Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

ele-horn

(n.)
Grammar
ele-horn, es; n.
Entry preview:

A horn for oil Elehorn lecitho, Wrt. Voc. ii. 51, 43

ele-land

Entry preview:

Add:

ele-leáf

Entry preview:

Eleleáfes stelan, Lch. ii. 272, 23. Heleleáfes moran, Lch. iii. 18, 26. (?)

ele-sealf

Entry preview:

Þǽre getreówan elesealfe nardi pistici, Wrt. Voc. ii. 86, 41. Elesealfe ambrosia, 2, 34: nardo, 74, 67: 60, 54: Hpt. Gl. 405, 48. Add

eln-boga

Entry preview:

Elnboga cuba, se earm betweónan elnbogan and handwyrste cubitus, Wrt. Voc. ii. 22, 60, 61. Elnboga vel fæþm cubitum, elnboga vel hondwyrst cuba, i. ulna, 137, 38, 40. Elboga cuba, i. 43, 50. Gif men sié se earm mid honda mid ealle of ácorfen beforan elmbogan

fullwiht-ele

(n.)
Grammar
fullwiht-ele, es; m.
Entry preview:

Oil used at the rite of baptism Preósta gehwilc ǽgðer hæbbe ge fulluhtele ge seócum smyrels, Ll. Th. ii. 258, 15

elnian

(v.)
Grammar
elnian, part. elnende; p. ode, ade; pp. od, ad [ellen strength] .

to make strong, strengthenconfortāreto strive with zeal after another, endeavour to be equal, emulate æmŭlāre, zēlāre

Entry preview:

to make strong, strengthen; confortāre Elnode he hine and sæt upp confortātus sēdit in lectŭlo, Gen. 48, 2. to strive with zeal after another, endeavour to be equal, emulate; æmŭlāre, zēlāre Nyl ðú elnian betwih awergde, ne elnende ðú sié dónde unrehtwísnisse

ELM

(n.)
Grammar
ELM, ellm, es; m.

ELM, elm-tree ulmus

Entry preview:

An ELM, elm-tree; ulmus Genim elmes rinde take bark of elm, L. M. 1. 6; Lchdm. ii. 52, 9

Linked entry: ellm

el-reordig

(adj.)
Grammar
el-reordig, ell-reordig; adj.

Foreign-speaking, barbarous barbărus, pĕregrīnus

Entry preview:

Foreign-speaking, barbarous; barbărus, pĕregrīnus Of gramum folce ða elreordigeealle wǽron de pŏpŭlo barbăro, Ps. Th. 113, 1

Linked entry: -reordig

and-fenga

Entry preview:

Gif þæs ondfengan ellen dohte, Rä. 62, 7. Add

eorlíc

(adj.)
Grammar
eorlíc, [=eorl-líc]; adj.

Manlyvĭrīlis

Entry preview:

Manly; vĭrīlis Eorlíc ellen manly strength, Beo. Th. 1278; B. 637

wyrt-truma

Entry preview:

add: v. ellen-wyrttruma. add: v. Cht. Crw. p. 68

wódness

Grammar
wódness, <b>. I.</b>
Entry preview:

Ox. 2057. v. ellen-wódness; wéden-heortness. Add

un-tweód

(adj.)
Grammar
un-tweód, adj.

Not inspired with doubtunwavering

Entry preview:

Not inspired with doubt, unwavering Hé hæfde him on innan ellen untweódne, Andr. Kmbl. 2485; An. 1244

Linked entry: tweógan

el-þeódig

(adj.)
Grammar
el-þeódig, æl-þeódig, el-þiódig [ell-]; adj.

Strange, foreign, barbarous, one who is abroad pĕregrīnus, barbărus, advĕna, alienīgĕna, qui pĕregre est

Entry preview:

Strange, foreign, barbarous, one who is abroad; pĕregrīnus, barbărus, advĕna, alienīgĕna, qui pĕregre est Eorlas elþeódige strange men, Andr. Kmbl. 397; An. 199. Þearfum and elþeódigum symble eáþmód paupĕrĭbus et pĕregrīnis semper hŭmĭlis, Bd. 3, 6;

furh

(n.)
Grammar
furh, (?) [ ; pl. fyrh], or fyrh (?); f.
Entry preview:

A fir, pine Of ðá[m] ellen*-*stubbe on ðane óðerne ellenstubbe; ðanone on ðá ealdan fyrh, C. D. vi. 102, 26. On ðá ealdan firh, iii. 97, 24

cealdian

(v.)
Grammar
cealdian, ode; od; v. intrans.

frigescere

Entry preview:

To become cold; frigescere Eorþmægen ealdaþ, ellen cealdaþ [MS. cólaþ] earthly power grows old, courage becomes cold, Exon. 95a; Th. 354, 62; Reim. 69, Grn. Gl

þroht

(adj.)
Grammar
þroht, adj.

Oppressivegrievous

Entry preview:

Ellen biþ sélast ðam ðe oftost sceal dreógan dryhtenbealu, deópe behycgan þroht þeódengedál, 183, 8; Gú. 1324

síþ-geómor

(adj.)
Grammar
síþ-geómor, adj.
Entry preview:

Sad and weary with travel Ic ðysne sang síþ*-*geómor fand, on seócum sefan samnode wíde, hú ða æþelingas ellen cýð*-*don, Apstls. Kmbl. 2 ; Ap. 1

elcora

(adv.)
Grammar
elcora, elcra; adv.
Entry preview:

Else, otherwise Ac elcra, elles hú sed secus, i. aliter (ellcra, Hpt. Gl. 481, 47), An. Ox. 3202. Hwylc beren mǽnde hé ðonne elcora (elles, Bl. H. 39, 27) bútan heofona ríce?, ib. note. Wæs his rest on his hǽran oððe elcora (elles, Bl.