Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

stíþ-hugende

(adj.)
Grammar
stíþ-hugende, adj.
Entry preview:

Of purpose stern Stíðhugende hysas æt hilde, Byrht. Th. 135, 23 ; By. 122

Linked entry: -hugende

sweord-plega

(n.)
Grammar
sweord-plega, an, m.
Entry preview:

-Æt ðam sweordplegan wíg forbúgan, Wald. 22; Vald. 1, 13

wír-hangra

(n.)
Grammar
wír-hangra, an; m.

A meadow where myrtles grow

Entry preview:

A meadow where myrtles grow Æt wírhangran Cod. Dip. Kmbl. v. 297, 18

á-myrdrian

(v.)
Entry preview:

Add: , -myrþr(i)an Ǽr hé Beorn ámyrðrode, Chr. 1049; P. 171, 21

for-heardian

(v.)
Entry preview:

Ǽr þon ðe hé þone forheardodan swile gehnesce, Lch. ii. 212, 18. Add

glendran

(v.)
Grammar
glendran, to devour. l. glendrian,
Entry preview:

and add Fisc hyne gearwað ꝥ hé glentrige ( gluttiat ) ǽs, Scint. 107, 8

reód

Entry preview:

Æt t

on-fealdan

(v.)
Grammar
on-fealdan, p. -feóld

To unfold, unwrap

Entry preview:

To unfold, unwrap Hé onfeóld hys hrægl æt hys sceoldrum, Shrn. 98, 17

hwǽr-hwega

(adv.)
Grammar
hwǽr-hwega, adv.
Entry preview:

Nis nán tweó þæt ǽlc þing þæt ys hwǽrhwugu is quidquid est, alicubi esse cogitur, Solil. H. 51, 10. Þá bæd hé æt þæs mynstres hláforde, ꝥ hé him álýfde hwǽrhwugu (-hugu, v. l. ) ꝥ hé him móste byrgenne gegearwian, Gr. D. 225, 25

eald-wita

(n.)
Grammar
eald-wita, an; m. [eald old, wita one who knows]

One old or eminent in knowledge, a priest

Entry preview:

Ælf. C. 17; Th. ii. 348, 20: Bd. 2, 16; S. 519, 29

Linked entry: aldor-wísa

Baðan

(n.; prep.)
Grammar
Baðan, [dat. pl. of bæþ a bath, q. v.], Baðan-ceaster; g. -ceastre; acc. -ceastre, -ceaster; f.

The city of Bath, SomersetshireBathoniæ urbs a balneis dicta, in agro Somersetensi

Entry preview:

Æt Baðun, Cod. Dipl. 354; A.D. 931; Kmbl. ii. 177, 7. In monasterio, quod situm est in civitate æt Baðun, Cod. Dipl. 193; A.D. 808; Kmbl. i. 237, 1. In illa famosa urbe, quæ nominatur calidum balneum, ðæt is æt ðæm hátum baðum, Cod.

pytt

(n.)
Grammar
pytt, es ; m.
Entry preview:

On wulfputt; of ðam pytte on ða wógan ǽc, 449, 31-32. Tó wulfpytte, Cod. Dip. B. i. 280, 20. Gelǽste man á ðone sáwelsceat æt openum pytte (cf. æt openum græfe, L. Eth. v. 12 ; Th. i. 308, 5), Wulfst. 118, 7.

ge-mǽre

Grammar
ge-mǽre, <b>; I 1.</b>
Entry preview:

æt Somnite gemǽre and Rómáne gesæt, Ors. 3, 7; S. 110, 7. Add

burg-biscop

(n.)
Grammar
burg-biscop, es; m.
Entry preview:

The bishop of a city Hé fulluht underféng æt þám burhbiscope, H.R. 15, 16

hicel

(n.)

a woodpecker

Entry preview:

Æt hiceles wyrðe, 427, 21

hláf-mæsse

Entry preview:

Blódlǽs is to forgánne fíftýne nihtum ǽr hláf-mæsse. Lch. ii. 146, 9. Add

hungor-geár

(n.)
Entry preview:

Ǽr þá hungorgeáras cómon antequam veniret fames, Gen. 41, 50

un-scyldiglíce

(adv.)
Grammar
un-scyldiglíce, adv.
Entry preview:

Innocently, guiltlessly Swá hwá swá unscyldiglíce bútan fácne leofode ǽr his gecyrrednesse, Nap. 66

Linked entry: scyldiglíce

listig-

(adv.; prefix)
Grammar
listig-, liste-líce; adv.

Skilfully

Entry preview:

Skilfully: Seóð æt leóhtum fýre listelíce, L. M. 1, 2; Lchdm. ii. 30, 7

oþ-feolan

(v.)
Entry preview:

Cf. æt-feolan, -felgan

Linked entry: feolan