Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

á-hón

(v.)
Entry preview:

His stíward hét se cyng on róde áhón, 1096; P. 232, 23. Hí hiene hét áhón in crucem suspendit, Ors. 4, 4; S. 164, 33. Sié áhóen crucifigatur, Mt. L. 27, 22: Lk. L. 23, 23

bend

(n.)
Entry preview:

On óþer benda cynn, 6. Bendum nexibus, An. Ox. 4935. Þone hié hæfdon mid him on bendum quem captivum de-tinebant. Ors. 4, 6; S. 178, 9. Ðá hálgan menn geðafeden monige bendas (vincula), Past. 205, 12. Bende nodos, Wrt. Voc. ii. 95, 27. Add

on-bryrdness

Entry preview:

Add: incitement, cause of strong feeling Þám tímum þe mé ǽnig onbrerdnes cym[e] be ðám ǽcan lýfe at those times in which l am inspired with any strong emotion about the life eternal, Solil.

sac-leás

(adj.)
Grammar
sac-leás, adj.

innocentcontention, unmolested, secure

Entry preview:

Eádgár æþeling wæs gefangen; ðone lét se cyng syððan sacleás faran, 1106; Erl. 241, 20. Sacleáso iwih wé gedóeþ securos vos faciemus, Mt. Kmbl. Lind. 28, 14.

ecg-plega

(n.)
Grammar
ecg-plega, an; m.

A play of swords, sword-fight, battle pugna

Entry preview:

A play of swords, sword-fight, battle; pugna Hie ðám ealdorþegnum cýðan eódon atolne ecgplegan they went to inform the principal thanes of the cruel sword-fight. Judth. 12; Thw. 25, 6; Jud. 246

weorold-níd

(n.)
Grammar
weorold-níd, -neód, e; f.
Entry preview:

Secular need, need in worldly matters, temporal necessity Se cyngc beódeþ eallum his geréfan, ðæt gé ðám abbodan æt eallum worldneódum beorgan swá ge betst magon, L. Eth. ix. 32; Th. i. 346, 30

fenester

(n.)
Grammar
fenester, es; n.

A window

Entry preview:

A window Ꝥ scamleáse wíf gewát fram þám éhþyrle (fenestre, v. l.) his cýtan (a fenestra cellulae illius ), Gr. D. 212, 13. Ꝥ wæter becóm upp tó þám fenestrum (ad fenestras), 220, 15, 22

cýþ

(n.)
Grammar
cýþ, es; m.

a sprout, germ germen seedcrementum

Entry preview:

a sprout, germ; germen Genim wegbrǽdan þrý cýþas take three sprouts of plantain, Herb. 2, 14; Lchdm. i. 84, 14. seed; crementum Cýþ crementum, Glos. Brux. Recd. 38, 7; Wrt. VOC. 64, 16

ge-mildsiend

(n.)
Grammar
ge-mildsiend, -miltsiend, es; m.

A pitiermĭsĕrātor

Entry preview:

Ðú góda cyngc and earmra gemiltsigend thou good king and pitier of the poor, Th. Apol. 18, 11

Linked entries: miltsiend ge-miltsiend

FLEÓGAN

(v.)
Grammar
FLEÓGAN, fliógan, to fleógenne; part. fleógende; ic fleóge, ðú fleógest, he fleógeþ, pl. fleógaþ; p. ic, he fleág, fleáh, ðú fluge, pl. flugon; pp. flogen [fleóge a fly] .

To FLY as with wingsvŏlāreTo fleeflee fromfŭgĕreeffŭgĕre

Entry preview:

Fleág fugla cyn the race of birds flew, Exon. 46a; Th. 157, 9; Gú. 889: 86b; Th. 326, 12; Wíd. 127. He fleáh ofer fyðru winda vŏlāvit sŭíper pennas ventōrum, Ps. Lamb. 17, 11: Cd. 72; Th. 87, 29; Gen. 1456.

