽl-líce.

sæ-minte

(n.)
Grammar
sæ-minte, anf.

Sea-mint

Entry preview:

; Sea-mint Sǽminte nereta (cf. sea-minte nereta, Lchdm. iii. 304, col, l), althea, Wrt. Voc. i. 68, 39:68, 79

sǽ-deór

(n.)
Grammar
sǽ-deór, es; m.

A sea-beast

Entry preview:

Hé hét his ágene men hine sændan on ðone , and ða sǽdeór hine sóna forswulgon, Shrn. 54, 27. Hý mon wearp in sǽdeóra seáþ, 133, 11. Gif hit on Frigedæig þunrige, ðæt tácnaþ sǽdeóra cwealm, Lchdm. iii. 180, 17