stefna
Entry preview:
The prow or stern of a vessel Æt lides stefnan, Andr. Kmbl. 806; An. 403: 3411; An. 1709. Æt nacan stefnan, Exon. 306, 14; Seef. 7. Sum wǽg stefnan steóreþ, 296, 20; Crä. 54. Steóran ofer stæfnan, Andr. Kmbl. 989; An. 495. v. -stefn, and next word
ge-wearþ
was ⬩ became ⬩ happened
Entry preview:
Th. 6115; B. 3061: Exon. 11 b; Th. 13, 30; Cri. 210: Andr. Kmbl. 613; An. 307;
sunne
Entry preview:
</b> in the phrase under sunnan= in this world, cf. sublunary :-- Hié ǽfre geseón under sunnan, Andr. Kmbl. 2025; An. 1015.
lyft
Air ⬩ atmosphere ⬩ breeze ⬩ sky ⬩ heavens ⬩ cloud
Entry preview:
Án ðæra [the elements] is eorþe, óðer wæter, þridde lyft, feówrþe fýr, Bt. 33, 4; Fox 128, 30. Ðeós lyft ðe wé on libbaþ is án ðæra feówer gesceafta ...
nosu
the nose ⬩ a ness ⬩ a piece of land projecting into water
Entry preview:
the nose Nosu nasus, Wrt. Voc. ii. 62, 4 : 1. 43, 17 : 64, 48 : naris, ii. 60, 37 : nasus vel naris, i. 70, 29. Eal ufweard nosu columna; foreweard nosu pirula, 43, 18, 21. Eal nosu columna, ii. 16, 49. Nose grystle internasus vel interfinium, i. 43,
Linked entries: nasu nose leþer-hose
wíde
Entry preview:
Width Heora wíde ( longitudo ) is .cc. míla, Nar. 36, 28
spyrnness
Similar entry: spyrigung
góian
Entry preview:
S. 497, 33, v. ll.) and geómrað uehementer ingemiscat, Bd. 1, 27; Sch. 97, 24. Se apostol góiende (génde, v. l.) and geómriende cwæð gemebat dicens, Sch. 98, 5
drógon
Entry preview:
of dragan
glæppe
Entry preview:
Þás wyrta . . . bisceopwyrt and glæppe and ribbe and gearwe, Lch. iii. 292, 5. Ǽlcre namcúþre wyrte dǽl bútan glappan ánon, i. 398, 9. Cf. On glæppan felda, C. D. ii. 411, 20: iii. 227, 34. An gleppan felda, ii. 74, 3
Linked entry: glappe
grǽd
Entry preview:
Grass; pl. greeds (v. N. E. D.) Swé swé scúr ofer gréd sicut imber super gramen, Ps. Srt. ii. p. 191, 28. Grǽdas gramina, Wrt. Voc. ii. 40, 21. Grǽde (i-stem pl. ?, or ja-stem sing. ?, or wk. ? cf. ulua greðen, Lch. iii. 329, col. 1), ulva, ii. 31, 33
fylst
Entry preview:
Substitute: fylst, Fylstes mínes auxilii mei, Ps. Rdr. 61, 8. Swegen bæd him fylstes ongéán Magnus, Chr. 1048; P. 167, 13. Gefultuma mé nú ánegra ǽlces óðres fylstes bedǽled, Hml. S. 23 b, 442. Bútan Godes fylste, 11, 314: 21, 345. Mid freónda fylste
on-birgan
To taste of, taste, take (food)
Entry preview:
To taste of, taste, take (food) Gif hé bitres onbyrgeþ, Met. 12, 11: 13, 23. Onbirigþ, Bt. 23; Fox 78, 26: 25; Fox 88, 11. Sume ðe deáþ ne onbyrigeaþ (-byrgeaþ, MS. A.: -byrigaþ, MS. B.) Mt. Kmbl. 16, 28. Onbyrigeaþ (-byrgaþ MS. A.), Mk. Skt. 9, 1. Nán
Linked entry: á-birgan
druron
Entry preview:
of dreósan
læs
Entry preview:
Þe lǽste ( = lǽs þe) gehremde ne offenderet An. Ox. 3675. Þe lǽste ( ne forte ) beó gemétt bróþor ásolcen, Angl. xiii. 434, 982. as subst. Ic oft wíscte ꝥ hyra lǽs wǽre swá gewinfulra, Nar. 2, 29
dystig
Entry preview:
substitute Ðý dýstgan pulverulenta, Wrt. Voc. ii. 89, 31
ófstig
Entry preview:
substitute Germ
þurh-hǽlig
Entry preview:
substitute Chrd. 116, 29
brícst
shalt eat ⬩ edes,
Entry preview:
shalt eat; edes, Gen. 3, 19;
mán-dǽda
Entry preview:
An evil-doer, one that works iniquity Morðslagan and mándǽdan. . . and wiccan and unlybbwyrhtan, Nap. 65, 36