Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

stefna

(n.)
Grammar
stefna, an; m.
Entry preview:

The prow or stern of a vessel Æt lides stefnan, Andr. Kmbl. 806; An. 403: 3411; An. 1709. Æt nacan stefnan, Exon. 306, 14; Seef. 7. Sum wǽg stefnan steóreþ, 296, 20; Crä. 54. Steóran ofer stæfnan, Andr. Kmbl. 989; An. 495. v. -stefn, and next word

sulh-gang

(n.)
Grammar
sulh-gang, es; m.
Entry preview:

Cf. for a similar use of gang in measurements Icel. sólar-gangr = a day) Æt heáfde peninc, æt sulhgange peninc, Wulfst. 170. 37

ge-lád

Entry preview:

Add: a lode, water-course Vicum qui nu[ncupatur] Æt Euulangeládæ, C. D. B. i. 297, 10. Æt Eánflǽde geláde, C. D. v. 402, 2. Norð út onefen þæt gelád, and swá eástweardes þæt hit cymeð eft wiðnioðan þæt gelád on Sæferne, ii. 150, 12-14

smǽte-gylden

Entry preview:

Þeáh þǽr sý eal smǽtegylden mór (cf. ofer ðám gyldenan móre, 4) æt sunnan úpgange, Verc. Först. 114, 1. Ðeáh ðe sié sum smétegelden dún eall mid gimmum ásett æt sunnan úpgange . . . and ðǽr sitte sum cynebearn anufan ðǽre gyldenan dúne, Sal.

ge-spówan

(v.)
Grammar
ge-spówan, p. -speów, pl. -speówon; pp. -spówen [spówan to succeed]

To succeedprospersuccēdĕreprospĕrāre

Entry preview:

To succeed, prosper; succēdĕre, prospĕrāre Hú hyre æt beaduwe gespeów how she prospered in battle, Judth. 11; Thw. 24, 7; Jud. 175: Andr. Kmbl. 2688; An. 1346. Him æt ðære byrig ne gespeów he did not succeed at the city, Ors. 4, 5; Bos. 82, 8

Ác-tún

(n.)
Grammar
Ác-tún, es; m. [ác oak, tún a town]

ACTON, Staffordshire ?

Entry preview:

Æt Áctúne at Acton, Th. Diplm. A. D. 1002; 546, 27

Linked entries: aac Ácan-tún

bysmor-líce

(adv.)
Entry preview:

Ælf. C. 35; Th. ii. 356, note 2, line 20

murcen

(adj.)
Grammar
murcen, (?); adj.

Sadcomplaining

Entry preview:

Sad, complaining Ða ðe murcne ǽr hungur heardne geþoledan, Ps. Th. 145, 6

óþ-ícan

(v.)
Entry preview:

Cf. æt-ýcan

reád-leáf

(adj.)
Grammar
reád-leáf, (?); adj.
Entry preview:

Having red leaves On ða hreádleáfan ǽc, Cod. Dip. Kmbl. v. 179, 26

fore-hús

(n.)
Entry preview:

a porch Þǽr wæs án forehús æt þǽre cyrcan duru, Vis. Lfc. 33

wudu-lád

(n.)
Grammar
wudu-lád, e; f.

Carting wood

Entry preview:

Carting wood Æt wúduláde wǽntreów, L. R. S. 20; Th. i. 440, 27

gift-feorm

(n.)
Grammar
gift-feorm, e ; f.
Entry preview:

A wedding-feast Be þám ꝥ preóstas ne beón æt giftfeormum, Nap. 33

on-borgian

(v.)
Entry preview:

to borrow Ic onborgede xxx mancsa goldes æt Beorhtnóðe, Cht. Crw. 9, 117

Linked entry: borgian

oþ-windan

Entry preview:

Bútan hé oðwinde (æt-, v. l. ), Ll. Th. i. 210, 9: 12. Add

hálsigend

(n.)
Grammar
hálsigend, es; m.

An exorcist

Entry preview:

Ælf. P. 34; Th. ii. 378, 6

á-wrigennes

Entry preview:

Swá hé geseah on ǽr þurh Godes áwrygennysse, Hml. S. 3, 102. Add

Hwít-ern

(n.)
Grammar
Hwít-ern, es; n.
Entry preview:

Whitherne in Galloway His mynster is æt Hwíterne, Chr. 565; Erl. 19, 7

ge-flǽscnes

(n.)
Grammar
ge-flǽscnes, -ness, e; f.

Incarnationincarnātio

Entry preview:

Incarnation; incarnātio Ǽr Cristes ge-flǽscnesse before Christ's incarnation, Chr. Erl. 4, 22

sige-cempa

(n.)
Grammar
sige-cempa, an ; m.
Entry preview:

A victorious warrior Wæs Dauid æt wíge sóð sigecempa, Ps. C. 50, 10