Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

holian

(v.)
Grammar
holian, p. ode

To hollow out, make hollow, dig, make a holecavare

Entry preview:

that it ran streaming from the mountain, Homl.

æðel-cund

(adj.)
Grammar
æðel-cund, adj.

Of noble kind or originnoblenobilis originis

Entry preview:

Exon. 119 b; Th. 459, 18; . 1

eáster-niht

(n.)
Grammar
eáster-niht, e; f.

Easter-nightnox paschālis

Entry preview:

Easter-night; nox paschālis In ðære eáster-niht in the easter-night, Exon. 120 a; Th. 460, 10; . 15

hangian

(v.)
Grammar
hangian, p. ode; pp. od

To hang, be suspended, depend

Entry preview:

Ðes hálga Hǽlend hangaþ unscyldig this holy Jesus hangeth guiltless, Homl. Th. ii. 256, 14: Beo. Th. 4886; B. 2447.

Linked entry: hongian

hreów

(n.)
Grammar
hreów, e; f.

Sorrowregretpenitencepenancerepentance

Entry preview:

Ic ðec lǽdan sceal tó ðam hálgan hám dær nǽfre hreów cymeþ I shall lead thee to that holy home where sorrow never comes, Exon. 32 b; Th. 102, 20; Cri. 1675: Beo. Th. 4645; B. 2328.

for-búgan

(v.)
Grammar
for-búgan, port, -búgende; p. -beáh, pl. -bugon; impert. -búh, pl. -búgaþ; pp. -bogen; v. trans.

To bend frompass bydeclineavoidshuneschewrecēdĕreprætĕrīredeclīnāreevītāredevītāre

Entry preview:

Hú man sélost mæg synna forbúgan how a man may best avoid sin, Ælfc. T. 15, 2: Homl. Th. i. 82, 26: 206, 6: Num. 22, 26. Se wer wæs forbúgende yfel ĕ rat vir recēdens a mălo, Job Thw. 164, 3.

of-tredan

(v.)

to tread down, trample upon, injure or destroy by treading

Entry preview:

Ða hors hí (Jezabel) oftrǽdan huxlíce under fótum, Homl. Skt. i. 18, 347. Oftredan ðæt gærs and ofsittan, Homl. Th. i. 188, 25. Swá hwæt swá ðæs gódan sǽdes on swylcum wege befylþ, biþ mid yfelum geþohtum oftreden, ii. 90, 19.

Linked entry: of-steppan

cnyht

(n.)

a boyyouth

Entry preview:

a boy, youth Exon. 121a; Th. 463, 33; . 79: 55a; Th. 195, 32; Az. 165: Beo. Th. 2443; B. 1219

hræd-hýdigness

(n.)
Grammar
hræd-hýdigness, e; f.

Precipitancyhastiness

Entry preview:

Precipitancy, hastiness Ðý læs hie unnytlíce forweorpen ðæt ðæt hie sellen for hira hrædhýdignesse ne præcipitatione hoc quod tribuunt inutiliter spargant, Past. 44, 2; Swt. 321, 18.

Lǽden-geþeóde

(n.)
Grammar
Lǽden-geþeóde, es; n.
Entry preview:

When I remembered how the teaching of Latin was decayed throughout England, Past. Pref; Swt. 7, 13-17

grétan

(v.)
Grammar
grétan, grǽtan; p. grét, pl. gréton; pp. gréten, grǽten
Entry preview:

Hú ða womsceaðan hyra eald-gestreón gréten how the wicked doers shall bewail their works of old, Exon. 31 a; Th. 96, 10; Cri. 1572

brosniend-lic

Entry preview:

Þis brosniendlice corruptibile hoc , An. Ox. 1250. Mid byrðenne þæs brosniendlican líchaman carnis corruptibilis pondere, Gr. D. 138, 21. In þám brosnendlican líchaman, 312, 8. Nú ðú unscrýddest þé þone brosnigendlican mann. Hml. S. 30, 113. Add

brýce

(adj.)
Grammar
brýce, adj.
Entry preview:

Gif ꝥ ówiht brýce (bríce, v. l.) wæs si hoc aliquid prodesset , Bd. 5, 14; Sch. 643, 13. His hýd is brýce hundum wið wóles gewinne on tó dónne, Lch. i. 330, 3. Hé bið bríce tó ðám uferan dǽle þæs líchaman, 23, [v. N. E. D. briche.

brýcian

(v.)
Grammar
brýcian, brýcsian.
Entry preview:

Gif þæt ówiht bríccige (brýciæ, v. l.) si hoc aliquid prodesset, 5, 14; Sch. 643, 13. Hé wolde monegum brýcsian (brícgian, v. l. prodesse ), 5, 9; Sch. 589, 23. v. brýce useful; ge-brýcsian. Add

ceddran

Entry preview:

gyldenan tange þǽre glédan spearcan tó mínre tungan gebringan, and þæs dumbes múðes ceddran æthrínan ( the passage seems based on Is. 6. 6, 7: Unus de seraphim, et in manu ejus calculus, quem forcipe tulerat, ... et tetigit os meum, et dixit: Ecce tetigit hoc

Linked entry: ǽeder

sǽdere

Entry preview:

Gif hwá forstelð hwǽte and ꝥ forstolene sǽwð, hwæt áh ꝥ corn geweald ( how can the corn help) ꝥ hit wearp se sǽdere mid unclǽnum handum on ðá clǽnan moldan ?

hlec

(adj.)
Grammar
hlec, adj.

Having cracks or rents

Entry preview:

Swíðe lytlum síceraþ ðæt wæter and swíðe dégellíce on ðæt hlece scip, and ðeáh hit wilnaþ ðæs ilcan ðe sió hlúde ýþ déþ on ðære hreón sǽ búton hit mon ǽr útáweorpe hoc agit sentina latenter excrescens, quod patenter procella sæviens, Past. 57, 1; Swt.

Linked entry: lec

fyrlen

(adj.)
Grammar
fyrlen, feorlen; adj.

Far offdistantremotelonginquusdistansremōtus

Entry preview:

Sum æðelboren man ferde on fyrlen land hŏmo quidam nōbĭlis abiit in rĕgiōnem longinquam, Lk. Bos. 19, 12: Homl. Th. ii. 122, 14. To fyrlenum eardum. to distant lands, Gen. 20, 13.

Linked entry: feorlen

hwem

(n.)
Grammar
hwem, hwemm, es; m.

A cornerangle

Entry preview:

Homl. Th. ii. 432, 4. Hwæm angulus Ps. Spl. T. 117, 21. Ða feówer hwemmas ealles middangeardes the four corners of the whole world, Homl. Th. i. 130, 21: ii. 252, 3

Linked entry: hwæm

grad

(n.)
Grammar
grad, es; m. [Lat. gradus]
Entry preview:

Æt sumum sǽle ætslád se hálga wer on ðám heálícum gradum æt ðam hálgum weofode on one occasion the holy man slipped on the tall steps at the holy altar, Homl: Th. ii. 512, 11