Linked entries: FLEÓN fliógan flecgan

FRÓD

(n.; adj.)
Grammar
FRÓD, def. se fróda, seó, ðæt fróde; comp. m. fródra, f. n. fródre; adj.

wiseprudentsageskilfulsăpiensprūdenssciensperītusAdvanced in yearsagedoldancientætāte provectussĕnexvĕtuspriscus

Entry preview:

Fród cyn the ancient race, Cd. 143; Th. 179, 15; Exod. 29. Se fróda Constantínus the aged Constantine, Chr. 937; Th. 204, 18; Æðelst. 37: Beo. Th. 5848; B. 2928. Geárum fródne, acc. advanced in years, Exon. 126 b; Th. 485, 25; Rä. 72, 3

Linked entry: wita

candel-stæf

(n.)
Grammar
candel-stæf, es; m.
Entry preview:

A candle-staff or stick; candelabrum Ne hí ne ælaþ hyra leóhtfæt, and hit under cyfe settaþ, ac ofer candelstæf neque accendunt lucernam, et ponunt eam sub modio, sed super candelabrum, Mt. Bos. 5, 15

Linked entry: sceaft

cwic-lifian

(v.)
Grammar
cwic-lifian, cwic-lifigan; p. -lifode; pp. -lifod

To live vivere

Entry preview:

Ðǽr sceal fæsl wesan cwic-lifigendra cynna gehwilces there shall be food for each of living kinds, Cd. 65; Th. 79, 14; Gen. 1311

ed-hwyrft

(n.)
Grammar
ed-hwyrft, es; m.

A returning, return rĕdĭtio, rĕdĭtus

Entry preview:

A returning, return; rĕdĭtio, rĕdĭtus He ne wéneþ, ðæt him ðæs edhwyrft cyme he will not hope that its return may come. Exon. 89 b; Th. 336, 3; Gn. Ex. 42: Beo. Th. 2566; B. 1281

drugaþ

(n.)
Grammar
drugaþ, f. l. drúgaþ; m., and add , drúgoþa, an; m.
Entry preview:

drought Drúgoða eów cymð, þonne gé rénas behófedan, Wlfst. 297, 10. Drúgaþe (-a ?), Wrt. Voc. i. 53, 43. a dry place Hí dweledon on wéstene on drúgoþe erraverunt in solitudine in inaquoso, Ps. L. 106, 4

flów-nys

a flowfluxa stream

Entry preview:

Sió unrótnes ðe cymð of yfles blódes flównesse, Past. 455, 14, 23. a stream Ðára lára flównisa doctrinarum fluenta, Mt. p. 8, 17

fǽr

(adj.)
Grammar
fǽr, adj.

Sudden, intense, terrible, horrid sŭbĭtus, terrĭbilis, horrĭdus

Entry preview:

Used in the compounds,-Fǽr-bifongen, -bryne, -cóðu, -cwealm, -cýle, -deáþ, -dryre, -fyll, -gripe, -gryre, -haga, -inga, -líc, -líce, -níþ, -sceaða, -scyte, -searo, -slide, -spel, -unga, -wundor, -wyrd

fór-rídel

(n.)
Grammar
fór-rídel, es; m.

A fore-rideroutriderharbingerpræcursor

Entry preview:

A fore-rider, outrider, harbinger; præcursor Cyning Totilla sende his afórrídel cýðan his tocyme ðam hálgan were king Totila sent his harbinger to announce his coming to the holy man, Homl. Th. ii. 168, 10

Linked entries: fore-ridel rídel

wriþen-hilt

(adj.)
Grammar
wriþen-hilt, adj.

Having a kilt bound round

Entry preview:

Having a kilt bound round ['In some specimens of swords the handles are wound round with gold wire,' Worsaae's Primeval Antiquities, p. 29] Ðæt sweord, írena cyst, wreoþenhilt and wyrmtáh, Beo. Th. 3400 ; B. 1698

Linked entry: wreoþen-hilt

for-myrþrian

(v.)
Grammar
for-myrþrian, -myrþran
Entry preview:

Gif hwylc wíf hyre cild ámyrð innan hire ... oððe eft formyrþreþ (occiderit) siþþan hit forð cymð, Ll. Th. ii. 182, 25. Þǽr (at doom's day) swutelað ǽlc cild hwá hit formyrðrode, Wlfst. 137, 28. Add: