Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

ísen-smiþ

(n.)
Grammar
ísen-smiþ, es ; m.

An iron-smithblacksmith

Entry preview:

An iron-smith, worker in iron, blacksmith Tubalcain wæs égðer ge goldsmiþ ge ísensmiþ Tubalcain fuit malleator et faber in cuncta opera æris et ferri, Gen. 4, 22. Ic hæbbe smiþas ísen[e]smiþas goldsmiþ seolforsmiþ ársmiþ habeo fabros, ferrarios, aurificem

Linked entries: iren-smiþ ísen-wyrhta

ísen-swát

(n.)
Grammar
ísen-swát, es ; m.
Entry preview:

Smít on ísenswát, L. M. 2, 65; Lchdm. ii. 296, 18. See iii. 366, col. 1. [?]

iuc-boga

(n.)
Grammar
iuc-boga, an; m.

The bow

Entry preview:

The bow or curved part of a yoke Iucboga jujula [among things connected with vehicles], Wrt. Voc. 284, 50 : jugula, ii. 46, 36

iuc-téma

(n.)
Grammar
iuc-téma, an; m.
Entry preview:

An animal yoked with another Ioctéma jugalis, Ælfc. Gl. 3; Som. 55, 59; Wrt. Voc. 16, 31

iung-ling

(n.)
Grammar
iung-ling, es ; m.

A youth

Entry preview:

A youth Iunglingc juvenis, Wrt. Voc. 73, 19: Gen. 4, 23. Sum iungling him fyligde adulescens quidam sequebatur eum, Mk. Skt. 14, 51 : Homl. Th. ii. 312, 16

sin-íðe

(adj.)
Grammar
sin-íðe, -éðe ; adj.
Entry preview:

Very gentle Mid sinéðre ondóunge wyrtdrences þurh horn oððe pípan sió wamb biþ tó clǽnsianne, Lchdm. ii. 260, 11

Linked entry: sin-éðe

un-íðe

Similar entry: un-eáðe

writ-íren

(n.)
Grammar
writ-íren, es; n.

A stylean iron implement for writing

Entry preview:

A style,an iron implement for writing Hí hyne ofsticodon mid hira writýrenum, Shrn. 117, 30

Linked entry: writ-breód

ypping-íren

(n.)
Grammar
ypping-íren, es; n.
Entry preview:

The name of some tool, a crowbar (?) Hé sceal fela andlómena habban . . . mattuc, ippingíren, scear, culter and eác gádíren, Anglia ix. 263, 3

æþel-íce

Grammar
æþel-íce, æþel-líce.
Entry preview:

Æþelíce eleganter, Wrt. Voc. ii. 31, 71: insigniter, 44, 83. Hé ðá ciricean æþellíce gefretwode, Shrn. 50, 31. Swá fulfremed þæt nǽnig æþelícor ne sang, 127, 13. Add

bræd-ísen

Grammar
bræd-ísen, (brǽd- ?).

A chisel

Entry preview:

A chisel Brǽdísen scalpellum, Wrt. Voc. i. 288, 42. Bredísern (-aern), Txts. 95, 1793. Dele bracket, and substitute :

brand-ísen

Grammar
brand-ísen, -íren.
Entry preview:

Crocca olla, brandísen andena, Ælfc. Gr. Z. 25, 8. Andlamena fela ... pannan, crocca, brandíren, Angl. ix. 264, 10. Substitute: Fire-dog, andiron, trivet, and add

ífig-croppa

Entry preview:

Genim ífigcroppan, Lch. ii. 86, 20. Add

Linked entry: croppa

ífig-tearo

Entry preview:

Add: ífig-teoru, ífig-teru Wensealf; hiorotes mearh, ifig-tearo, and gebeáten pipor, and sciptearo, Lch. ii. 128, 19. Íbigteru cummi, An. Ox. 53, 12. Ýuiteruni (printed yuk-; for k = i v. 392, 59, 94) ederas, Germ. 389, 26

ífig-twig

(n.)
Grammar
ífig-twig, es; n.
Entry preview:

An ivy-twig Wiþ sunbryne; merwe ífigtwigu, wyl on butran, smire mid, Lch. ii. 324, 16

imb-haga

(n.)
Entry preview:

Take here ymb-haga in Dict

imb-stocc

(n.)
Grammar
imb-stocc, es; m.
Entry preview:

A stump with a swarm of bees in it On ðæne ymbstocc; of ðám ymbstocce, C.D. v. 234, 26

Linked entries: ymb-stocc stocc imbe

ídel-georn

(n.)
Entry preview:

Add: frivolous, useless, unprofitable, v. ídel; n. Sé ðe wǽre ídelgeorn, weorðe sé notgeorn, Wlfst. 72, 9. lazy. v. ídel; n. See examples in Dict

ídel-hende

(adj.)
Entry preview:

Nán man náh tó Godes cyrican ídelhende tó cumene, Wlfst. 238, 2. Hí eft of þám mynstre ídelhænde (-hende, -hynde, v. ll.) hwurfon a monasterio vacui sunt regressi, Gr. D. 6, 31. Add

ipping-íren

This might be a link to, a part of or a variant of another entry.