Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

gold-hama

(n.)
Grammar
gold-hama, an; m.
Entry preview:

A gilded or golden coat of mail, Elen. Kmbl. 1980; El. 992

gold-læfra

(n.)
Grammar
gold-læfra, an; m.
Entry preview:

Gold-leaf; bractea, Cot. 207, Lye

rinelle

(n.)
Grammar
rinelle, an; f.
Entry preview:

A brook, stream Rinnellan rivos, Ps. Surt. 64, 11. Cf. rynel

ród-begenga

(n.)
Grammar
ród-begenga, an; m.
Entry preview:

One who worships a cross Ródbigenga crucicola, Wrt. Voc. ii. 137, 23

Linked entry: ród-weorðiend

ród-bora

(n.)
Grammar
ród-bora, an; m.
Entry preview:

One who bears a cross Ródbora crucifer, Germ. 389, 1

blysige

(n.)
Grammar
blysige, an; f.

A torchfax

Entry preview:

A torch; fax þæcile, blysige fax, Wrt. Voc. 284, 20

stæl-tihtle

(n.)
Grammar
stæl-tihtle, an; f.
Entry preview:

A charge of theft Be stæltyhtlan (staltihtlan, MS. B.). Ðonne mon monnan betýhþ ðæt hé ceáp forstele, L. In. 46; Th. i. 130, 11: L. O. D. 4; Th. i. 354, 14. Gif hwá þurh stæltihtlan freót forwyrce, L. Ed. 9; Th. i. 164, 10

Linked entry: stal-tihtle

stíþe

(n.)
Grammar
stíþe, an (?) ; f.
Entry preview:

A name given to lamb's cress, or to nettle (cf. the lists of plants given in sections 45, 46, Lchdm. iii. pp. 30-36) Stíðe ðeós wyrt hátte, Lchdm. iii. 32, 23

stán-wyrhta

(n.)
Grammar
stán-wyrhta, an; m.
Entry preview:

A stone-wright, worker in stone, a mason Stánwyrhta latomi, Wrt. Voc. i. 19, 16. Stánwyrhtan cementario, Hpt. Gl. 459, 38. From ðǽm stánwyrhtum a cimentario, Wrt. Voc. ii. 2, 40

stofa

(n.)
Grammar
stofa, an ; m.
Entry preview:

A room for a warm bath Stofa balneum, Wrt. Voc. ii. 101, 60

Linked entry: stuf-bæþ

streáwberige-wíse

(n.)
Grammar
streáwberige-wíse, an; f.
Entry preview:

A strawberry-plant or runner Streáberiewísan framen, Wrt. Voc. i. 31, 70

Linked entry: wíse

stæþ-swealwe

(n.)
Grammar
stæþ-swealwe, an; f.
Entry preview:

A sand-martin Staeðsuualwe ripariolus, Wrt. Voc, ii. 119, 22. Gif mon fundige wið his feónd tó gefeohtanne, stæþswealwan briddas geseóþe on wíne, ete ðonne ǽr, Lchdm. ii. 154, 5

Linked entry: fiscere

stán-boga

(n.)
Grammar
stán-boga, an; m.
Entry preview:

A natural stone arch Hé geseah stondan stánbogan, streám út ðonan brecan of beorge, Beo. Th. 5083; B. 2545. Seah on enta geweorc hú ða stánbogan ( of the cave within the rock ) stapulum fæste éce eorðreced innan healde, 5429; B. 2718

swelca

(n.)
Grammar
swelca, an; m.
Entry preview:

A pustule, blister Swelca pustula, Wrt. Voc. i. 19, 19. Cf. swellan

sweord-bora

(n.)
Grammar
sweord-bora, an; m.
Entry preview:

one who bears a sword for his own use, a swordsman Sweord spata vel pugio, swyrdbora spatarius, Wrt. Voc. i. 35, 8. Swurdbora, 84, 13. Swurdboran (gladiatorem) hine gewordene gesihþ if (in a dream) he sees himself become a gladiator, Lchdm. iii. 204,

sweord-freca

(n.)
Grammar
sweord-freca, an; m.
Entry preview:

A warrior who uses a sword:?-Hé ðæs wǽpnes (the sword Hrunting) onláh sélran sweordfrecan, Beo. Th. 2940; B. 1468

swán-steorra

(n.)
Grammar
swán-steorra, an; m.
Entry preview:

The herd's star, the evening star Suánsteorra vesper, Wrt. Voc. ii. 123, 42. Cf. swána steorra under swán

súre

(n.)
Grammar
súre, an; f.
Entry preview:

Sorrel; rumex acetosa (v. E. D. S. Pub., Plant Names, for terms in which sour is used to denote this plant) Súrae salsa, Txts. 98, 974. Súre, Wrt. Voc. i. 68, 54: saliunca, ii. 119, 64. Wiþ cancerádle, súre, sealt . . ., Lchdm. ii. 108, 9: 266, 16. Wensealf

syflige

(n.)
Grammar
syflige, an; f.
Entry preview:

A dish to be eaten with bread Genihtsumian wé gelýfaþ twá gesodene syflian (oððe?) sanda . . . twá sanda genihtsumiaþ sufficere credimus cocta duo pulmentaria . . . duo pulmentaria cocta sufficiant, R. Ben. Interl. 70, 11-15. v- next word

temes-píle

(n.)
Grammar
temes-píle, an; f.
Entry preview:

A stake to support a sieve (A 'temsynge staff' = cervida, lignum quod portat cribrum, Prompt. Parv. 488, note 3] Man sceal habban syfa, hriddel, hérsyfe, tæmespílan, fanna, Anglia ix. 264. 14. v. preceding words

Linked entries: tæmes-píle píle