geócor
Strong, fierce, harsh, dire, sad ⬩ strife, anger
Entry preview:
Geócrostne síþ a very sad journey, Cd. 205; Th. 254, 25; Dan. 617
be-geondan
Entry preview:
Begeondan sǽ hé is ultra mare est, begeondan ðé ultra te, Ælfc. Gr. Z. 270, 8. Begiondan Humbre, Past. 3, 16. Begeondan (begienda ðǽm streáme, L.) Iordáne, Jn. 3, 26. Begeondan þisse sǽ, Chr. 885; P. 78, 31. Be-gonden sǽ, 1013: P. 144, 20.
be-néman
To deprive ⬩ privare
Entry preview:
To deprive; privare Wuldre benémed deprived of glory Cd. 215; Th. 272, 18; Sat. 121
sealten
Entry preview:
Salt, salted In ðæm ðe biþ salten in quo salietur, Mt. Kmbl. Rush. 5, 13
þurh-brengan
to bring through
Entry preview:
to bring through Hé tóslát sǽ and hé þurhbróhte ( perduxit ) hig, Ps. Lamb. 77, 13
Linked entry: brengan
cíp-lic
Entry preview:
For sale þes sáwle his cýplice hæfð hic animam suam uenalem habet, Scint. 98, 17
sárig-ferhþ
Sad in soul
Entry preview:
Sad in soul Geseóþ sorga mǽste synfá men sárigferþe, Exon. Th. 67, 4;Cri. 1083
Linked entry: sár-ferhþ
wá-líc
Woeful, miserable
Entry preview:
Th. 271, 3;Sat. 100
Linked entry: weá-líc
bryne
BRINE, salt liquor ⬩ salsugo, muria
Entry preview:
BRINE, salt liquor; salsugo, muria, Ælfc. Gl. 33; Som. 62, 14; Wrt. Voc. 27, 67
be-dróg
Entry preview:
Sax. be-dróg, p. of be-driogan
a-bát
bit ⬩ ate
Entry preview:
E. vii. 237; Salm. Kmbl. 121, 15;
aldor-þægn
A principal thane ⬩ chief
Entry preview:
A principal thane, chief, Cd. 214; Th. 268, 36; Sat. 66: Beo. Th. 2620; B. 1308
be-délan
To deprive ⬩ privare
Entry preview:
To deprive; privare Duguðum be-déled deprived of dignity, Cd. 215; Th. 272, 19; Sat. 122
drinc-lagu
Drinking-law ⬩ assisa potus
Entry preview:
Drinking-law; assisa potus Statūtum, scilĭcet edictum, lex, vel constĭtūtio de potus vendendi mensūris, Sam. Lye
feowung
A rejoicing ⬩ an enjoying ⬩ glorying ⬩ gaudium ⬩ glōria
Entry preview:
Sax. Gl. 95, 10
sæcc
Entry preview:
Sac and fæsten wǽpnu synd dǽdbóte saccus et ieiunium arma sunt paenitentiae, Scint. 43, 3. Add
EÁRE
The EAR of man or an animal ⬩ auris
Entry preview:
Th. 140, 8: Exon. 128 b; Th. 494, 19; Rä. 83, 3: Cd. 216; Th. 275, 13; Sat. 171. [Wyc. eer, eere, ere: Piers P. ere: Chauc. ere: Orm. æere: Plat. oor, n: O. Sax. óra, n : Frs. ær, ear, eare: O. Frs. are, ar, n: Dut. oor, n: Ger. ohr, n: M. H.
hátan
To be called or named, have for a name ⬩ I am called
Entry preview:
Saga hwæt ic hátte say what I am called, Exon. 106 b; Th. 406, 13; Rä. 24, 16. Hú ne hátte hys módor Maria nonne mater ejus dicitur Maria? Mt. Kmbl. 13, 55. Ðe swá hátte that was thus called, Cd. 180; Th. 226, 17: Dan. 172: Bt. Met.
mór
a moor ⬩ waste and damp land ⬩ high waste ground ⬩ a mountain
Entry preview:
Ne munt ne mór, Salm. Kmbl. 845; Sal. 422: 681; Sal. 340. In mór héh in montem excelsum, Mt. Kmbl. Lind. 4, 8: 5, 1. Swá unefne is eorþe þicce, syndon ðás móras myclum ásprotene, Ps. Th. 140, 9.
réwet
Rowing ⬩ a ship ⬩ navigium
Entry preview:
Rowing Forhwí ne fixast ðu on sǽ? Hwílon ic dó, ac seldon, forðan micel réwyt mé ys tó sǽ quia magnum navigium mihi est ad mare, Coll. Monast. Th. 24, 3. On réwette swincende laborantes in remigando, Mk. Skt. 6, 48. Hí wǽron on réwute, Homl.
Linked entry: rówet