Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

eaht

(n.)
Entry preview:

se æht ðára gódra weorca ðe hé ǽr beeóde bið gewanod color optimus commutatur, cum quorundam, qui degere religiose credebantur, aestimatio anteacto minuitur, Past. 133, 23.

ge-reord

(n.)
Grammar
ge-reord, -reorde, es; n.

A meal, refection, food

Entry preview:

A meal, refection, food Sæt se Hǽlynd æt gereorde discumbebat Iesus, Mt. Bos. 26, 20. Hwǽr is mín gereord ubi est refectio mea, Mk. Bos. 14, 14. Ǽr his gereorde ante prandium, Lk. Bos. 11, 38: Gen. 19, 3.

sparian

(v.)
Entry preview:

Add Ꝥ mon ne sparige nǽnne þeóf þe æt hæbbendre handa gefangen sý, Ll. Th. i. 198, 16: 21. Add Ðæt man ne sparige nánan þeófe, Ll.

ge-setnes

(n.)
Grammar
ge-setnes, -setenes, -setednes, -ness, -nis, -niss, -nys, -nyss, e; f.

Position, foundation, tradition, an institution, constitution, composition, ordinance, decree, lawpŏsĭtio, sĭtus, fundātio, trādĭtio, instĭtūtio, constĭtūtio, compŏsĭtio, lex, pactum

Entry preview:

Ǽr middaneardes gesetnysse before the foundation of the world, Homl. Th. ii. 364, 27: Mk. Bos. 7, 5. Be Godes gesetnysse by God's ordinance, Bd. de nat. rerum; Wrt. popl. science 11, 22; Lchdm. iii. 258, 7: Ælfc. T. 17, 24.

Lamb-hýþ

Grammar
Lamb-hýþ, Lambe-hýþ, e; f.
Entry preview:

Lambeth in Surrey Hér forþferde Hardacnut æt Lambhýþe, Chr. 1041; Erl. 167, 30. Ðis synd ða landgemǽre intó Lambehýþe, Cod. Dip. Kmbl. iv. 158, 4

for-ildu

(n.)
Grammar
for-ildu, (-o); indecl.: -ild, e; f.
Entry preview:

For þig . . . ǽlc, forylde (oferylde, v. l.) and iugoðe, healde his endebyrdnysse, R. Ben. 114, 11

full-weaxen

(adj.)
Grammar
full-weaxen, adj.
Entry preview:

Ǽr hira feðra fulweaxene sín, Past. 383, 30

ge-fultumend

Entry preview:

Gefultumend æt ǽlcere ðearfe adjutor in opportunitatibus, Ps. Th. 9, 10: 39, 21. Gefultumigend, Ps. L. 77, 35: fautor, Wrt. Voc. ii. 34, 36. Add

ge-sibsumlíce

(adv.)
Entry preview:

Heó begeat on hire geweald . . . gesybsum-líce (contrast the capture of Derby, P. 101, 29) þá burh æt Ligraceastre, Chr. 918; P. 105, 22. Add

hlytman

(v.)

to allot

Entry preview:

Wé sculon tilian þæt wé tó þám écan gefeán becuman móton. þæt bið ǽlc man tó his yldrum hlytmeð(-ed?), Verc. Först. 167

þeów

Entry preview:

Hé cwæð þæt hit ná geweorþan sceolde þæt sé wǽre leóda cyning, sé þe ǽr wæs folce þeów, Ors. 4, 6; S. 178, 21. Add

þeówian

(v.)
Entry preview:

Add Ne underféngon gé nó ðone gást æt ðǽm fulluhte tó ðeówigeanne for ege non accepistis spiritum servitutis in timore, Past. 263, 21

wæl

Grammar
wæl, <b>;
Entry preview:

</b> add Him þá geþúhte swelc þæt mǽste wæl swelc hié oft ǽr for nóht hæfdon, Ors. 4, 7; S. 184, 14

Sceaftes-burh

(n.)

Shaftesbury

Entry preview:

Shaftesbury in Dorset Æt Sceaftesbyrig, Chr. 1036; Erl. 164, 9. Tó Scæftesbyrig, 980; Erl. 129, 34. See also Cod. Dip. Kmbl. vi. 329, col. 1

ge-syfl-melu

(n.)
Grammar
ge-syfl-melu, n.

Dough

Entry preview:

Dough Ðæt folc nam gesyflmelu [gesyft melu, Thw.] ǽr ðam hit gebyrmed wǽre the people took their dough before it was leavened, Exod. 12, 34

Linked entry: ge-syft

be-sleán

(v.)

to strikesmiteto strikedashinflictto striketo strike

Entry preview:

Hé wæs freónda gefylled on folcstede, beslagen (-slægen, -slegen, v. ll.) æt sæcce, Chr. 937 ; P. 108, 23. to strike, place with violence, dash, inflict Ic on besleá incutio, Ælfc. Gr. Z. 169, 9.

orþian

(v.)
Grammar
orþian, p. ode

To breathe, pant

Entry preview:

To breathe, pant Ic orþige spiro, Ælfc. Gr. 19; Som. 22, 42. Ic on orþige inspiro, 47; Som. 48, 44. Animal is ǽlc þing ðæt orþaþ, 5; Som. 4, 41. Ðonne se sacerd cristnaþ, ðonne orþaþ hé on ðone man, Wulfst. 33, 18. Gást oreþaþ spiritus spirat, Jn.

Linked entry: oreþian

morþ-slaga

(n.)
Grammar
morþ-slaga, an; m.

A murdereran assassin

Entry preview:

A murderer, an assassin Sý ǽlc morþslaga áwirged maledictus, qui clam percusserit proximum suum, Deut. 27, 24. Oferfyll biþ mǽgbana and morþslaga, Wulfst. 242, 6

Linked entry: morþor-slaga

nihstnig

(n.)

fasting

Entry preview:

Eft hý ( monks ) gaderiaþ hý on nixtnig, ðæt hý raca gehýren æt heora fæder ... Hý siððan heora líchoman gereordaþ, R. Ben. 138, 2-8

Linked entry: nixtnig

þífe-feoh

(n.)
Entry preview:

H.) mon æt ciépan befó, L. In. 25; Th. i. 118, 13. [Cf. Icel. þýfi; n. stolen goods.]

Linked entry: þiéfe-feoh