Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

wérigness

(n.)
Grammar
wérigness, e; f.
Entry preview:

Weariness, lassitude Móyses wérignyss (v. Ex. 17, 12), Homl. Skt. i. 13, 44. Gehwǽr is on úrum lífe áteorung and wérignys, Homl. Th. i. 490, 7. Ðæt hors ðý gewunelícan þeáwe horsa æfter wérinysse ( post lassitudinem ) ongan walwian, Bd. 3, 9; S. 533,

á-cwincan

Entry preview:

Add: of fire (lit. or fig.) Ðá candela ácwuncon, Hml. S. 35, 314. Ácwunce delitesceret (scintilla ), Angl. xiii. 365, 9. Ðæt leóhtfæt sceolde ácwyncan, Hml. S. 23, 810. of other things Ic ácwince fatesco, Hpt. Gl. 501, 21. Ácwincað fatescunt, i. deficiunt

céling

Entry preview:

Þá mettas þe célunge and strangunge mægen hæbben, Lch. ii. 176, 16. Se þurstiga gewilnað wæteres célincge, Hml. S. 8, 25. Eówre gléda náne hǽtan ne gedóð, ac swíðor célinge, Hml. Th. i. 430, 13. Wé férdon þurh fýr and þú ús lǽddest on célincge (kélinge

crísten

Entry preview:

Heó wæs crístenu, Shrn. 86, 15. Úre crístne Róma, Ors. 24; S. 74, 34. Hé bæd hine crístenne beón . . . bæd ꝥ hé ðurh his bebod crístene gefremed wǽre, Bd. 1, 4; Sch. 16, 3, 16. Crístenum þénungum þeówian, 1, 7; Sch. 22, 6. Se crístenesta (crístena, v.

cóþu

Grammar
cóþu, l. coþu,
Entry preview:

and add Hreóflige hé geclǽnsode fram ðǽreunclǽnan coðe, Hml. S. 15, 6. Fram earmlicere coðe, Hml. Th. ii. 150, 3. Coða becumað erunt pestilentiae, 538, 29. Wurdon gehǽlede mettrume menn fram mislicum coþum, Hml. S. 26, 193: 27, 131. Ǽlcne man warnian

dyderung

Entry preview:

Manega drýmen maciað menigfealde dydrunga þurh deófles cræft, and bedydriað menn, swylce hí soðlice swylc þincg dón; ac hit is dydrung mid deófles cræfte, and gif hwá hit bletsað, þonne áblynð seó dydrung, Hml. S. 21, 464-9. Drýmen mid dydrunge farað,

ge-swel

Entry preview:

Án geswel (-swell, v. l.) weóx mycel under þám cynnbáne tumorem maximum sub maxilla habebat, Hml. S. 20, 51. Atelicum getwelle informi tumore, Hpt. 33, 238, 13. Wearð Cúðberhtes cneów mid heardum geswelle áléfed, Hml. Th. ii. 134, 24. Se lǽce sceolde

wód

Entry preview:

Add: (l b) mad with anger, enraged Hé suwode ǽfre swilce hé ne gefrédde heora swingla náteshwón, and hí þæs þe wóddran wǽron him tógeánes, Hml. S. 31, 978. Þá cóm þǽr fǽrlíce yrnan án þearle wód cú . . . þá geseah se hálga wer ꝥ þǽr sæt án deófol

wéde

(adj.)
Grammar
wéde, adj.

Furious, in a rage, mad, fierce,

Entry preview:

Furious, in a rage, mad, fierce, v. wédan, II Nælle ðú mé woede (cf. gram, W. S. version) wosa noli mihi molestus esse, Lk. Skt. Lind. 11, 7. Woedo (gram, W. S.) wæs mé ðió widiua molesta est mihi haec vidua, 18, 5.widiua Wið wédes (wéde, MS. B. v.wéde-hund

Linked entries: woede wéde-hund

ǽw-fæst-man

(n.)

a man bound by lawa married manvinculo nuptiarum constrictus

Entry preview:

a man bound by law, a married man; vinculo nuptiarum constrictus, L.C. S. 51; Th. i. 404, 21

a-sworetan

(v.)
Grammar
a-sworetan, p. te; pp. ed

To sighdraw a deep breathsuspirare

Entry preview:

To sigh, draw a deep breath; suspirare He hefiglice asworette graviter suspiravit, Bd. 3, 11 ; S. 536, 33

cúþe-líce

(adv.)
Grammar
cúþe-líce, adv.

Certainly

Entry preview:

Certainly Ac we ðæt cúþelíce oncneówan but that we certainly have known, Bd. 1, 27; S. 491, 4

cyne-gewǽdu

(n.)
Grammar
cyne-gewǽdu, pl. n. [gewǽde a garment, robe]

Royal robesregiæ vestes

Entry preview:

Royal robes; regiæ vestes He onféng cynegewǽdum he took the royal robes, Bd. 1, 6; S. 476, 19

fóre-gesettan

(v.)
Grammar
fóre-gesettan, part. -gesettende; p. -gesette; pp. -gesett, -geset

To place beforepræpōnĕre

Entry preview:

To place before; præpōnĕre Fóregesettendum ðám swýðe hálgan gódspellum præpŏsĭtis sacrosanctis evangĕliis, Bd. 4, 17; S. 585, 27

freóndlíc

(adj.)
Grammar
freóndlíc, adj.

Friend-likefriendlyămīcusbenignus

Entry preview:

Friend-like, friendly; ămīcus, benignus Þurh ða freóndlícan englas per ămīcos angĕlos, Bd. 5, 13; S. 633, 29

hýra

(n.)
Grammar
hýra, an; m.
Entry preview:

One who is subject to another Æþelbryhtes hýra sub potestate positus Ædilbercti, Bd. 2, 3; S. 504, 21

iú-geára

(adv.)
Grammar
iú-geára, adv.

Formerly

Entry preview:

Formerly Breoton wæs iúgeára Albion háten Brittania cui quondam Albion nomen fuit, Bd. 1, 1; S. 473, 8

mann-cwild

(n.)
Grammar
mann-cwild, e; f.

Mortalitypestilence

Entry preview:

Mortality, pestilence On ða tíd ðæs miclan wóles and moncwylde tempore mortalitatis, Bd. 3, 13; S. 538, 15

nigontín-líc

(adj.)
Grammar
nigontín-líc, adj.

Containing the number nineteen

Entry preview:

Containing the number nineteen Ða nigontýnlícan hringas rihtra Eástrana circuli Paschas decennovenales, Bd. 5, 21; S. 643, 26

ge-ting

(n.)
Grammar
ge-ting, -tincg, e; f.
Entry preview:

Condition, state Missenlícræ yldo and getincge men homines conditionis diversæ et ætatis, Bd. 1, 7: S. 478, 6