Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

hríþer-hirde

Entry preview:

Wæs sum cniht hrýðerhyrde, Gr. D. 300, 4. Add

Linked entry: hríþ-hirde

snel-scipe

(n.)
Grammar
snel-scipe, es; m.
Entry preview:

Boldness, bravery Eádmund cing Írensíd wæs geclypod for his snellscipe, Chr. 1057; P. 187, 36

þurh-wæccan

(v.)
Entry preview:

to continue watching, maintain a vigil Hé wæs ðerhwæccende erat pernocians, Lk. L. 6, 12

ge-strongian

(v.)
Grammar
ge-strongian, p. ode, ade; pp. od, ad

To strengthen;corrōbŏrāre

Entry preview:

To strengthen; corrōbŏrāre Ceadwala wæs gestrongad Ceadwalla was strengthened, Bd. 4, 16; S. 584, 4

be-brǽdan

(v.)
Grammar
be-brǽdan, p. de.

To be-spreadcover with

Entry preview:

To be-spread, cover with Se weg wæs bebrǽded mid hwítum ryftum, Shrn. 65, 23

and-sǽte

Entry preview:

Add: of that which is evil His forligr Gode and*-*sǽte wæs, Hml. Th. i. 484, 15: ii. 528, 11: Hex. 54, 19. Ǽlc híwung is antsǽte (and-, an-, v. ll. ) Gode, Hml. S. 12, 246. Cosdrue wæs andsǽte eallum his leódum, H. R. 101, 27.

ge-sundful

Entry preview:

Cf. gesund ; Ðǽm cilde wæs sóna bet. Þá cwǽdon þá gedwolmen . . . ꝥ his sunu wǽre gesundful þurh hí, Hml. S. 3, 315. Hé gesundful síðode on fótum, sé ðe on bǽre þider geboren wæs, Hml. Th. ii. 150, 14: 136, 5.

ge-sprǽc

(n.)
Grammar
ge-sprǽc, es; n.

Speechdiscourseconversationadvice

Entry preview:

Speech, discourse, conversation, advice Se cyning wæs on gesprǽce wynsum erat rex affatu jucundus, Bd. 3, 14; S. 540, 8. Ic wæs mid his gesprǽce wet geréted allocutione ejus refecti, 5, 1; S. 613, 22.

ge-þyncan

Entry preview:

Hé him selfum wæs lytel geðúht, Past. 113, 16, 17, 18. Se leóma wæs swíðe lang geþúht, Chr. 1097; P. 233, 29: Rún. 21. Þeáh ðá gecorenan Godes cempan sind feáwa geðúhte, Hml.

Óðen

(n.)
Grammar
Óðen, es; m.
Entry preview:

Nú secgaþ sume ða Denisce men on heora gedwylde, ðæt se louis wǽre, ðe hý Þór hátaþ, Mercuries sunu, ðe hí Óðon namiaþ. Wulfst. 107, 6-11. Þór and Ówðen (Oþen, MS. F.), 197, 19

Linked entries: Ówðen Wóden

reónig-mód

(adj.)
Grammar
reónig-mód, ;adj.;

Sad at heart, weary

Entry preview:

;Grimm suggests a comparison with Gothic; rimis ;quiet; )reste gefégon wérige æfter wæðe, Andr. Kmbl. 1183; An. 592

Linked entry: reomig-mód

an-sín

(n.)
Grammar
an-sín, e; f.

a viewsightfigure

Entry preview:

Gúþlác wæs on ansíne mycel Guthlac was tall in figure, Guthl. 2; Gdwin. 18, 1

ge-wéd

(n.)
Grammar
ge-wéd, es; n.

A ragingmadnessfŭror insānusrăbies

Entry preview:

He langre tíde ealle heora mǽgþe mid gewéde wæs geondfarende multo tempŏre tōtas eōrum provincias debacehando pervăgātus, Bd. 2, 20; S. 521, 27

Linked entry: -wéd

tǽl-wirþe

Entry preview:

Án þing wæs ꝥ gesewen wæs on him tǽlwyrðe ( reprehensibile ) beón, Gr. D. 203, 21. Gif hié on ðǽm cúðan gewislíce ongietað hwæt ðǽron tǽlwyrðes bið si de expertis, quidquid disputationis audiunt, veraciter cognoscunt. Past. 441, 16.

ge-broc

Entry preview:

Eác swylce hé bróhte eft on óðre dæge þám wyrhtum tó gereordnesse, ac ꝥ þǽr wæs tó láfe of þám gebrocum wæs þá gyt máre þonne þá gebrocu ǽr wǽron . . . efne swylce þá gebrocu þæs hláfes þurh þone ǽt weóxon, Gr.

or-módness

(n.)
Grammar
or-módness, e; f.

Desperation, despair

Entry preview:

Ic habbe ongiten ðíne ormódnesse . . . ðú sǽdest ðæt ðú wǽre bereáfod ǽlces gódes, Bt. 5, 3; Fox 12, 31. Ic eom geunrótsod fulneáh óþ ormódnesse, 41, 2; Fox 246, 14

be-corfen

(v.; part.)
Grammar
be-corfen, part. p.

Cut offbeheadedtruncatus

Entry preview:

Cut off, beheaded; truncatus Becorfen wæs heáfde capite truncatus est, Bd. 1, 27; S. 491, 19

dropen

(v.; part.)

stricken

Entry preview:

stricken Wæs feorh dropen life was stricken, Beo. Th. 5955, note; B. 2981; pp. of drepan

éde

(n.)
Grammar
éde, es; n.

A flock grex

Entry preview:

A flock; grex Wæs ðǽr éde erat ibi grex, Lk. Lind. War. 8, 32: 12, 32

Linked entry: eówd

fyðer-scýte

(adj.)
Grammar
fyðer-scýte, adj.

Four-corneredquadrangularquadrangŭlus

Entry preview:

Four-cornered, quadrangular; quadrangŭlus Se arc wæs fyðerscýte the ark was quadrangular, Boutr. Scrd. 21, 3