Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

ǽrne

Grammar
ǽrne, l. ǽrne-mergen, -morgen

early morning

Entry preview:

On ǽrnemergen primo mane, Coll. M. 20, 29. On ealne ǽrnemergen, Chr. 1050; P. 170, 14. On ǽrnemorgen (ǽrmergen, -morgen, v. ll.) mane primo, Bd. 5, 6; Sch. 578, 23

gum-þegen

(n.)
Grammar
gum-þegen, es; m.

A man

Entry preview:

A man, Exon. 79b; Th. 298, 11; Crä. 83

ge-ascian

(v.)
Grammar
ge-ascian, l. ge-áscian,
Entry preview:

Hét se cásere georne smeágan hwǽr man ǽfre þá hálgan geáxian mihte . . . Man áxode on porte . . . man scrútnode on ǽlcere stówe þær man hí ǽfre geáxian cúðe ; ne mihte hí nán man náhwer findan, Hml. S. 23, 264-269.

éhtere

Entry preview:

Domicianus, crístenra manna éhtere, Hml. Th. i. 58, 26. Sauwlus wæs crístenra manna éhtere and cwellere, Shrn. 58, 27. Éhtere Crístes ǽ, Bl. H. 187, 5. Codes circena éhtere, Hml. A. 149, 147.

sufel

Entry preview:

And þá gewordenum ǽrmergenne hé hét beran mid him þone suflmete þe hé ǽr hét gegearwian' ite et operariis nostris pulmentum coquite, ut mane primo paratum sit.' Facto mane fecit deferri pulmentum quod parari jusserat, Gr. D. 201, 24-26. Add

be-hǽs

(n.)
Grammar
be-hǽs, e; f. [be by, near, hǽs command]

A self-commandvowpromisebehestvotum

Entry preview:

Hence our behest; votum He fela behǽsa behét he promised many vows Chr. 1093; Th. 359, 33

sunu

Entry preview:

Add: gen. syna Ðéra þeówra manna hió an hyre syna dehter Eádgyfe, C. D. vi. 132, 31. v. bróþor-, dohtor-, sweostor-sunu

treów-lic

Entry preview:

Add: safe, to be trusted Treówlicre hit is be staðe tó [swim]manne ðonne út on sǽ tó seglanne, Prov. K. 64

hlæd-disc

(n.)
Grammar
hlæd-disc, es; m.

A dish on which many things are heaped up [?]; satura [MS. satira]

Entry preview:

A dish on which many things are heaped up [?]; satura [MS. satira], Ælfc. Gl. 30; Som. 61, 69; Wrt. Voc. 26, 66

ciric-dór

(n.)
Grammar
ciric-dór, es; n.

A church-doorecclesiæ porta

Entry preview:

A church-door; ecclesiæ porta Se ðe man ofslehþ binnan ciricdórum [MS. -derum] sylle ðære cirican cxx scillinga let him who slays a man within church-doors give to the church 120 shillings, L. Eth. vii. 13; Th. i. 332, 9

Mon-íg

(n.)
Grammar
Mon-íg, e; f.

The Isle of Man or AngleseyMona

Entry preview:

The Isle of Man or Anglesey; Mona Ðá gehergodon hí Moníge [Mæníge] then they harried the Isle of Man, Chr. 1000 (ed. Thorpe). Moníge Brytta eáland Angelcynnes ríce hé underþeódde Mevanias insulas imperio subjugavit Anglorum, Bd. 2, 9; S. 510, 16

brǽc

(n.)
Grammar
brǽc, e; f.

Breachbreakingdestruction

Entry preview:

Breach, breaking, destruction His sunu cwæþ ꝥ hé nolde geþafian ꝥ man swá deórwurðne cræft (an astronomical instrument) tócwýsan sceolde, bútan man þá hálgan wurpe on háte ofnas, gif his fæder nǽre hǽled æfter þǽre brǽce, Hml. S. 5, 292

feald

(num.; suffix)

fold

Entry preview:

fold (as a multiplicative) Þæt man ǽlcne ceáp mihte be twám fealdum (be twiefealdan, S. 248, 2) bet geceápian þonne man ǽr mihte ut duplicia quam usque ad id fuerant rerum venalium pretia statuerentur, Ors. 5, 13; Bos. 113, 37

un-geriht

(adj.)
Grammar
un-geriht, adj.
Entry preview:

Gif þonne ǽgber ge sé þe man swang, ge sé þe man for ylde swingan ne mæg, bégen beón ungerihte (incorrigibiles), 61, 35

Linked entry: ge-rihtan

ymb-scrýdan

Entry preview:

Ðone man þe se cyning wile wurðian man sceal embscrýdan mid cynelican reáfe homo, quem rex honorare cupit-debet indui vestibus regiis, Hml. A. 99, 231. Seó cwén stent ymb-scrýd (emb-, v.l.) mid fáhnyssum (circumamicta varietate), 28, 109. Add

hand-scyldig

(adj.)
Grammar
hand-scyldig, adj.

Liable to the penalty of losing the hand

Entry preview:

Liable to the penalty of losing the hand Se ðe gewundaþ man binnan ciricwagum se biþ handscyldig he that wounds a man within church walls shall be liable to lose his hand, L. Eth. vii. 13; Th. i. 332; 9

of-hreówan

(v.)

to cause grief or pityto feel pity

Entry preview:

Him of hreow ðæs mannes he was sorry for man, Homl.

-en

(suffix)
Grammar
-en, <b>. I.</b> m. forms only a few masculine terminations of nouns; as, Þeóden; gen. þeódnes; m. a king, from þeód people: dryhten; gen. dryhtnes; m. a lord, from dryht

people, subjects

Entry preview:

-en forms many feminine nouns = the Ger. -in, Dan.

Linked entry: -ælfen

hungor-biten

(adj.)
Grammar
hungor-biten, adj.
Entry preview:

and by the way, and many came home towards winter in pitiful plight and suffering from hunger, Chr. 1096; Erl. 233, 22

nytenness

(n.)
Grammar
nytenness, e; f.

ignorancelazinessdisgraceignominy

Entry preview:

Ðú cniht ne cúðest manna Hǽlend ... Nú ic for ðínre nytennysse geornlíce bæd, i. 66, 30. Se ðe tódrǽfde ealle nytennysse ðære ealdan nihte, 36, 29. Crist mæg ðíne nytennysse (MSS. C. V. nyte-) onlíhtan, Homl. Skt. 5, 200.

Linked entries: nyten nitenness