Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

for-búgan

(v.)
Grammar
for-búgan, port, -búgende; p. -beáh, pl. -bugon; impert. -búh, pl. -búgaþ; pp. -bogen; v. trans.

To bend frompass bydeclineavoidshuneschewrecēdĕreprætĕrīredeclīnāreevītāredevītāre

Entry preview:

Scint. Lye. (Orm. forrbuȝhenn to avoid, refuse.)

þurruc

(n.)

a small shipthe bottom part of a ship

Entry preview:

Se æften-stemn puppis, þurruc cumba (cf. scipes botm cimba vel carina, 56, 32), bytme carina, scipes flór tabulata navium, Wrt. Voc. i. 63, 37-40.

ge-métan

(v.)
Entry preview:

Se here ætbærst. . . and gemǽtte se here ðá scipu of Eást-Englum, Chr. 992; P. 127, 17.

scínan

Entry preview:

Add: of that which emits rays Eall swá leóhte seó sunne scínð under þǽre eorðan on nihtlicre tíde, swá swá heó on dæg déð bufan úrum heáfdum, Lch. iii. 234, 23.

átor

(n.)
Grammar
átor, áttor, áter, átter, ǽtor, ǽtter, ǽttor; gen. átres, áttres; n.

Poisonvenomvenenum

Entry preview:

Áttru venena, Scint. 28. Wið áttrum against poisons, Ps. Th. 57, 4: Bd. 1, 1 ; S. 474, 39: Bd. 4, 23; S. 595, 1. Wið fleógendum átre for flying venom, L. M. 1, 45; Lchdm. ii. 112, 24

stuntness

(n.)
Grammar
stuntness, e; f. Foolishness, folly, stupidity
Entry preview:

Nelle ðú beón eádmód on wísdóm ðínum ne geeádmétt on stuntnesse ( stultitia ), Sciut. 19, 13. Ðá áwende Crist úre stuntnysse tó geráde, Homl. Th. i. 208, 19.

swícung

(n.)
Grammar
swícung, e; f.
Entry preview:

Interl. 88, 5. offence, occasion of stumbling; scandalum Se ðe lufaþ bróðer his, swícung (scandalum; v. 1 Jn. 2, 10) on him nys, Scint. 14, 12.

þurh-smeágan

(v.)
Grammar
þurh-smeágan, -smeán

to search throughinquire intoexamine intoinvestigate

Entry preview:

Þurhsmeágean perscrutari, Scint. 32, 11

þrotu

(n.)
Grammar
þrotu, an; f.

The throat

Entry preview:

Lamb. 5, 11: Scint. 97, 16: Lchdm. ii. 46, 22. Þeós ðrotu hoc guttur, Ælfc. Gr. 9, 22; Zup. 49, 3. On ðære ðrotan, Lchdm. ii. 2, 18. On ða þrotan, Bt. 22, 1; Fox 76, 30.

wiþer-sacian

(v.)
Grammar
wiþer-sacian, p. ode.

to blasphemeto be apostate

Entry preview:

Wiþersacendra blasphemantium, Scint. 209, 5. to be apostate Wiðersaca[n]dan apostataverant, Hpt. Gl. 510, 49. Wiðersacedan apostatarent, 513, 24. Wiðersacian apostatare, 493, 25: apostare, 477, 68

be-scerian

(v.)
Entry preview:

Hé méde hyne bescyrað (privat), Scint. 123, 16. Tó hwon bescyredest þú þé twyfealdre bletsunga?, Bl. H. 49, 35. Hwá bescirede mé mínes hihtes?, Hml. S. 33, 96. Bescyrede fraudaret, Wrt. Voc. ii. 38, 24. Ic eom bescyred fraudor, 18. Bescered, 37, 58.

geong-lic

Entry preview:

Geonglica lima iuuenilia membra, Scint. 144, 4. ¶ used substantively, a young person, a juvenile :-- Understand þú geonglic ꝥ ic wyð þé nu gerímige, Angl. viii. 307, 39

Linked entry: geon-lic

ge-þeódrǽden

Entry preview:

Add: a joining together Fingra geþeódrǽdene digitorum coniunctione, Scint. 69, 19. communion, fellowship, association, society, company Ne nán bróðor óðerne mid his geþeódrǽdenne ne lette, R. Ben. 74, 23.

sceand

(n.)
Grammar
sceand, f.
Entry preview:

Add Ne wuldra þú on teónan fæder þínes, nys þé wulðor ac sceand (confusio), Scint. 174, 8.

fýran

(v.)
Grammar
fýran, fýrian; p. de, ede

To furrow, cut with a ploughshare

Entry preview:

Ox. 2492 note) ná durre eorþan heortan fremedre ut uomer linguae nostrae proscindere non audeat terram cordis alieni, Scint. 124, 5. Ongeán fírigende hand manus resulcans, iterum aperiens, An. Ox. 46, 49

bær

(adj.)
Grammar
bær, adj.
Entry preview:

Bare (nudam) róde bar (mudus) folgaþ, Scint. 218, 15. Hé læg on þǽre baran flóra, Hml. S. 31, 853. Wísdóm geseón bærne, Shrn. 186, 30. Hine lyst bet cyssan óðerne on bær líc þonne þér þǽr cláðas betweónan beóð, 185, 31: 186, 1.

a-spendan

(v.)
Grammar
a-spendan, p. de; pp. ed [a, spendan to spend]

To spend entirelyconsumesquanderto spendexpendlay outbestowdistributeconsumeredissipareexpenderesumptum facereerogareimpertiri

Entry preview:

Ben. interl. 58 : Scint. 1

Linked entry: spendan

sundor-hálga

(n.)
Grammar
sundor-hálga, an; m.
Entry preview:

Twegen men . . . án wæs sunderhálga, and óðer wæs openlíce synful, Bóceras and sunderhálgan, Scint. 203, 3. Ða Fariséiscan and sundorhálgan (scribes) hine tó deáðe fordémdon, H. R. 9, 28. Manega ðæra sunderhálgena (Pharisaeorum), Mt. Kmbl. 3, 7.

Linked entry: hálga

un-þæslíc

(adj.)
Grammar
un-þæslíc, adj.

Unsuitableunseemlyunbecomingunfit

Entry preview:

Unþæslíce míslára inportunas suggestiones, Scint. 33, 19

ceorung

Entry preview:

Gif ǽnig ongeán sumne hæfð ceorunge ( querelam ), Scint. 24, 3. Add