Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

dúr-stodl

Grammar
dúr-stodl, l.
Entry preview:

dur-stodl

weard-dún

(n.)
Grammar
weard-dún, e; f.

A beacon-hill

Entry preview:

A beacon-hill (?cf. weardan hyll. v. wearda) On wearddúne, ðǽr ðæt Cristes mǽl stód, Cod. Dip. Kmbl. iii. 465, 31

Linked entry: wearda

dún-land

Entry preview:

ꝥ gemǽre þæs dúnlandes, C.D. iii. 413, 31. Add

dún-ælf

(n.)
Grammar
dún-ælf, e; f.
Entry preview:

A mountain fairy Þá castalidas nymphas, ꝥ synt dúnylfa þá þe wunedon on Elicona þǽre dúne, Angl. viii. 325, 27. Dúnælfa castalidas nymphas, Wrt. Voc. ii. 88, 84; 19, 22. Dúnelfa, 129, 33

dun-falu

Entry preview:

Dunfealu cervinus, Wrt. Voc. ii. 22, 72: 130, 24. Add

dun-hof

(n.)
Grammar
dun-hof, Hpt. Gl. 494, 78. l.
Entry preview:

dim-hof

dun-hús

(n.)
Grammar
dun-hús, 495, 11. l.
Entry preview:

dim-hús

dún-lic

(adj.)
Grammar
dún-lic, adj.
Entry preview:

Mountain Þá dunlican castalidas, Wrt. Voc. ii. 20, 49. Cf. dún-ælf

dún-scrǽf

Grammar
dún-scrǽf, l.
Entry preview:

-scræf

dúfan

(v.)
Grammar
dúfan, ic dúfe, ðú dýfst, he dýfþ, pl. dúfaþ; p. ic, he deáf, ðú dufe, pl. dufon; pp. dofen

DIVE, sink mergi

Entry preview:

To DIVE, sink; mergi Ic deáf under ýðe I dived under the wave, Exon. 126 b; Th. 487, 18; Rä. 73, 4: 113 b; Th. 434, 23; Rä. 52, 5. Dúfe seó hand æfter ðam stáne óþ ða wriste let the hand dive after the stone up to the wrist, L. Ath. iv. 7; Th. i. 226

Linked entry: dýfan

galdor-leóþ

Entry preview:

For Cot. 188 substitute Galdorle(ó)ðum carminibus Wrt. Voc. ii. 85, 56

DÓR

(n.)
Grammar
DÓR, es; pl. nom. acc. dór, dóru, dúru; n.

A large door porta

Entry preview:

A large door; porta Ðæt ðú ðíne dóru mihtest bedón fæste that thou mightest shut fast thy doors, Ps. Th. 147, 2. Gáþ nú on his dóru intrāte portas ejus, Ps. Th. 99, 3. Hóh ða wyrte on ðam [MS. ðan] dóre hang the herbs on the door, Lchdm. iii. 56, 29.

Linked entry: dýr

a-dún-weard

(adv.)
Grammar
a-dún-weard, adv.

Downwarddeorsum

Entry preview:

Downward; deorsum Scotedon adúnweard mid arewan they shot their arrows downward, Chr. 1083; Th. i. 352, 14

dumnys

(n.)
Grammar
dumnys, dum-nyss,e ; f.

DUMBNESS, speechlessness loquendi impotentia

Entry preview:

DUMBNESS, speechlessness; loquendi impotentia, Som. Ben. Lye

dór

(n.)
Grammar
dór, dúru.
Entry preview:

Substitute: <b>dor,</b> es; n. and add Tó dore ł geat (tó duru ł tó gæt, L.) ad januam, Mk. R. 1, 31. Bifora ðǽm dore (dor, L.) ante januam, 11, 4. Ongegn ðǽm dore (ðæs dores, L.), 12, 41. Sete dor pone ostium, Ps. Th. 140, 4: Rtl. 179, 9

druh

Grammar
druh, dust.
Entry preview:

Substitute: drúhþu (?), drúguþu (? cf. drúgoþ(a)) something dry Spreceð grimlíce se gást tó ðám duste: 'Hwæt! druhðu dreórega (drúguþu dreórega, Exon. Th. 368, 5) ... eorðan fúlnes eal forwisnad, lámes gelícnes' fiercely the spirit speaks to the dust

DUGAN

(v.)
Grammar
DUGAN, part. dugende; ic, he deah, deag; ðú duge, pl. dugon; p. dohte, pl. dohton

To avail, to be of use, able, fit, strong, vigorous, good, virtuous, honest, bountiful, kind, liberalvalēre, prōdesse, frūgi ease, bŏnum esse, munĭfĭcum, vel libĕrālem se præbēre

Entry preview:

To avail, to be of use, able, fit, strong, vigorous, good, virtuous, honest, bountiful, kind, liberal; valēre, prōdesse, frūgi ease, bŏnum esse, munĭfĭcum, vel libĕrālem se præbēre Ðonne his ellea deah when his valour avails, Beo. Th. 1151; B. 573: Andr

Linked entry: dugunde

dalf

(v.; part.)
Grammar
dalf, dug, Mt. Kmbl. Lind. 21, 33, = dealf; p.
Entry preview:

ofdelfan

þus

(adv.)
Grammar
þus, adv.

Thusin this manner, degree

Entry preview:

Thus, in this manner, degree, etc. Grammar þus, where the manner, etc., is determined by what precedes, Grammar þus, with verbs 'Mín Drihten, gestranga míne heortan. Ðus gebiddende ðam hálgan Andrea Drihtnes stefn wæs geworden, Blickl. Homl. 245, 3:

dyngan

(v.)
Grammar
dyngan, p. ede; pp. ed [dung dung]

DUNG, manurestercŏrāre

Entry preview:

ToDUNG, manure ; stercŏrāre