Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

Galiléa

(n.)

Galilee

Entry preview:

Galilee Galilæs măre Galilææ, Mk. Skt. Lind. 1, 16. Galiles, Jn. Skt. Lind. 6, 1. Of Galiléam ðæm lande, Blickl. Homl. 123, 21. Witga of Galiléum a prophet from Galilee, 71, 16

ofer-líðan

(v.)
Grammar
ofer-líðan, to cross (water),
Entry preview:

sail across Ástígende on scipe oferláð ( transfretavit ) ðone sǽe. Mt. Kmbl. Rush. 9, 1: Shrn. 88, 28: Cd. Th. 200, 26; Exod. 362. Oferlíðan transire, transfretare, Hpt. Gl. 492, 50. [Goth. ufar-leiþan.]

nerian

(v.)
Grammar
nerian, p. ede

To save

Entry preview:

Sax. neriendi Krist), Hy. Grm. ii. 286, 4, 28. Nerigende, Cd. Th. 238, 15; Dan. 355. Nergende Crist, 300, 25; Sat. 570

bicgan

(v.)
Entry preview:

Th. 2615; B. 1305 : Exon. 120 b; Th. 463, 11; Hö. 68 : Salm. Kmbl, 403; Sal. 202 : Exon. 114 a; Th. 436, 37; Rä. 55, 12

full-oft

(adv.)
Grammar
full-oft, adv.

Full oftvery oftensæpissĭme

Entry preview:

Fulloft fyrwit frineþ curiosity inquires very often, Salm. Kmbl. 116; Sal. 57

samode

(n.; adj.; part.)
Entry preview:

Icel. semja (kvǽði, bók) to compose (a poem, boot)] , Salm. Kmbl. 17; Sal. 9

ge-namne

(adj.)
Grammar
ge-namne, ge-namn; adj.
Entry preview:

Having the same name Ic seah rǽpingas (the two buckets of a draw-well) on ræced fergan under hróf sales hearde twégen: þá wǽron genamne, nearwe bendum gefeterade fæste tógædere, Rá. 53, 3. Substitute:

on-slápan

(v.)
Grammar
on-slápan, p. -slép
Entry preview:

To sleep, fall asleep Heó hwón onslép, forðon ðe heó wæs on ðære swíðe geswenced, Shrn. 60, 17. Andreas ásette his heáfod ofer ǽnne his discipula and hé onslép, Blickl. Homl. 235, 13

waþem

(n.)
Grammar
waþem, waþum, es; m.
Entry preview:

Waðema streám, sincalda , Cd. Th. 207, 24; Exod. 471. v. next word

weorold-sceamu

(n.)
Grammar
weorold-sceamu, e; f.
Entry preview:

Oft twégen sǽmen oððe þrý drífaþ ða dráfe cristenra manna fram . . . ús eallum tó woruldscame, Wulfst. 163, 3-7. Ða ðe for ege oððe lufe oððe ǽnigre worldscame eargiaþ and wandiaþ Godes riht tó sprecanne, 191, 5. For woruldsceame, L. I.

cwic-lifian

(v.)
Grammar
cwic-lifian, cwic-lifigan; p. -lifode; pp. -lifod

To live vivere

Entry preview:

To live ; vivere Cwic-lifigende living, Salm. Kmbl. 840 ; Sal. 419. Ðǽr sceal fæsl wesan cwic-lifigendra cynna gehwilces there shall be food for each of living kinds, Cd. 65; Th. 79, 14; Gen. 1311

hér-bufan

(adv.)
Grammar
hér-bufan, adv.

Here above

Entry preview:

Here above Swá swá wé ǽr hérbiufan sǽdon on ðisse ilcan béc as we said before above in this same book; sicut in priori hujus voluminis parte jam diximus, Past. 50, 4; Swt. 393, 2

Linked entries: be-ufan hér

ge-scǽned

(v.)
Grammar
ge-scǽned, -scæned[?]; part. p.
Entry preview:

Sweord swíðe gescǽned, Salm. Kmbl. 444; Sal. 222. Cf. on ðæm scennum scíran goldes, Beo. Th. 3392; B. 1694. Grein compares with O. H. Ger. giskeinan, and translates made bright; Kemble, again, translates sheathed

lícham-

(adv.; prefix)
Grammar
lícham-, lícum-líce; adv.

Bodily

Entry preview:

Gr. 38; Sam. 41, 6. Seó stów ðe Drihten líchomlíce néhst on stód on middangearde, Blickl. Homl. 125, 15. Hié hine líchomlíce gesáwon they saw him with their bodily eyes, 135, 19.

wind-sele

(n.)
Grammar
wind-sele, e; m.
Entry preview:

Ðes windiga sele, 273, 14 ; Sat. 136), Cd. Th. 284, 11; Sat. 320: 288, 23; Sat. 386

ettan

Entry preview:

sǽde ðæt Norðmanna land wǽre swýþe lang and swýþe smæl. Eal þæt his man áþer oððe ettan oððe erian mæg (all of it that can be grazed or ploughed), þæt líð wið ðá , Ors. 1, 1; S. 18, 25, Substitute

ac

(adv.)
Grammar
ac, adv. interrogative.

Whywhethernonnenumquid

Entry preview:

Salm. Kmbl. 669; Sal. 334. Ac forhwon fealleþ se snaw why falleth the snow? 603; Sal. 301

swipian

(v.)
Grammar
swipian, sweopian; p. ode
Entry preview:

To scourge, strike, beat, lash Hafaþ hé gyrde lange and ðone feónd sweopaþ, Salm. Kmbl. 185, MS. A.; Sal. 92. Rodor swipode meredeáða mǽst the destroying sea lashed the skies, Cd. Th. 207, 8; Exod. 463

Linked entry: swippan

un-gerýde

Entry preview:

Se egeslica swég ungerýdre eall manna mód miclum gedréfeð mare terribili confundet murmure mentes, Dóm. L. 102. Ðá gehýrde hé ungerýdelic gelýd . . . and wæs áfre swá leng swá hlúddre and ungerýddre, Vis. Lfc. 50. Add

tygele

(n.)
Grammar
tygele, (?), an; f.
Entry preview:

A lamprey Tigle murenula (the word occurs in a list of the names of fishes; murenula is elsewhere glossed by ǽl, 66, 5: 281, 66; -ǽl, q.v.), Wrt. Voc. i. 55, 66. Cf. (?) preceding word

Linked entry: tigle