Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

hwǽr-hwega

(adv.)
Grammar
hwǽr-hwega, adv.
Entry preview:

Nis nán tweó þæt ǽlc þing þæt ys hwǽrhwugu is quidquid est, alicubi esse cogitur, Solil. H. 51, 10. Þá bæd hé æt þæs mynstres hláforde, ꝥ hé him álýfde hwǽrhwugu (-hugu, v. l. ) ꝥ hé him móste byrgenne gegearwian, Gr. D. 225, 25

ge-cýþnes

Entry preview:

Witan hwæt sý betwux ðám twám gecýðnessum; ðáre ealdan ǽ ǽr Crístes tócyme and þáre níwan gecýðnesse under Crístes gife. Ll. Th. ii. 368, 10-12. Gecýþnessa testamentorum (duorum), An. Ox. 1547

stefna

(n.)
Grammar
stefna, an; m.
Entry preview:

The prow or stern of a vessel Æt lides stefnan, Andr. Kmbl. 806; An. 403: 3411; An. 1709. Æt nacan stefnan, Exon. 306, 14; Seef. 7. Sum wǽg stefnan steóreþ, 296, 20; Crä. 54. Steóran ofer stæfnan, Andr. Kmbl. 989; An. 495. v. -stefn, and next word

sulh-gang

(n.)
Grammar
sulh-gang, es; m.
Entry preview:

Cf. for a similar use of gang in measurements Icel. sólar-gangr = a day) Æt heáfde peninc, æt sulhgange peninc, Wulfst. 170. 37

ge-lád

Entry preview:

Add: a lode, water-course Vicum qui nu[ncupatur] Æt Euulangeládæ, C. D. B. i. 297, 10. Æt Eánflǽde geláde, C. D. v. 402, 2. Norð út onefen þæt gelád, and swá eástweardes þæt hit cymeð eft wiðnioðan þæt gelád on Sæferne, ii. 150, 12-14

smǽte-gylden

Entry preview:

Þeáh þǽr sý eal smǽtegylden mór (cf. ofer ðám gyldenan móre, 4) æt sunnan úpgange, Verc. Först. 114, 1. Ðeáh ðe sié sum smétegelden dún eall mid gimmum ásett æt sunnan úpgange . . . and ðǽr sitte sum cynebearn anufan ðǽre gyldenan dúne, Sal.

ge-spówan

(v.)
Grammar
ge-spówan, p. -speów, pl. -speówon; pp. -spówen [spówan to succeed]

To succeedprospersuccēdĕreprospĕrāre

Entry preview:

To succeed, prosper; succēdĕre, prospĕrāre Hú hyre æt beaduwe gespeów how she prospered in battle, Judth. 11; Thw. 24, 7; Jud. 175: Andr. Kmbl. 2688; An. 1346. Him æt ðære byrig ne gespeów he did not succeed at the city, Ors. 4, 5; Bos. 82, 8

Ác-tún

(n.)
Grammar
Ác-tún, es; m. [ác oak, tún a town]

ACTON, Staffordshire ?

Entry preview:

Æt Áctúne at Acton, Th. Diplm. A. D. 1002; 546, 27

Linked entries: aac Ácan-tún

murcen

(adj.)
Grammar
murcen, (?); adj.

Sadcomplaining

Entry preview:

Sad, complaining Ða ðe murcne ǽr hungur heardne geþoledan, Ps. Th. 145, 6

óþ-ícan

(v.)
Entry preview:

Cf. æt-ýcan

reád-leáf

(adj.)
Grammar
reád-leáf, (?); adj.
Entry preview:

Having red leaves On ða hreádleáfan ǽc, Cod. Dip. Kmbl. v. 179, 26

fore-hús

(n.)
Entry preview:

a porch Þǽr wæs án forehús æt þǽre cyrcan duru, Vis. Lfc. 33

wudu-lád

(n.)
Grammar
wudu-lád, e; f.

Carting wood

Entry preview:

Carting wood Æt wúduláde wǽntreów, L. R. S. 20; Th. i. 440, 27

gift-feorm

(n.)
Grammar
gift-feorm, e ; f.
Entry preview:

A wedding-feast Be þám ꝥ preóstas ne beón æt giftfeormum, Nap. 33

on-borgian

(v.)
Entry preview:

to borrow Ic onborgede xxx mancsa goldes æt Beorhtnóðe, Cht. Crw. 9, 117

Linked entry: borgian

oþ-windan

Entry preview:

Bútan hé oðwinde (æt-, v. l. ), Ll. Th. i. 210, 9: 12. Add

á-wrigennes

Entry preview:

Swá hé geseah on ǽr þurh Godes áwrygennysse, Hml. S. 3, 102. Add

cneówian

(v.)
Entry preview:

; p. de Hí cneówdon þá æft, Hml. S. 3, 522. Óðre cyningas tó him cneówodon, 24, 6. Se fiscere cneówige æt þæs cáseres gemynde, Hml. Th. i. 578, 9. Hí Godes hús séce and cneówige þǽr úte, Wlfst. 155, 9. Man ne mót cneówian on Sunnandagum, Hml.

listig-

(adv.; prefix)
Grammar
listig-, liste-líce; adv.

Skilfully

Entry preview:

Skilfully: Seóð æt leóhtum fýre listelíce, L. M. 1, 2; Lchdm. ii. 30, 7

oþ-feolan

(v.)
Entry preview:

Cf. æt-feolan, -felgan

Linked entry: feolan